Alla hyllar mannen som misshandlade
Brenning: Vad fan är det som pågår?
En av allsvenskans mest namnkunniga spelare erkänner att han misshandlat en man, flytt från polisen och vägrar att betala skadestånd till offret.
I podcast-studion skrattar alla. På Twitter hyllar alla.
Vad fan är det som pågår?
Jag förstår att det här är en text som inte kommer förstås av alla. Som inte kommer landa väl alls hos många. Det hade varit så mycket lättare för mig att bara hålla käften och gå vidare men det vore samtidigt den värsta sortens hyckleri.
För när en hel kvinnovärld gjort uppror mot det djupa förtryck de levt och lever under så landar ansvaret nu på oss män. Det är vi som har störst möjlighet att förändra och det är vårt förbannade ansvar att nu göra vårt bästa för att det faktiskt sker en förändring.
Har aldrig tagit minsta ansvar
Vi måste sätta ramarna för vad som definierar den nya manligheten. Vi måste rensa ut all typ av nedvärderande språkbruk och handlingar mot såväl kvinnor som andra. Vi måste kliva ner från våra höga troner och ställa oss sida vid sida med precis alla andra människor på jorden. Oavsett kön, hudfärg eller ursprung.
Jag lyssnade på fotbollsstjärnan Mathias Ranégie i podcasten Tutto Balutto. Det är det som gjort mig så bekymrad.
Där sitter en av allsvenskans största profiler tillika förebild för mängder av fotbollsungdomar och raljerar över att han misshandlat en man, flytt från polisen och fortfarande vägrar att betala skadestånd till offret.
Så här berättar Ranégie om kvällen i österrikiska Bad Gastein för snart fem år sedan:
– Då var det så jäkla mycket svenskar där, störiga fyllsvenskar som skulle hetsa mig. Så skulle jag snacka med en dam och så gick han emellan med sin rygg. Jag puttade till honom, så puttade han till mig och så smällde jag honom.
Polis tillkallades och Ranégie fortsätter i podcasten berätta hur han blev ombedd att komma till polisstationen följande morgon. Istället tog fotbollsstjärnan, vid den här tiden proffs i italienska Udinese och svensk landslagsman, sin bil och lämnade landet.
I dag 33-årige Ranégie tog och har aldrig tagit det minsta ansvar för den här kriminella handlingen. Han erkänner ärligt i podcasten att han fortfarande är skyldig rättsväsendet i Österrike 100 000 kronor, varav 30 000 är det skadestånd han är dömd att betala brottsoffret.
– Det är 100 000, det är så tråkiga pengar att skicka iväg, säger Ranégie i samma podcast som han berättar att han fick 120 000 kronor netto i bonus vid varje seger under sin sejour i kinesiska Dalian Aerbin.
Det är egentligen ett häpnadsväckande erkännande Mathias Ranégie levererar. En av allsvenskans mest namnkunniga spelare medger att han misshandlat en man, flytt från polisen och fortfarande är efterlyst. Men det är inte upplevelsen du får om du lyssnar på podcasten.
Det är höhö-stämning, ryggdunkar och skön stämning. De kritiska frågorna lyser med sin frånvaro när hela incidenten behandlas som en lika kul anekdot som när Ranégie en annan gång under tiden i Udinese missade spelarbussen.
Hyllas på Twitter
Men det blir ändå artiklar, i Sportbladet och Expressen, om misshandeln Ranégie från början så envetet nekade till att han till och med hotade Sportbladets reporter med evig tystnad om vi skrev om händelsen. Ranégies reaktion på det?
”Å så va media gång...”, skriver 33-åringen uppgivet på Twitter.
Under inlägget haglar berömmen. ”Skön är du”, ”Fin e du!”, Älskvärd är du!” är tre av kommentarerna till den sköna snubben. Mannen som misshandlade en annan människa, flydde från polisen och trots att han kör runt i Stockholm i en Aston Martin fortfarande vägrar att betala det skadestånd han är dömd att täcka.
Reaktionen på den här texten kommer till stor del vara kritisk, jag vet det. Det kommer kastas omkring ord som ”PK” och ”överkänslig” till höger och vänster. Men om du är en av de som känner så ber jag dig att i alla fall ta ett par minuter till eftertanke.
I den metoo-revolution som nu pågår är vi många som applåderat alla modiga kvinnor som vågat berätta. Förfasats över hur grova historier de burit i tystnad under alla år. Men sanningen är att allting börjar med alla oss män.
Vi måste förändra vårt beteende i grunden, för det är vare sig vi vill eller inte alla små handlingar vi begår i botten som leder till och rättfärdigar de övergrepp som sker i toppen av den här förtryckspyramiden. Där är till exempel det våldskapital, och den rätt till våld många män anser sig ha, en stor faktor.
Mathias Ranégie verkar inte skämmas när han berättar att han ”smällde” en kille som var ”störig”. Inte heller när han vägrar ta något som helst ansvar för sin handling. På något sätt verkar det som han tycker att han har rätt att bruka våld mot andra människor om de inte uppför sig som han önskat.
Om vi då bara står bredvid, dunkar hans rygg och berättar hur skön han är så förstärker vi bara kulturen och riskerar att sprida den så att den får ytterligare fäste i våra samhällsstrukturer. Då är vi redan en bra bit upp på den onda spiralen.
Mathias Ranégie ser inget problem med att han fortfarande är efterlyst i Österrike. ”Jag gillar ändå inte att åka skidor” som han skojar bort det hela. Men det här är inget skämt.
Det är faktiskt riktigt allvarligt.
OBS! Den här artikeln har tidigare innehållit ett liveflöde som inte längre stöds av vår nuvarande sajt. Övrig text i artikeln kan fortfarande innehålla syftningar till det flödet.