Vad gör Pep Guardiola till en tränare av absoluta världsklass, Philipp Lahm?

Pep Guardiola och Philipp Lahm efter att de vunnit ligan 2016.

Kolumn av Philipp Lahm, tysk världsmästare, Champions League-mästare och niofaldig Bundesligamästare.

Jag kommer ihåg Pep Guardiolas ord.

– I viktiga matcher tar jag ut mina elva bästa spelare, sa han till mig.

Man måste lyssna noga, för meningen innehåller själva kärnan i fotboll: individuell skicklighet. Guardiola är en topptränare, han älskar sina spelares skicklighet och förmågor.

Vissa tränare försöker förenkla fotbollen, men Guardiola vill bemästra den. Man kan jämföra honom med en stormästare i schack eller en orkesterdirigent som får ut det bästa av varje instrument. Den enda skillnaden är att en fotbollsensemble inte spelar efter noter, och att en fotbollsspelares resa är mer varierad än ett torns eller en hästs.

Det är inte alldeles enkelt att se vad någon gör eller kan göra på fotbollsplanen. Det är svårt att beskriva.

En passion som jag aldrig har varit med om

En bra tränare tar snabbt reda på vem som kan göra vad och vem som kommer vara hans viktigaste spelare. Sedan meddelar han varje spelare vilka styrkor och svagheter han anser att de har, samt vad de andra i laget kan. Han anpassar varje spelares roll och uppgift varje dag. Guardiola gör det med en passion som jag inte har upplevt hos någon annan till alla, även de som inte får speltid, vet att tränaren har rätt. Och det ger honom total auktoritet.

Ett lag behöver hjälp, framför allt under matcher. Guardiola coachar aktivt, så han vinner över laget. Ledare som Kevin de Bruyne tar intryck och för vidare hans idéer till de andra spelarna. Han har också gjort högerbacken Kyle Walker, ingen typisk Pep-spelare i grunden, bättre och bättre. Guardiola visar sig lojal till alla och det gör dem trygga.

Ilkay Gündogan är en typisk Pep-spelare, som alltid förstår sitt lags nuvarande situation. Han agerar korrekt och löper perfekt både offensivt och defensivt. Han vet när man ska hålla bollen inom laget – och när tiden är kommen för att trycka in i straffområdet. Det är en skicklig riskhantering. Han vet ofta var anfallen kommer hamna, det är därför han dyker upp och gör oväntade mål. Guardiola behöver sådana spelare. Gündogan, å andra sidan, drar särskild fördel av sin tränare eftersom han införlivar och njuter av det spel som Guardiola har skapat.

Detta skapar en enhet. Guardiolas lag kan bli igenkänt omedelbart, även om matchen hade sänts i svartvitt: löpningarna, passningssekvenserna, positionsspelet i straffområdet, dribblingarna, sättet som laget för bollen framåt och pressar ner motståndarna på egen planhalva. Det är inget som en tränare bara kan beordra fram i omklädningsrummet. Du måste jobba hårt varje dag för att uppnå sådan överlägsenhet.

Pep Guardiola.

Enda laget som försvaret titeln

När han startade i Manchester 2016 byggde han om laget. Efter en tredjeplats vann laget två ligatitlar och blev sedan tvåa. Nu är han tillbaka i topp, och det är inte särskilt jämnt. Hans lag sjunker aldrig under en viss nivå, så han minimerar slumpen över 38 matcher. För engelska klubbar är ligan viktigast, och där är pengaflödet störst. Konkurrensen är tuff. Av de elva klubbar i världen med störst omsättning kommer mer än hälften från England. De bästa sex till åtta lagen har åtminstone tre eller fyra spelare av yppersta kvalitet, det är en unik koncentration. Under det senaste decenniet har fem olika klubbar vunnit ligan och bara Guardiolas City har lyckats försvara titeln en gång, 2019. Han har också vunnit fem av tio cuptitlar.

För att vinna Champions League behöver du tur i lottningen och i utslagningsmatcherna. Från och med åttondelsfinalerna eller kvartsfinalerna är de tio största klubbarna från Europa vanligtvis med. Om inte alla toppspelare är i form i april och maj blir det svårt. Skickliga spelare är också viktigt. På Guardiolas första stopp, i Barcelona, hade han fyra eller fem spelare av den kalibern, som regelbundet blev utvalda till världslaget. I Manchester har han inte det, trots stora investeringar. Som Guardiola själv en gång uttryckte det föredrar underbarn som Kylian Mbappé och Neymar fortfarande storstäder som London och Paris eller klubbar med en ärorik historia. Om du granskar truppen så är inte City favoriter till Champions League. Speciellt inte eftersom Sergio Agüero, hans särskilda stjärna, på grund av skador inte är på topp längre.

Om du ser på kulmen av Guardiolas tid i Spanien så kommer du se att han anpassar sig. Barça var ett välorganiserat lag där nästan alla kunde spela alla instrument. När de vann titlar 2009 och 2011 kvävde de motståndarna. Den spelstilen var möjlig eftersom hela klubben följer Johan Cruyffs idé om totalfotboll. Guardiola följer den traditionen och hade velat ta ut elva Andrés Iniestor om det var möjligt. På andra ställen har han kompromissat med sin idealism. I München lät han specialisterna Franck Ribéry och Arjen Robben husera på kanterna och flyttade i stället in ytterbackarna centralt när laget hade bollen.

Kanske är det därför vi kom överens så bra

Med tanke på Premier Leagues jämnhet borde Guardiola inte kunna få sitt lag att dominera såsom Barcelona och Bayern München. City spelar nu mer defensivt och förlitar sig på atletiska försvarare som är starka i luften. Ibland ger laget bort bollen, faller tillbaka, försvarar i eget straffområde, andas och väntar på att kontra. Han har också lärt sig att uppskatta enkla mål från hörnor eller långdistansskott – också de kan vara snygga.

Han är inte bara inriktad på den ultraoffensiva tikitaka-fotbollen, utan utvecklar spelet både i försvar och anfall – han tänker både offensivt och defensivt. Jag var en offensiv back, så kanske är det därför vi kom överens så bra. Under hans ledning har Manchester Citys backar organiserat sig bättre. Även Jérôme Boateng har sagt att Guardiola gett honom värdefulla lektioner och vi spelare i Bayern har dragit nytta av Guardiola som tränare individuellt och som kollektiv.

Det är inte en motsägelse. Under Guardiola måste alla bidra till helhetens bästa. Han uppfinner till och med positioner för de exceptionella spelarna. Han lät Lionel Messi, som växte till ett slags underverk under honom, omtolka rollen som central anfallare. Han vet att stora matcher avgörs av stora spelare. Kreativitet är viktigare än fasta mönster.

Hans fotboll är en hyllning till individualiteten. Pep Guardiola hyllar sina spelare och håller aldrig sig själv eller något system som 4-3-3 eller 3-5-2 som viktigare än spelarna. Han är deras vän, deras tjänare. Alla älskar Guardiola.

Philipp Lahm.