Bank: Det kommer ta tid att vänja sig

Juventus har otur med ett domslut, Cristiano Ronaldo spelar i svart och Chievo står i världens blickfång.

Nya tider i Serie A?

Jotack. Men Juventus vinner fortfarande till slut.


Söndag 22.15: Se Real Madrid-Getafe GRATIS på sportbladet.se!

Alla matcher i Serie A och La Liga sänds på strivesport.com (79 kr/månaden)


Nej, det ska ju inte vara så här. Inte på något sätt, inte över huvud taget.

Har ni varit på Stadio Bentegodi någon gång? Man måste verkligen älska fotboll för att ha varit det. Gräset fäster aldrig där, löparbanorna försvinner aldrig där, läktarna är aldrig fulla där, Chievo har för få fans och Hellas har för stökiga. Bentegodi är den sorts plats som är till för att fylla en omgång i Serie A, den är en njutning bara för alla (oss) som älskar smaken av Borghetti och Sergio Pellissiers högerfot.

Och nu:

Cristiano Ronaldo kom till Verona och staden fick kalla in all tillgänglig extrapolis, inklusive antiterrorstyrkor. 130 journalister på plats, från alla jordens hörn. Fullsatt, festligt, och även om gräsmattan höll Bentegodi-klass så var den ju i alla fall grön.

Det är klart att det kändes konstigt.

Efter sju raka ligatitlar och fyra raka dubblar har Juventus försökt kapa banden till Italien för att segla iväg ut i rymden. Andrea Agnelli, presidenten, har pratat öppnare än de allra flesta andra om en europeisk superliga, och då krävs strålglans.

Aktien steg med en tredjedel när Ronaldo-köpet presenterades, bedömare beräknar att de ska kunna dra in extrema summor tack vare portugisens globala attraktionskraft. Det är inget köp som är gjort för Bentegodi, utan för Champions League.

Men titta, här stod han ju!

Första gången Cristiano Ronaldo fick bollen under kontroll hade jag svårt att riktigt ta in det. Jag kände ju igen den där överljudsfartskombinationen av sulfint och överstegsfint, den lipizzaneraktiga kroppshållningen – men dräkten, miljön, lagkamraterna… det kommer att ta tid att vänja sig vid det här.

Kanske kommer det att ta lite tid för Juventus och Cristiano Ronaldo också.

Inte gjort för felbeslut

En tyst minut för offren i Genua, solen ner bakom ena långsidan, Pavel Nedved på läktaren och Serie A-fotboll igen.

Chievos fjolårsfrälsare Lorenzo D’Anna hade skickat ut ett lågt spelande 4-3-3 för att försöka styrspela bort Juve, men blev överkört i en halvtimme. Alex Sandro forsade fram på vänsterkanten, Pjanic styrde spel utan press, Cuadrado sjönk och stack, och om det någon gång behövdes klev Bonucci eller Chiellini fram och bröt ett Chievo-uppspel utan att pulsen steg över 40.

Efter två minuter stod tio Chievo-spelare på rad när Chielini avslutade baklänges så att Sami Khedira kunde trycka in 1–0. Manus. Men när Dybala hade chansen att spela fram Ronaldo i fint läge så valde han Cuadrado istället, och när Cuadrado hade möjlighet att rulla fram Ronaldo utanför straffområdet så avslutade han.

Juventus har i modern tid aldrig riktigt byggt på enskilda skyttekungar, Ronaldo har alltid byggt på att vara det.

De kommer att lösa det, Juve är Juve och Juve är inte gjort för felbeslut eller felbedömningar.

De är däremot inte immuna mot usla säsongsinledningar.

När de väl fastnade i Chievos välorganiserade kontrollfotboll så hade de svårt att hitta gasen igen. Det är klart att de borde rullat in ett par bollar, men om Cristiano Ronaldo undrat så är det så här det kan se ut i Serie A: här finns inga offensivprogrammerade bollinnehavsbackar som vill något – här har ett lag som Chievo ägnat två veckor åt taktisk träning för att stänga ytor.

Vi ska inte övertolka

Vi pratade om Ronaldo igår, vi kommer att prata om Ronaldo i morgon, men vi borde prata om Emanuele Giaccherini idag.

När Ronaldo var 23 år vann han Champions League för första gången, tog hem sin första Ballon d’or och var världens bäste fotbollsspelare. När Giaccherini var 23 spelade han för Bellaria i fjärdedivisionen, hade slagit sönder halva kroppen och ringde hem till betongfabriken hemma i Toskana-byn Talla för att höra efter om de möjligen kunde erbjuda ett jobb.

När Juventus hade somnat in, övertygade om sin överlägsenhet, slog Giaccherini (dubbel ligamästare med Juventus under Conte) ett perfekt inlägg som polske centern Mariusz Stepinski nickade in till 1–1. När Juventus skulle börja om efter paus petade Giaccherini bollen förbi Cancelo och ordnade en straff som han själv skickade in.

Talla 2, Real Madrid 0.

Både Ronaldo (halvdan här) och Juventus kommer att växla upp i år, som de alltid gör, och vi ska inte övertolka saker – men en arbetsseger i Verona, säger ändå mycket om vad som väntar ligans största stjärna.

Han kommer att göra många mål här också, bara inte lika många enkla. När han till slut var med och forcerade fram bollen till Mandzukic så dömdes målet bort (knappt men korrekt) efter VAR-bedömning av en kollision med den fine gentlemannen Stefano Sorrentino, som aldrig dög som junior i Juventus.

Bonucci hade stångat in 2–2 på hörna med en kvart kvar, Chievo var sekunder ifrån en skrällpoäng, minuter kvar och…

…och de har förstås ett namn för det i Italien, eftersom de har namn för allt i den här sporten.

På 1930-talet hade Juventus en mittfältare som hette Renato Cesarini, som hade för vana att avgöra i slutminuterna, och det är fortfarande så att italienarna refererar till Zona Cesarini, Cesarini-zonen, när matchklockan tickar in på de sista sekunderna.

Och Juventus är alltjämt bäst av alla i den där zonen.

Alex Sandro klev runt igen, Bernardeschi stötte in segermålet efter tre minuters stopptid. 3–2, tre poäng till Juve.

Välkommen till Serie A, Cristiano Ronaldo. Planerna är lite mindre här.

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.