Villkorstrappan – ”Det största hotet vi har just nu”

Uppdaterad 2021-10-01 | Publicerad 2021-02-07

Mats Jonsson och Göran Rickmer, säkerhetsansvariga på Djurgården respektive Hammarby.

Sprickan mellan Stockholmsklubbarna och polisen är total.

Anledningen stavas villkorstrappan.

Djurgårdens evenemangsansvarige Mats Jonsson och Hammarbys säkerhetsansvarige Göran Rickmer är djupt oroliga för framtiden.

– Villkorstrappan är kanske det största hotet vi har just nu, säger Rickmer.

Föreställ dig ett Stockholmsderby mellan Djurgården och Hammarby en solig vårdag i slutet av maj.

Över 28 000 besökare fyller Tele2 Arenas långsidor och kortsidor. Under matchen hamnar två personer i slagsmål. Bråket löses på plats av arrangörens säkerhetspersonal och mynnar ut i att båda personerna blir utkastade från arenan. Några dagar efter matchen och bråket får Djurgårdens evenemangsansvarige Mats Jonsson ett samtal av polisen. Där får han beskedet att polisen har reducerat publikkapaciteten från 30 000 till 22 500 åskådare i Djurgårdens nästa hemmamatch. 7 500 Djurgårdssupportrar blir drabbade av två personers slagsmål. Mats Jonsson blir personligen anmäld av polisen. Klubben går miste om stora publikintäkter.

Detta är ett påhittat exempel, men också precis så det fungerar i verkligheten.

Det är så här villkorstrappan tillämpas på svensk fotboll.

Slagsmål – eller bränd bengal

När allsvenskan börjar i april finns en utbredd förhoppning i Fotbollssverige om att publiken återigen ska vara välkommen på arenorna till sommaren eller hösten. Med publiken tillbaka på läktaren kommer debatten om ordning och säkerhet att dyka upp igen.

Våren 2019 gick Polismyndigheten in med en ny hårdare linje mot fotbollsklubbar och supportrar för att bekämpa pyroteknik och ordningsstörningar. Den tuffa linjen kan sammanfattas med begreppet villkorstrappan.

Polisen är den felande parten såklart.

Metoden tillämpas genom att bestraffa klubbar som bryter mot ordningslagen under offentliga tillställningar (fotbollsmatcher) – exempelvis om två åskådare hamnar i slagsmål inne på arenan, eller om en person bränner en bengal. Om det sedan skulle ske ordningsstörningar på nästa fotbollsmatch så ökar straffet. Alltså ännu ett steg i den så kallade trappan. Systemet har blivit starkt kritiserat och ifrågasatt av klubbar och supportrar landet över, men polisen har inte backat.

Två personer som ofta har synts och hörts i frågan har varit Djurgårdens evenemangsansvarige Mats Jonsson och Hammarbys säkerhetsansvarige Göran Rickmer. De båda menar att det finns naturliga skäl till det.

– Det är ju faktiskt här i Stockholm som villkorstrappan främst har varit på tapeten. Det är för oss (Stockholmsklubbarna reds. anm.) den är skapad egentligen, säger Mats Jonsson och får medhåll från Göran Rickmer.

– Ja, men så är det, instämmer han.

En bättre villkorstrappa

Ni kan känna er mer träffade med tanke på era arbetsgivare. Men har ni fått en överensstämmande bild när ni hört er för bland kollegor i andra allsvenska klubbar?

– Vi pratar ju hela tiden med de andra klubbarna och vi hjälper varandra. Men min bedömning är att från början så varnades generellt hela Fotbollssverige. Vi hade ju säkerhetskonferenser där polisen sa att det här ska gälla i hela Sverige. Men vi som har erfarenhet vet att det inte kommer att fungera så. Det blir Stockholm som går ut först. Så blev det ju också.

Göran Rickmer berättar att Polismyndigheten gick hårt åt Malmö FF under våren 2019. Men där upptäcktes snabbt att det inte var en gångbar väg.

– Då hittade man sin egen variant på villkorstrappan tillsammans med Malmö, säger han.

Mats Jonsson flikar in.

