Laul: Sätt Toivonen på bänken i nästa match också
MALMÖ. Malmö FF gjorde årets kanske bästa insats med Anders Christiansen som ”tia” och Ola Toivonen på bänken.
3–1 hemma mot Kalmar FF.
Tränare Jon Dahl Tomasson har knappast något annat val än att bänka Toivonen i nästa match också, mot Elfsborg nu på torsdag.
Senast Henrik Rydström var i Malmö blev hans Sirius överkörda av ett MFF som säkrade SM-guldet redan i fjärde omgången från slutet.
Det var i vintras i det.
Nu?
Nu är det nya tider.
Trodde kanske någon. Men icke.
Rydström kom till Malmö med årets hittills största positiva överraskning i allsvenskan, ett obesegrat Kalmar FF som hyllats för två saker:
1. Ett snabbt passningsspel från egen målvakt och framåt.
2. Ett presspel byggt på ett stenhårt, kollektivt löpande.
Slog ut KFF:s enda styrkor
Så vad gjorde Malmö FF? Tja, de slog ut just detta. Dels gav de inte Kalmar en sekund för att sätta igång sitt passningsspel. Dels lyfte de den blinda djupledsbollen direkt innan Kalmars press hann få fäste. På konsekvent löpande nyförvärven Antonio Colak och Veljko Birmancevic, samt pålitlige långdistansaren Jo-Inge Berget.
I matchbilden som uppstod ur dessa strategier blev den grundläggande kvalitetsskillnaden tydlig. Malmö var tyngre i närkamper och dueller, Kalmar gjorde mängder av enkla misstag i farliga ytor. Och Malmö var skickligast på att utnyttja tillfällena.
När KFF-mittbacken Douglas Berggqvist gav bort bollen vid mittplan till Erdal Rakip räckte det med tre tillslag mellan Berget och Colak för att Rakip skulle bli fri mot Lucas Hägg Johansson. Keepern lyckades dessutom med konststycket att göra tre fel under samma utrusning vilket gav MFF-mittfältaren öppen yta att placera bollen intill stolpen.
1–0 efter knappt tio minuter, och det var bara början.
Inte svårare än så
Tidig press, hårdhet i duellerna och snabba bollar i djupled. Det sämre laget tvingades till misstag, det bättre laget utnyttjade dem. Ibland är en fotbollsmatch inte svårare att beskriva än just så.
Efter en halvtimme var det dags igen. Anders Christiansen klev upp i rygg på Romario och snodde bollen i höjd med straffområdet. Berget hittade Colak och sedan låg bollen i öppet mål igen. Helt enkelt pinsamt dåligt av Kalmar.
I vilket annat sammanhang som helst hade det ”bara” varit ett huvudlöst misstag av enskilda spelare. I den här matchen var det en del av ett mönster av samma typ som Kalmar gjorde sig skyldiga till i vårens svenska cupen-möte med Djurgården. Rydström menade i pausintervjun att ”nio av elva spelare inte ville vara där”, och jag kan förstå spelarna med tanke på taktiken borta mot MFF.
Att det var Christiansen som stal bollen gång på gång är intressant. Tränaren Jon Dahl Tomasson hade roterat i startelvan, satt Ola Toivonen på bänken, Rakip och Pavle Vagic som sittande mittfältare, och sedan Christiansen i Toivonens nummer tio-roll.
Toivonen på bänken på torsdag?
Det är uppenbart hur mycket mer fartfyllt MFF agerade med dansken som ”tia” jämfört med Toivonen. Christiansen är så mycket rörligare, snabbare och kvickare att det blir som två olika spelsätt. Sett till Christiansens prestation, sett till hur bra MFF var jämfört med tidigare prestationer, särskilt i första halvlek, ja då måste de nästan ställa upp på samma sätt mot Elfsborg på torsdag.
Det vill säga med Toivonen på bänken.
Å andra sidan: senast mot AIK var Anel Ahmedhodzic petad. Idag var han tillbaka i backlinjen, bättre än på länge. Fokus i luftspelet, vältajmade glidtacklingar och vårdade uppspel.
Kanske hittar även Ola Toivonen formen genom tränare Tomassons roterande? Han byttes in med knappt 20 minuter kvar, ersatte tvåmålskytten Colak som spets, men utan att glänsa i den rollen heller.
Bortsett från alla nämnda stjärnor, målskyttar och framspelare: den spelare som imponerade mest i Malmö FF var tvåvägsmittfältaren Pavle Vagic som gjorde en kraftfull arbetsinsats.
Frid och fröjd i MFF?
Allt frid och fröjd i Malmö FF, två poäng bakom Djurgårdens IF inför sista våromgången? Nja, det skulle jag ändå inte säga.
Kalmar-mittbacken Bergqvist revanscherade sig (halvt) när han klippte in reduceringen från 25 meter. Ett lurigt skott, men målvakten Marko Johanssons position är diskutabel. Johansson har varit ett svagt kort stora delar av säsongen, och den dagen Tomasson kan rotera in Johan Dahlin en gång för alla gissar jag att MFF:s defensiv växer. Förutsatt att Dahlin håller för allsvensk toppfotboll post-axeloperation.
Efter att Colak stött in Christiansens frispark till 3–1 avslutade Malmö FF matchen med en 5–3–2-formation sedan Franz Brorsson kommit in som tredje mittback. Man kan tycka att ett lag av MFF:s kaliber inte ska behöva sejfa hemma mot Kalmar, men dels finns nämnda problem på målvaktssidan, dels är serien inne i ett intensivt matchande.
Malmö FF är i grunden en vinstmaskin. Vinstmaskiner gör det som krävs för att vinna fotbollsmatcher. De bryr sig inte så mycket om hur det ser ut eller går till. Alla beslut tas för att vinna. Då är det okej att avsluta med en 5–3–2-formation även på hemmaplan mot ett naivt spelande Kalmar FF.
Allsvenskan 2021: Här är hela spelschemat