Simon Bank: Det är inte som förr med landslaget

En sorgsen mittfältshjälte på fel sida sidlinjen, en träningsmatch i solskenet med en första inventering.

Det roligaste i landslaget just nu?

Jimmy Durmaz.

Det känns nästan fjantigt att kalla det arbete. En soldränkt förmiddag på Stockholms Stadion, helt tyst nerifrån planen sånär som på ljudet från spelarna. Inga tränarinstruktioner, inga taktiska dispositioner. Ett gäng fotbollsspelare som ställer upp i 3-4-1 på en lätt krympt plan och lirar lite internmatch inför tomma läktare.

Undantaget tre rödklädda domare kändes det ungefär som när jag tränar med mitt division sju-gäng. Med viss reservation för kvalitén, då. Framför allt tekniskt, taktiskt och fysiskt.

Det går säkert att läsa in en del i det här också. Janne Andersson och Peter Wettergren lär använda fler matchlika moment över huvud taget de kommande veckorna, de har ju så pass många spelare som behöver simulera riktig fotboll.

Fint att titta på var det, hur som helst.

Kvalhjälte med brustet hjärta

Om man inte råkade vara Jakob Johansson då.

Trollhättepojken som sköt Sverige hit, till VM, hann inte tillbaka i tid från den där hemska korsbandsskadan, så nu stod han här som publik och polare. Vit t-shirt, shorts, sneakers och ett lätt brustet hjärta.

– Det är både kul och tråkigt på samma gång, sa han.

Jakob Johansson lämnade ju ett hål efter sig på det där mittfältet, men det räckte med en miniträning som den här som bekräftelse på att Janne Andersson inte tänker uppfinna något som inte redan synts.

Albin Ekdal (frisk och hel, äntligen) sprang runt tillsammans med Sebastian Larsson i det ena laget, och det är precis så det lär se ut i VM också, om inget särskilt händer.

Vi får leva med osäkerheten kring om Ekdal klarar tätt matchande just den här månaden, vi får stå ut med att Sebastian Larssons är den sorts mittfältare som – för att ta ett exempel från den här minimatchen – kan komma springande i ett helt öppet en-mot-en-läge mot Andreas Granqvist, men välja att spela bollen istället för att försöka ta sig förbi.

Det är som det är.

Dribblandet och trixandet för komma från annat håll. Emil Forsberg, förstås. Och Viktor Claesson, som kommer från en supersäsong i Krasnodar. 

Dessutom är alltså det bästa som hänt just nu att Jimmy Durmaz verkar ha fått fart på grejerna i säsongens elfte timme.

Han har inte haft det lätt under Dupraz och Debève nere i Toulouse (eller, det har han väl, om man jämför med Ola Toivonen), men i kvalmatchen mot Ajaccio var det den gamle Jimmy som flöt runt och hotade försvar igen.

Det är inte som förr med landslaget

I ett VM som lär kräva mer truppbredd än normalt så är det ett viktigt besked, för även om Claesson har den där sorts offensiv potential som det här laget verkligen behöver så har Durmaz både annorlunda egenskaper och en lite, lite tryggare lägstanivå.

Det är bra att han är med, att han är tillbaka.

För det är inte som förr längre, med landslaget. Och då menar jag inte att komma dragandes med gamla jämförelser om Zlatan-epoken. Vi kan ju bara konstatera att när Janne Andersson och Peter Wettergren tog över så pekade alla individuella pilar åt rätt håll. De hade inga stora spelare, men de hade sannerligen spelare som var friska, starka, som spelade, som var på väg uppåt och framåt.

De här veckornas läger kommer istället att handla väldigt mycket om att bygga självförtroende och övertygelse hos en samling bänkade, stukade och skadade.

Vi lär få återkomma till det. Just här var det lätt att glömma det, eftersom lagkaptenen Andreas Granqvist, skyttekungen Marcus Berg och Ludwig Augustinsson som pratade mest med pressfolket efter träningen.

Och de mår ju bra.

Det är sådana saker som betyder något

Augustinsson mår alltid bra, det är så fascinerande med honom. Den som skummläser hans säsong kan ju få för sig att det gått rätt värdelöst. Gamla målfetischisterna Werder Bremen har bytt tränare, och varit målsnålare än på evigheter. Offensivfenomenet Augustinsson har knappt bidragit med en enda poäng.

Värdelöst?

Inte om man vänder på det. Tyskar kan sin statistik, därför vet vi att bara fyra av Werder Bremens insläppta mål kommit från hans vänsterkant – som alltså varit Bundesligas tätaste kant. Han tog fler maxlöpningar än någon annan i laget, han är uppskattad i klubben och ses fortfarande som deras extremt efterlängtade lösning på ett gammalt vänsterbacksproblem.

Det är sådana där saker som betyder något. ”Ludde” utmanas dessutom av Martin Olsson inför VM.

Om vi nu inte har allt vi vill ha så får vi väl vara glada över det som faktiskt är väldigt bra i Sveriges landslag med en månad kvar 

– Det är kul att vara här. Det är skönt att det äntligen börjar, sa Ludwig Augustinsson.

De verkade glada, det finns saker att vara glad för.

LÄS MER: Stor guide till VM – lag för lag
LÄS MER: Alla artiklar om fotbolls-VM
LÄS MER: VM i tv – så sänds matcherna
LÄS MER: Alla trupper – spelare för spelare
LÄS MER: Resultat i fotbolls-VM – live och tabeller

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.