– En bättre variant av villkorstrappan, kan man ju säga också.

– Till hundra procent, instämmer Rickmer.

På vilket sätt?

– Den är mer sund. Villkorstrappan per definition behöver inte vara jättedålig. Den kan faktiskt vara till gagn för allt och alla, just i syftet att skapa tryggare och säkrare evenemang, säger Djurgårdens evenemangsansvarige.

– Problemet är ju hur den tillämpas. Det är ju det som är det stora gisslet för oss, framför allt i Stockholm. Det var ett jättestort problem nere i Malmö, det gick käpprätt åt helvete i relationen mellan polisen och Malmö FF. Men där insåg ju den felande parten att “det här går ju inte. Det kommer leda till otryggare arrangemang. Och vi kommer definitivt inte uppnå målet”, säger han.

Svidande kritik

Vilken är den felande parten, som du uttryckte dig?

– Polisen är den felande parten såklart. Det är ju de som ändå väljer att tillämpa villkorstrappan. Vi tillämpar den inte. Vi försöker leva efter den, säger Mats Jonsson och målar upp ett ramverk med sina händer innan han fortsätter:

– Sedan blir besluten från Polismyndigheten så pass verklighetsfrämmande och nästintill omöjliga att leva upp till, vilket gör att vi helt enkelt hamnar på två olika sidor. Då blir det en konflikt mellan anordnare och den tillståndsgivande myndigheten, som är polisen.

2015 gjordes en utredning om poliskostnadsfrågan där kritik framfördes gällande polisens kostnadseffektivitet. I utredningen kom det fram att utgifterna i samband med matcherna var för stora. Göran Rickmer och Mats Jonsson menar att det var poliskostnadsfrågan som låg till grund för villkorstrappan.

– Man bedömde att på många ställen så gjorde polisen arrangörens (fotbollsklubbens reds. anm.) arbetsuppgifter. Det fick man en svidande kritik för, eftersom så är det inte tänkt med ordningslagen. När man började utvärdera det här i myndigheten så kom man tillbaka med villkorstrappan. Så när de tryckte in den för att återföra ansvar till arrangören så var våra första frågeställningar “vad vill ni att vi ska göra?” och “vad är det för arbetsuppgifter som ni gör i dag, som ni bedömer att vi som arrangör ska göra imorgon?”. Och det kan de inte svara på, säger Rickmer och fortsätter.

– Jag har ställt frågan inför varje fotbollsmatch som vi har spelat, och det har Djurgården också gjort, “finns det en enda polis i dag på evenemanget, som gör någon arbetsuppgift som vi som arrangör kan göra?”. Där har svaret varit nej, säger Hammarbys säkerhetsansvarige.

Det största hotet mot svensk fotboll

Hur stort problem är villkorstrappan för svensk fotboll?

– Det är kanske det största hotet vi har just nu. Kortsiktigt sett är det så. Långsiktigt är problematiken med organiserad brottslighet (till exempel vid läggmatcher och spelarövergångar reds anm) som nästlats in i verksamheten större. Men kortsiktigt sett är villkorstrappan det absolut största problemet, säger Göran Rickmer och får instämmande nickar från Mats Jonsson:

– Jag är helt enig. Jag instämmer helt i analysen, säger han.

Kan ni utveckla?

– Det som händer med villkorstrappan är att Polismyndigheten har slutat att ta den stödjande rollen. Nu talar de i stället om att de har sett problem i form av pyroteknik eller ordningsstöranden och då säger de till Mats exempelvis: “Då tar vi bort mellan 10 och 25 procent av publiken, eller så får du komma tillbaka med åtgärder som löser problemet”. Om Mats då säger att han inte vet vilka åtgärder han kan vidta, att han inte har den kompetensen, då tar polisen bort 25 procent av publiken eller utökar evenemangsområdet. Det medför att det inte finns någon som kan komma med lösningar. Man glömmer bort att vi klubbar inte är polisen, säger Göran Rickmer.

Finns det någon anledning till självkritik inom fotbollen, finns det något som ni kan göra annorlunda?

