Kallades till möte – efter en träning

Publicerad 2015-10-21

Vändningen i MFF-profilens karriär: Var pinsamt

På ålderns höst har Kari Arnason blivit både Champions League- och EM-spelare.

Det anade knappast förre tränaren Erik Rasmussen.

– Om Erik Rasmussen tror att fotboll är en sport där alla är vänner så saknar han verklighetsuppfattning, säger Arnason till Ekstrabladet om det gamla bråket.

Följ ämnen
Malmö FF

Kari Arnason har med sin raka stil tagit befäl över Malmö FF:s defensiv i Champions League och fört Island till EM-slutspel. En osannolik framgång på ålderns höst för den 33-årige islänningen.

”Det han säger är löjligt”

Men det är inte alla som uppskattat Arnasons stil. 2009 tog karriären en oväntad vändning när danska ligan byttes mot engelska Championship-klubben Plymouth Argyle sedan Arnason förklarats oönskad av AGF Århus nye tränare Erik Rasmussen.

– Jag tyckte inte han stod för de värden som jag ville ha. De ledande personerna i klubben kanske ville ta hand om yngre spelare men jag ville skapa en bra stämning och det tyckte jag inte han stod för just då, säger Rasmussen nu till danska Ekstrabladet.

Erik Rasmussen har också skrivit en bok om händelserna i AGF, däribland petningen av Arnason, men MFF-spelaren köper inte förklaringen.

– Det han säger är löjligt. Jag hade en träning med laget där jag skrek lite på en annan spelare. Som jag minns det dribblade han bara runt och så skrek jag, det var inget allvarligt, jag sa bara åt honom att släppa bollen. Okej, jag tog kanske i lite men jag hade fått nog av det. Han hade gjort det massor av gånger. Efter träningen sa jag åt honom att jag inte menade något illa med det. Att det var i stridens hetta, säger islänningen till Ekstrabladet.

”Kallad till möte efter en träning”

Arnason riktar istället en rejäl känga mot Erik Rasmussen.

– Om Erik Rasmussen tror att fotboll är en sport där alla är vänner så saknar han verklighetsuppfattning. Så är det. Man säger saker som det inte ligger något personligt bakom. Men i AGF fanns inga kämpar. Ett par av de unga som Frederik Krabbe och Anders Kure hade det i sig men det räckte inte. Jag var ordinarie i laget men så blev jag kallad till ett möte med Erik Rasmussen efter bokstavligt talat en träning för att jag hade skrikit lite.

– Han sa att han inte tyckte om vad jag gjort och jag svarade ”Lyssna nu, det är fotboll. Vad förväntar du dig? Att alla ska skratta hela tiden?” Det är inte så man får resultat. Jag försökte sätta mig i respekt och de kunde inte svara. Det var pinsamt.