Alfelt: Valde den enkla vägen – en desperat åtgård
MALMÖ. IFK Göteborg valde den lätta vägen och sparkar tränaren Jörgen Lennartsson.
Så som ledningen för klubbar i kris brukar göra för att visa handlingskraft. Oftast utan att få ut särskilt mycket av bytet.
En desperat åtgärd i ett desperat läge av en styrelse som väljer att chansa och hålla tummarna.
IFK Göteborg har inte mått bra den här säsongen. Alldeles för många har haft klagomål internt i klubben. Spelare har inte gillat sportchefen Mats Grens sätt att sköta kontraktsförhandlingar. Fansen har lidit av de uteblivna resultaten och krävt Jörgen Lennartssons avgång ganska länge nu.
Styrelsen med ordföranden Frank Andersson i spetsen har utåt sagt sig stötta både den ifrågasatte sportchefen och den kritiserade tränaren trots att det verkar ha pågått en bitter maktkamp mellan dem internt.
Enklare att ge någon skulden
Nu skriver Frank Andersson så här om att Alf Westerberg ersätter Lennartsson på klubbens hemsida:
– Föreningen har kommit fram till denna lösning för att få in ny energi i truppen inför den andra halvan av allsvenskan. Både Jörgen och Magnus är två oerhört kompetenta ledare, men vi känner att vi inte fått ut det vi önskar av vår a-trupp och har därför valt denna väg.
Som alltid i ett sånt här läge handlar det om att det är enklare att ge en person skulden och skicka iväg honom än att byta ut stora delar av en spelartrupp.
Men det är väldigt sällan som ett tränarbyte ger den positiva effekt klubben hoppas på. En svensk studie, visserligen gjord på elitseriehockey men som forskarna konstaterar är fullt överförbar till fotbollen eftersom samma mekanismer styr i alla klubbar inom lagtoppidrotterna.
Studien slog fast fyra slutsatser:
Byt aldrig ut en duktig tränare!
Tränarbyte inverkar negativt på lagets prestationsfömåga.
Tränarbyte under säsong inverkar mer negativt på lagets prestationsfömåga.
Tränarbyte när laget ligger dåligt till i serien inverkar särskilt negativt.
Är Jörgen Lennartsson en duktig tränare?
Hans meritlista talar åtminstone för det men så gott som alla fotbollstränare ifrågasätts någon gång under sin karriär, till och med de geniförklarade. Dit räknar jag inte Magnus Haglund, men Elfsborgstränaren var oerhört ifrågasatt av enligt uppgift i stort samtliga sina spelare för inte så många omgångar sen. Nu rusar Elfsborg uppåt i serien med ligans målgladaste lag.
Den utlösande faktorn
Första halvleken mot Örebro var en spel- och resultatmässig katastrof av IFK Göteborg och den är säkerligen den utlösande faktorn för sparkningen men hur mycket maktkampen inom krisklubben spelat in får vi nog aldrig veta. Mats Gren ges åtminstone fortsatt förtroende av styrelsen.
Alf Westerberg tar tillfälligt över som tränare. En kunnig och ganska rutinerad tränare som inte varit A-tränare på absolut högsta nivå på ganska många år. Hans uppgift blir inte enkel eftersom det ändå alltid är spelarna som måste prestera. Frånsett Tobias Hysén är det inte så värst många som nått upp till den nivå de ska hålla i allsvenskan.
Inte lika attraktiv längre
Att Graham Potter och Bosko Orovic ska ha tackat nej till tränarjobbet i Blåvitt tyder på att klubben inte längre automatiskt är så attraktiv som den varit historiskt sett. Med sina ekonomiska och uppenbara organisatoriska bekymmer är det ett risktagande att ta över Lennartssons jobb.
Kanske Håkan Ericson i besvikelsen över att han blev ratad från förbundskaptensjobbet efter Erik Hamrén säger ja för en chans att visa sin kapacitet men det är en framtida fråga till nästa säsong.
Göteborgs läge i tabellen är ett varken eller. Guldstrid är borta sen länge. Nedflyttningsrisk knappast trolig. Alf Westerbergs uppdrag blir att snabbt fixa några segrar i rad för att lugna känslorna och skapa intern arbetsro. Precis som ledningen kan han inte göra mycket mer än hålla tummarna för att spelarna börjar visa att de kan spela fotboll så bra de kan.