”Man får bita sig i läppen ibland”
Poya Asbaghi om starten med U21-landslaget
Publicerad 2021-06-03
I eftermiddag tar ett nytt U21-landslag form.
Poya Asbaghis U21-landslag.
– Det är väldigt ärofyllt, säger förbundskaptenen.
I början av september förra året fick Poya Asbaghi, 35, sparken av IFK Göteborg. Knappt två månader senare presenterades 35-åringen som ny förbundskapten för det svenska U21-landslaget.
Sedan dess har han väntat, väntat och väntat.
I eftermiddag är det äntligen dags för match igen då Finland väntar i en träningslandskamp, innan EM-kvalpremiären mot Luxemburg 8 juni.
– Det känns jäkligt kul, jag är imponerad över hur påkopplade och professionella spelarna är. Allt ifrån hur vi agerar på hotellet, hur vi hanterar bubblan – till hur vi förbereder oss innan och efter träning, hur vi kan omsätta teori till praktik ute på träningsplan. Jag förstod att man har att jobba med de mest lovande spelarna och att de är professionella, men trots det är jag imponerad, säger han efter onsdagens träning i Falkenberg.
– Även om det är den trupp som är den yngsta premiärtruppen, så är det ändå spelare som är uttagna för att vi tycker de är bäst här och nu. Vi har inte tagit ut ett lag som ska vara bäst i nästa kval.
”Ska kunna ta klivet till A-laget”
Asbaghi är tydlig med hur han vill sätta sin prägel på det ”nya” U21-landslaget.
– Att ha ett spelsystem och en spelidé som passar de här spelarna. Vi har många spelare som är tekniskt duktiga, men vi vill ha en helhet i svensk fotboll. För att de ska kunna ta klivet härifrån till A-landslaget vet vi att de krävs att de är bra försvarsspelare och bra offensiva spelare. Det är den prägeln jag vill sätta: ett lag som jobbar extremt hårt, som klarar av att pressa högt, men som klarar av att ställa om till det låga försvarsspelet på ett bra sätt, men som också kan vara bekväma med att lösa situationer med korta spelavstånd, på samma sätt som vi kan vara väldigt direkta när tillfälle ges.
Att vara tränare för ett klubblag kontra att vara förbundskapten skiljer sig.
Rejält.
– Det är en omställning, det är det jag har försökt förbereda mig på i sex månader, man får bita sig i läppen ibland. Det får inte bli för mycket information heller, då finns det risk att ingenting kommer in, samtidigt vill du inte säga för lite, för det gäller att de ska veta när de väl är ute på plan. När vi spelar vår första match mot Finland ska en del sitta där och förhoppningsvis ska ännu mer sitta mot Luxemburg. Jag börjar känna av läget mer och mer och börjar komma in i det mer och mer.
– Trots att jag är 35 år är jag ganska lyckligt lottad på det sättet att jag fått jobba med, vad jag tycker, bland de mest ärofyllda uppdragen du kan få i svensk fotboll. Att träna IFK Göteborg är ett av de finaste klubblagsjobben du kan få – och att träna de mest lovande spelarna och vara U21-förbundskapten tycker jag också är ett väldigt, väldigt ärofyllt uppdrag. Det är svårt att jämföra så, men jag är bara tacksam för att jag kan verka i de här miljöerna – och få lära mig från de här miljöerna i så pass ung ålder. Det utvecklar mig hela tiden.
Hyllar Janne och Peter
Asbaghi fortsätter:
– Det är mycket kontorstid här också, som det inte blir i klubblag, där det är mycket tid på träningsplanen. Där har Janne (Andersson) och Peter (Wettergren), till exempel, varit sjukt öppna, tillmötesgående och tagit hand om mig på ett bra sätt. De har gått igenom saker med mig som varit lärorika. Det är ett annat typ av jobb det här, där man får tid för mer reflektion och hämta kunskap från andra. Det har varit sjukt betydelsefullt för mig, även om det gått så kort tid.
– Vi (Poya, Janne och Peter) träffas rätt ofta, de har avsatt en hel del tid för att förklara hur de ser på saker och ting, allt från hur man jobbar med gruppdynamik och ledstjärnor inom ett lag – till hur de jobbar i deras olika delar av spelet. Det är en härlig kommunikation, men framför allt är jag jävligt glad att de varit så öppna och välkomnande som de varit.
Du låter oerhört motiverad.
– Jag har suttit och väntat på att vara på en träningsplan i ett par månader, det finns en risk för att jag är övertaggad till och med.