– Det är klart att det finns. Villkorstrappan finns ju där av en orsak. Det är ju för att vi har ett problem som vi inte har löst riktigt än. Vi måste ändå ha med oss att vi har situationer och händelser som vi inte vill se på våra arrangemang. Ett våldsamt upplopp, någon som slår en annan, en ordningsstörning eller en allmän oreda som vi behöver hantera. Det ligger i vårt kommersiella intresse om inte annat. Att se till att det är tryggt och säkert, säger Mats Jonsson och fortsätter:

– Så det finns definitivt en rannsakan. Hur ska jag försöka göra mitt yttersta för att se till så att ett barslagsmål inte upprepas igen? Är det här ett återkommande problem eller var det en isolerad händelse? För om det är ett återkommande problem är jag ju dum i huvudet om jag inte vidtar någon åtgärd. Så absolut måste vi rannsaka oss själva och se oss i spegeln och kunna ställa frågan till oss själva: Har vi gjort ett bra dagsverke i dag?, säger Mats Jonsson.

Vi kommer att få se fällande domar på arrangörer och anordnare utifrån hur tillståndshanteringen kommer se ut. På sikt är det ett jättehot, för då kommer vi inte ha några som vill arrangera fotbollsmatcher.

”Påföljden är ju fängelse”

Inför den allsvenska säsongen 2019 fick klubbarna ett inriktningsbeslut från Polismyndigheten. Där stod det hur polisen kan komma att reagera på ordningsstörningar. Inför den kommande säsongen har de bytt namn från ”Inriktningsbeslut” till ”Handläggningsstöd 2021” – men namnet är inte det enda som skiljer dokumenten åt.

– Om du läser dem så är de ju skrivna på ett sätt som gör att vi har att se fram emot en än mer offensiv tillämpning av villkorstrappan än hur det såg ut 2019. För tidigare i inriktningsbeslutet så stod det att man kan begränsa publiken, man kan vidta åtgärder med utvidgad idrottsanläggning och man kan också införa visitationsvillkor. I dag är kan borttaget. I dag står det ska, säger Mats Jonsson och Göran Rickmer nickar instämmande.

Står det så tydligt?

– Ja, det står så tydligt. Det är kan mot ska. Lägg texterna bredvid varandra och läs dem, säger Mats Jonsson.

Om den här konflikten fortsätter, och ni får agera spådamer – var slutar det här?

– Om villkorstrappan får fortsätta i oförändrad form så kommer det inte dröja så länge innan vi faktiskt ser upplösta offentliga tillställningar. Matcher som avbryts. Vi kommer att få se fällande domar på arrangörer och anordnare utifrån hur tillståndshanteringen kommer se ut. På sikt är det ett jättehot, för då kommer vi inte ha några som vill arrangera fotbollsmatcher, säger Mats Jonsson.

– Påföljden är ju fängelse liksom, flikar Rickmer in.

Så var slutar villkorstrappan, och när slutar den?

– Jag hoppas och tror att när det väl händer så kommer orimligheten upp till ljuset. Man måste säkerställa att vi kan bedriva offentliga tillställningar. Det är en av grunderna i vårt samhälle, att människor ska kunna få gå ut och roa sig i olika sammanhang. Det här kommer i så fall inte bara appliceras på fotboll, utan det kommer spridas. Jag tänker restauranger, festivaler, konserter och så vidare. Då tror jag att man faktiskt kommer sätta sig ned och diskutera till slut, säger Mats Jonsson och fortsätter.

– Läser man villkorstrappan, handläggningsrutinerna och framför allt de mötesprotokoll som man har inom myndigheten så är ju målsättningen nästintill att upplösa den offentliga tillställningen. Man pratar inte om att vi kan göra det, utan när vi ska upplösa den, avslutar han.

Sportbladet har försökt nå Nationella operativa avdelningen och Per Engström, huvudansvarig för polisens idrottsråd, men de väljer att neka en intervju och hänvisar i stället till Region Stockholm – som bemöter artikeln i ett mejl här.

DAILY Bråket om villkorstrappan

Aftonbladet Daily med Oisín Cantwell, nyhetskrönikör på Aftonbladet och Stefan Hector, operativ chef på NOA.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.