Niva: Alexander Isak fick klockorna att stanna

Erik Niva

För ett defekt VAR-rum tog det en evighet att pressa ur sig en straff.

För Alexander Isak tog det inte ens en enda minut att trolla fram ett helt fång av fotbollskaniner ur sin magiska hatt.

Vissa mål räknas kanske inte dubbelt – men vissa uppvisningar får det sannerligen att kännas så.

Går det inte första gången så får man väl helt enkelt försöka igen.

Blir det ena cirkusnumret spolierat av en oönskad målvaktshand så är det väl bara att ta ännu högre höjd nästa gång, böja bollen över och runt den där festförstörarhandsken för att bli säker.

Jag kan bara inte bestämma mig för vilken av Alexander Isaks trollkonster som hade allra högst svårighetsgrad, men båda höll givetvis allra högsta världsklass.

Förmodligen hade väl den första dribblingsraiden – då Isak lät bollen flippra mellan fötterna och utmanade mer än halva motståndarlaget på egen hand – givit ännu större globalt viraleko.

Men med det sagt finns det ju något i den eleganta beslutsamheten i aktionen därefter som det är fullständigt omöjligt att värja sig emot.

Nu skulle det verkligen inte showas för showandets skull. Nu skulle det showas för att det var det bästa sättet att försäkra sig om att omedelbart få in bollen i det där satans nätet en gång för alla.

Så tunnel på Florian Loshaj, bollen upp och över och runt och in i Arijanet Murics bortre kryss. Ostoppbart. Oemotståndligt.

Och dessutom riktigt lägligt, eftersom Sverige precis hade överlevt matchens stora prövningsperiod.

Under den första kvarten av andra halvlek övergav Kosovo de övermodiga försöken att trilla nätt på egen planhalva, för att istället lyfta in bollar på den bökiga murbräckan Vedat Muriqi längst fram. Snabbt lyckades de också etablera att ganska påfrestande tryck mot Sverige.

Det blev en otäck rikoschett, ett par hotfulla inspel, en svit fasta situationer, någon nick ur fritt läge och till sist ett bortvinkat offsidemål.

Med en timme spelad stod matchen faktiskt och vägde. Kosovo var ingen bortkommen, undergiven motståndare – utan de kom i tusental med sina albanska örnar, sina qeleshe-hattar och sitt rätt frejdiga fartlag.

Tre poäng skulle inte komma gratis den är kvällen, och ett fokuserat Sverige hade inlett därefter. Presspelet under matchens första fjärdedel slog an tonen, var både frenetiskt och framgångsrikt.

Gång på gång vann Blågult bollen på offensiv planhalva, gång på gång ledde det fram till kvarts- eller halvchanser – och till sist gav det oss även tidernas mest utdragna ledningsmål.

Klockorna stannade

När Victor Claesson nickade ner bollen på Florent Hadergjonajs hand hade det gått prick 21 minuter och 45 sekunder av matchen. När Forsberg till sist stängde ner straffen i det vänstra hörnet stod matchklockan på 28.15.

Sex och en halv minut. Vad hinner du med på sex och en halv minut av en fotbollsmatch? Det gick snabbare än så för Liverpool att förvandla 0-3 till 3-3 i Champions League-finalen 2005. Tyskland gjorde fyra mål på Brasilien i VM-semin 2014 på nästan exakt samma tid.

Vi ska nu inte döma ut hela VAR-apparaturen för ett tekniskt krångel, men bedömningspaus mitt i en fotbollsmatch är faktiskt inte acceptabelt. Tar det så lång tid för tekniken att hacka igång får vi helt enkelt acceptera att släppa iväg just den situationen, alldeles oavsett om det ligger en blågul straff i potten eller inte.

helskärm

Sex och en halv minut? Alexander Isak hann få klockorna att stanna två gånger om innan de ens hunnit minutvarvet runt. Han tog tag i bollen, och släppte den egentligen inte ifrån sig innan han förvandlat en rätt besvärlig kvalmatch till ett enda stort ärevarv, en enda glittrande procession.

Det var som att Kosovo till sist bara bugade, bockade och resignerade inför en övermäktig motståndare.

En födelsedagsfirande Robin Quaison tilläts springa in med 3-0, en ovanligt röststark nationalarena kunde sjunga ut.

Alla segrar och alla mål är lika mycket värda. Men bara några få är verkligen minnesvärda.

helskärm