Mattias Svanberg ser genombrottet närma sig: ”Känner mig modigare”

Uppdaterad 2019-10-17 | Publicerad 2019-10-10

Efter ett år i Serie A känner den MFF-fostrade talangen Mattias Svanberg att det stora genombrottet närmar sig på allvar.

– Jag kan tycka att jag ska spela mer än vad jag gör. Sen är det inte mitt beslut att ta, men jag känner mig redo och känner att jag kan göra skillnad, säger Mattias Svanberg till Sportbladet.

Mitt under sin tredje allsvenska säsong för Malmö FF valde Mattias Svanberg att skriva på för italienska Bologna. Sommaren 2018 flyttade den MFF-fostrade talangen därmed till Serie A för att bli lagkamrat med bland andra Filip Helander, som också har ett förflutet i Malmö FF.

Under sin första säsong spelade Mattias Svanberg totalt 23 ligamatcher efter att ha debuterat i den fjärde ligaomgången borta mot Genoa. Men när huvudtränaren Filippo Inzaghi fick sparken i januari blev speltiden knapp under nye tränaren Sinisa Mihajlovic.

– Speltiden jag fick var ändå mer än jag hade räknat med. Men när man ändå är där, när man får chansen och känner att man klarar av det blir det såklart annorlunda känslomässigt när man går tillbaka till att inte spela. Det har varit jobbigt, berättar Mattias Svanberg för Sportbladet.

På de sista 17 omgångarna förra säsongen fick Mattias Svanberg bara speltid i sex matcher. Under inledningen på den här säsongen fick 20-åringen sitta på bänken i sex raka matcher utan att hoppa in.

– Jag har ändå fått feedback utifrån träningar och träningsmatcher. Det har aldrig känts som att jag är i frysboxen eller helt utanför laget. Jag känner att jag nästan är där, men inte riktigt. Om man då jämför med vissa spelare som aldrig spelar eller som de inte ens pratar med. De pratar ändå med mig och vill mitt bästa. De säger bara att min konkurrent har gjort det bra och att jag behöver slåss för min plats.

– Det gäller att tänka positivt. Du är i rätt miljö, du utmanas varje dag, du får bra träning. Men samtidigt behöver du göra det där extra för att visa att du ska få spela. Ta ett extra gympass eller stanna extra länge på träningsplanen för att pressa sig själv hela tiden.

I helgen, i sista omgången inför uppehållet, fick Mattias Svanberg chansen att starta och gjorde bland annat en assist. Dessutom fick han bäst betyg i Bologna av den italienska tidningen Gazzetta dello Sport.

– Jag kan tycka att jag ska spela mer än vad jag gör. Sen är det inte mitt beslut att ta, men jag känner mig redo och känner att jag kan göra skillnad. Att jag gjorde det bra nu när jag fick chansen blir ett svar för mig själv att det verkligen är så, att det inte bara är snack utan att det visar sig på planen också.

”Jag har mognat vid sidan om planen”

Mattias Svanberg valde att lämna tryggheten hemma i Malmö redan som 19-åring. Då hade han i princip bara varit ordinarie under en halv säsong i Malmö FF. Trots att tiden i Bologna varit lite upp och ner beträffande speltid känner han sig fortfarande säker på att han gjorde rätt val.

– Ja, det tycker jag. Jag är en bättre spelare i dag, men jag har blivit en bättre person också. Jag har mognat vid sidan om planen. Det gör ändå en hel del i ditt fotbollsspelande. Jag känner mig modigare, jag har bättre självförtroende och bättre självkänsla överlag. Inte för att jag varit feg tidigare, men det har blivit ännu bättre. Den mentala biten inom fotboll är mycket större än vad många tror.

– Jag var alltid tydlig med att jag ville gå till en lagom nivå, jag ville inte ta ett för stort steg direkt. Men om man vill vara på den absoluta toppen när man själv är som bäst tror jag det krävs att man sticker hyfsat tidigt för att hinna få erfarenhet. Jag var ändå inne på min tredje allsvenska säsong. Det var första säsongen jag var riktigt ordinarie, men jag kände att jag var redo för att ta chansen.

Mattias Svanberg tycker att diskussionen om när unga talanger är redo att söka sig vidare utanför Sveriges gränser saknar ett riktigt bra svar.

– Det är så individuellt. Vissa mår bra av att stanna kvar till man är 23, vissa, som Dejan Kulusevski här i U21-landslaget, stack när han var 15 till Italien och det har gått bra för honom. Det är alltid lätt att svara på i efterhand. Om det går bra säger folk att det var ett bra beslut och om det går dåligt var det ett dåligt beslut. Men det är inte så enkelt. Det är en fråga som aldrig kan få ett riktigt säkert svar.

”En omställning att inte alltid slåss om guldet”

Trots att han bara var 19 år gammal när han lämnade Malmö FF hann Mattias Svanberg vinna två SM-guld. Att Bologna inte är ett topplag i Serie A var en omställning för honom, eftersom han är van vid att Malmö FF alltid slåss om guldet i Sverige.

– Även om vi vet att vi kan störa alla lag så kommer vi inte vara med i toppen och slåss. Det är speciellt och något man får vänja sig vid när man kommer från Malmö. Det är en omställning att inte alltid slåss om guldet.

– Men det blir rätt tydligt att topplagen i Serie A är bland de bästa lagen i världen. Där märker du tydligt att det är på en annan nivå och att det krävs extra för att kunna ta poäng. Du straffas på ett helt annat sätt. Lite så kände jag för oss i Malmö när vi mötte ett bottenlag i allsvenskan. Det kanske inte alltid stämde för oss, men vi såg ändå till att vinna matchen. Nu är det likadant, fast jag är i det andra laget.

Att den generella nivån på spelarna är snäppet högre i Bologna var någonting som Mattias Svanberg la märke till direkt. Men i stora drag är det tydligt att Malmö FF närmar sig europeiska klubbar i förutsättningarna runt omkring fotbollen.

– I vardagen är det kanske en nivå upp, även om jag tycker att Malmö på slutet hade väldigt bra förutsättningar med träningsplaner, gym och tränarstab. Det fanns redan och hade funnits länge i Bologna när jag kom. I Bologna finns det fyra sjukgymnaster i stället för två och tre läkare i stället för en. Det är såna småsaker. Samtidigt spelar MFF i Europa League, men det gör inte vi i Bologna.

Dessutom är Mattias Svanberg tydlig med att tiden i Malmö FF till stora delar formade honom till den spelare han är i dag.

– Det är en fördel för MFF att man har så många rutinerade spelare som unga spelare kan lära sig av.

– Mackan lärde mig att vinna. AC hade så mycket kvaliteter att det bara var att kolla på honom och försöka göra saker lika bra. Safari lärde mig att tro på mig själv, men också våga ha kul och göra sin grej fullt ut. De hjälpte mig att hela tiden utvecklas.