Bank: Jag hör ett folk sjunga, jag ser Parken gunga

Hur går man vidare efter att ha sett en vän och lagkamrat slåss för sitt liv? Jag vet inte om någon riktigt vet.

Men jag hör ett folk sjunga, jag ser Parken gunga.

Och Danmark har just gått vidare.

Medan Stefan Löfven avsattes satte sig Mette Frederiksen ner mitt i ett folkhav som sjöng. Det finns dagar då det var roligare att vara statsminister i Danmark än i Sverige.

25 000 åskådare i Parken, en enorm landslagströja med nummer 10 och ”Eriksen” på ryggen, basdunk i betongen och full storm i Dannebrogen. Hela Europa har följt Danmarks resa genom den här turneringen, från den totala chocken och tillbaka till livet igen. Om premiären var ett töcken och Belgien-matchen en explosion som gick i baklås så var det här, Ryssland i Parken i en måstematch.

– Vi giver den gas i aften, sa förbundskapten Hjulmand före avspark.

Och så gjorde de det.

Danmark tryckte upp mot Rysslands djupa 5-4-1, spelade aggressivt mot reaktivt motstånd med ett 75-procentigt bollinnehav första tio minuterna. Parken pulserade, det var som att det egentligen inte fanns något annat alternativ, någon annan väg än framåt, uppåt, igenom.

De spelade som om det inte fanns någon motståndare.

Problemet var att det fanns det ju visst.

Sex miljoner danska hjärtan

Rysslands grundtanke var, som den nästan alltid är, att droppa bollar mot den ensamme dunderklumpen Artjom Dzjuba på topp, men efter en kvart visade de sin alternativa anfallsmetod. Danske mittbacken Jannik Westergaard tappade boll i uppspelfasen två gånger om, och då passade Ryssland på att rusa fram med tre-fyra spelare mot en övergiven dansk backlinje. Första gången solokörde Golovin hela fram till ett friläge mot Kasper Schmeichel (fin räddning), nästa gång avslutade sig Ryssland fram till en hörna.

Det var skrämselskott, hål i ballongen, sänkt volym.

När övertygelsen försvann kom tvivlen istället, det var anfallsspel som saknade en tung anfallare att slå inlägg mot, och ett tidigt anfallsspel som var utlämnart åt Pierre-Emile Højbjergs förmåga att suga upp och kliva fram med boll. Hjulmands satsning på 20-årige sensationen Mikkel Damsgaard, spelaren han en gång släppte fram i Nordsjælland, såg ut att slå fel. Damsgaard försvann i en fysisk och trång matchbild som inte var hans.

Men vem bryr sig om matchbilder, kvällar som den här?

Just före paus hittade Højbjerg fram med ett uppspel på Damsgaards fötter, mitt i den gyllene zonen utanför straffområdet – och två trippande steg senare kunde Damsgaard prickskjuta upp 1–0 i höger gavel.

Om Christian Eriksen hade fönstret öppet hemma på Fyn så hörde han jublet.

Var spelades den här matchen? Jag vet inte. Den spelades i Parken. I sex miljoner danska hjärtan. Hemma hos Christian Eriksen i Odense. I S:t Petersburg, där varje mål mellan Finland och Belgien skulle kunna förändra förutsättningarna.

Højbjerg spelade andra halvlek med bandagerat huvud, Ryssland försökte ställa om, först tekniskt, efterhand också taktiskt med fyra snabba byten efter en timme. De var tvungna, för de hade gett bort ett mål till. Daler Kuzjajev spelade hem till målvakten Safonov utan att titta upp, hade han gjort det hade han sett att Yussuf Poulsen var där också. Tusind tak.

Att Ryssland fick en straff (Dzjuba, 2–1), att Belgien fick ett mål Var-bortdömt (Lukaku)?

Detaljer.

Världen höll andan med dem nyss

Danmark hade inte bara vinden i ryggen nu, de hade ledningen, en slutspelschans och en kväll som inte tillhörde någon annan i hela världen. De har vunnit ett EM de inte ens skulle varit med i, nu stormade de fram i ett EM som börjat med en tragedi.

När Andreas Christensen bombade in 3–1 från distans dunkade han sin högerhand mot hjärtat. När Joakim Mæhle promenerade in med 4–1 sprang han ut till tv-kamerorna och visade en etta och en nolla med fingrarna. Christian Eriksens nummer.

Ingen vet var det här laget tar vägen nu, var deras EM slutar. De kan skrälla sig vidare, det kan ta slut om 90 minuter, men alldeles oavsett kommer de att bära med sig minnen från det här mästerskapet som inget någonsin kommer att kunna sudda ut.

Världen höll andan med dem alldeles nyss.

Nu håller de om varandra och skriker rakt ut.

Allt om fotbolls-EM 2021 – följ matcherna live

Senaste nyheterna Spelschema Tabeller TV-tider Alla trupper & spelare