Borrar kniven i Uniteds hjärta

Publicerad 2015-08-19

Sjögren: Den här gången är det inte Niva som skriker

För två år sedan var det Erik Niva som skrek.

Nu har José Mourinho gjort det igen.

Den här gången borrar portugisen kniven djupt in i Manchester Uniteds stolta hjärta.

Patrik Sjögren.

Det är nu två år sedan jag satt i ett syrefattigt poddrum tillsammans med inbitne Tottenham-supportern Erik Niva när vi möttes av nyheten: ”Tottenham target Willian is considering his options”.

– Vadå ”considering his options”?! Vad i helvete, skrek den gode Niva och försökte febrilt låsa upp sin telefon med sina vid det här laget redan nervöst småsvettiga fingertoppar.

Mäktigare motståndare

I sista stund hade José Mourinho blåst in och tagit över hela Tottenhams affär med Willian. Efter att brassen klarat av sin läkarundersökning hos Tottenham! Nu ser han ut att ha gjort samma sak igen – den här gången mot en betydligt mäktigare motståndare.

I måndags reste Manchester Uniteds vd Ed Woodward till Barcelona för att lösa de sista detaljerna i Pedros övergång. United erbjöd 245 miljoner kronor. Barça ville ha 282 miljoner. Sedan ringde José Mourinho.

Chelsea påstås nu ha gått in och löst ut Pedro för 263 miljoner plus de återstående 19 genom olika bonusar. Både spansk och engelsk media är övertygade om att 28-åringen är Chelseas spelare sedan anfallaren redan siktats i London för läkarundersökningen.

Kvar står Manchester United efter att ha sålt smöret och tappat pengarna. Igen.

Väljer City istället för United

Tidigare i somras var det Nicolas Otamendi som skulle hämtas in från Valencia för att fylla Louis van Gaals mittbacksbehov. Men efter att ha lurats i ett mästerligt regisserat schackspel av Real Madrids Sergio Ramos, som utnyttjade United för att få ett förbättrat avtal med Real Madrid, är Otamendi nu mycket nära Manchester City istället för Manchester United.

Trots att United gjort ett antal stabila värvningar i sommar, som supertalangen Memphis Depay, rutinerade Bastian Schweinsteiger, jagade Morgan Schneiderlin samt Matteo Darmian, tvingas vi nu återigen understryka de frågetecken som redan fanns kring vd Ed Woodward.

Fokus på annat håll

Engelsmannen tog över rollen 2013 efter Sir Alex Fergusons högra hand David Gill och inledde med den minst sagt misslyckade utnämningen av David Moyes till tränare. Sedan dess har han hunnit missa alla värvningsförsök utom Marouane Fellaini under sitt första transferfönster, sparka Moyes, betala ett överpris för en Juan Mata som ännu inte nått sin fulla potential igen, köpa Ángel Di María till en rekordsumma bara för att sälja argentinaren med förlust redan efter ett år samt låna floppen Radamel Falcao till ett i sammanhanget astronomisk pris.

Just nu sitter Woodward dessutom i en rejäl rävsax med truppens kanske viktigaste spelare David de Gea som inte kan användas i matchspel eftersom han vill lämna för Real Madrid.

Woodwards kritiker anklagade redan vid utnämningen av 43-åringen honom för att bara agera lakej åt Uniteds hårt kritiserade ägare i Glazer-familjen. Sedan dess har också en stor del av vd:ns fokus legat på att förbättra ägarnas rykte genom tätare kontakter med fansen samt utöka klubbens ekonomiska avtal – det senare mycket framgångsrikt ska sägas. Men med tanke på Woodwards handlande på transfermarknaden är det kanske läge att lämna över de sportsliga bitarna åt någon annan.

Tog bilen till flygplatsen

Alternativet är att Louis van Gaal tar ett större ansvar i sin roll som manager för Manchester United. Det vore samtidigt absurt att kräva av en tränare som redan aviserat att han eventuellt inte kommer bli långvarig i klubben.

Klart är att det är länge sedan de dagar då Premier Leagues vid den tiden mäktigaste man Sir Alex Ferguson tog bilen till flygplatsen och hämtade upp Manchester City-värvningen Dimitar Berbatov för att istället ta anfallaren till United. Numera är det José Mourinho som gång efter annan agerar chaufför i Englands transfercirkus.

Vore jag Manchester United-supporter skulle jag hoppas på en ny rad från den brittiska pressen: ”David Gill is considering his options”. För efter ytterligare en sommar med Woodward står klubben nu återigen utan den mittback alla skrikit efter i många år och den offensiva kraft som skulle ersätta redan sålde Ángel Di María.

Säsongen behöver absolut inte sluta i någon katastrof för det – de ska absolut utmana i toppen – men Ed Woodward kunde tveklöst gjort mer i sitt jobb att bädda för Uniteds återtåg till den engelska fotbollstronen. Nu gör han kanske trots allt bäst i att hitta en chaufför som kan köra honom dit.