Bollundret på Balkan
Publicerad 2013-01-18
1990-talet gav oss ett fruktansvärt krig på Balkan.
2000-talet har gett oss ett fruktat bollunder på Balkan.
Sportbladet försöker här förklara varför Balkanländerna är så fantastiskt bra i de stora bollsporterna.
I juni slog Montenegro med 700 000 invånare ut VM-fyran Sverige i playoff och såg till att det blev fem Balkanländer i det handbolls-VM som just nu pågår och där alla utom just Montenegro stormar mot åttondelsfinal.
Däremellan har det lilla landets handbollsdamer tagit OS-silver och EM-guld.
I kvalet till fotbolls-VM toppar Montenegro och Bosnien sina grupper och Kroatien är i delad ledning i sin.
I Melbourne jagar världens bäste tennisspelare, Novak Djokovic från Serbien, just nu ännu en Grand Slam-titel.
I volleyboll är Serbien regerande europamästare både på dam- och herrsidan.
I vattenpolo tog Kroatien OS-guld i somras medan Serbien också här är regerande europamästare samt den främsta VM-nationen genom tiderna.
I basket har Serbien/Jugoslavien flest VM-guld genom tiderna och lilla Makedonien blev EM- fyra 2011.
Små och unga länder
Sex nationer från det gamla Jugoslavien, med en total yta som är cirka hälften av Sveriges och en sammanlagd folkmängd som är mindre än halva Spaniens, visar alltså upp fantastiska resultat i några av världens största bollsporter – inte sällan med en teknisk briljans.
Och i sammanhanget kan vi lägga till att vår egen Zlatan Ibrahimovic har en far från Bosnien och en mor från Kroatien.
Faktorerna bakom Balkans bollunder är förstås många, men vi tänkte här försöka reda ut några av de viktigaste (se också tillägget här ovan).
– Det är mycket tradition och kultur, säger Ivano Balic, handbollsstjärnan som lett Kroatien till minst semifinal i 11 av 13 mästerskap sedan 2003, till Sportbladet.
Boll – ett billigt nöje
Just innan Balkankriget bröt ut var Jugoslavien en av världens absolut främsta nationer i såväl fotboll som basket, handboll och vattenpolo.
– Det finns en passion för idrott överlag på Balkan. Man lever för idrotten, inte bara för fotbollen som i Italien, säger Ljubomir Vranjes, den svenska handbollslegendaren med serbiska föräldrar.
Men varför just bollsporter då?
– Det kan vara rätt fattigt på Balkan men alla har råd med bollsporterna, det behövs bara en boll och några kompisar, säger AIK:s fotbollslegendar Nebojsa Novakovic, som är serb från Bosnien.
Just spontanidrotten nämner de flesta Sportbladet talar med som en nyckelfaktor.
– Barnen är ute hela dagarna och spelar. Det är inte en massa datorer och sån skit som i Sverige, säger Zoran Roganovic som dominerat i handbollens elitserie i många år och just nu spelar VM för Montenegro.
Vranjes:
– Du har en basketkorg i varje hörn och min systers barn har till exempel en handbollsplan på skolgården. I de stora parkerna i Belgrad har du kanske fem-sex basketplaner, två-tre handbollsplaner och numera, när varenda unge vill spela tennis tack vare Djokovic, har du också sex tennisplaner typ.
– När jag är nere på besök samlas 20–30 människor varje kväll och så spelar vi fotboll i smålag. Alla gör det tillsammans – det är grannen, jag, min elvaårige son och så vidare.
”En oerhörd passion”
Samtidigt är idrotten viktigare på Balkan än i många andra länder.
– Förebilderna finns inom idrotten. Det är svårt att få jobb och då satsar man fullt ut på idrotten, som blir en ”exit”, säger Roganovic.
– Idrotten är vägen för att få sina drömmar uppfyllda på Balkan, säger Vranjes.
Den rena bolltalangen går förstås i arv också.
– Vi har det i generna. Sedan har vi bra skolor och skickliga tränare, säger Mirko Alilovic, Kroatiens VM-målvakt i handboll.
Man ska förstås heller inte förringa patriotismen i de unga nationerna och den stolthet som kommer av idrottsframgångarna.
– Det finns en oerhörd passion för sitt land, säger Vranjes.
– Vet du något mer om Kroatien än våra idrottsframgångar? Nej, precis, säger Balic.
Vranjes tror inte att vi sett toppen på Balkans bollunder ännu:
– Passion och vilja är nyckelord i idrott och på Balkan har du det i vardagen.
Så bra är Balkan
Exempel på Balkanländernas framgångar senaste 10-15 åren – sport för sport.
Handboll
Herrar
Fem Balkannationer i årets VM.
Kroatien: 2000-talets näst bästa landslag efter Frankrike. Minst semifinal i 11 av 13 OS, VM och EM sedan 2003.
Serbien: EM-silver 2012.
Slovenien: EM-silver 2004. Montenegro: Slog ut Sverige i VM-play off.
Makedonien: EM-femma 2012.
Damer
Fyra Balkannationer i EM 2012.
Montenegro: OS-final och EM-guld damer 2012.
Serbien/Jugoslavien: EM-semifinal 2012. VM-brons 2001.
Världens kanske två bästa spelare under 2000-talet, Frankrikes Nikola Karabatic och Montenegros Bojana Popovic, är från samma stad (Nis) i Serbien.
Fotboll
Herrar
Kroatien: Delad ledning i sin VM-kvalgrupp. VM-brons 1998. EM-femma 2008.
Montenegro: Leder sin VM-kvalgrupp.
Bosnien: Leder sin VM-kvalgrupp.
Slovenien: VM-slutspel 2002 och 2010.
Serbien: VM-slutspel 2006 och 2010.
Tennis
Herrar
Serbien: Davis Cup-seger 2010. Novak Djokovic bäst i världen sedan 2011. Janko Tipsarevic världsnia.
Kroatien: Davis Cup-seger 2005.
Damer
Serbien: Ana Ivanovic och Jelena Jankovic, båda världsettor 2008.
Basket
Herrar
Serbien/Jugoslavien: Flest VM-guld av alla. VM-fyra senast. EM-silver 2009.
Makedonien: EM-fyra 2011.
Vattenpolo
Herrar
Serbien: Främsta VM-nationen genom tiderna: två guld och ett silver senaste fyra VM. EM-guld 2012, 2006, 2003. Tre raka OS-medaljer.
Kroatien: OS-guld 2012. Brons-brons-guld senaste tre VM. EM-guld 2010.
Volleyboll
Herrar
Serbien: VM-brons 2003. EM-guld 2011, EM-brons 2005, 2007.
Damer
Serbien: EM-guld 2011. EM-silver 2007.
Nio förklaringar till Balkans bollunder
Traditionen/kulturen
Jugoslavien har alltid varit bra i bollsporterna. På 1970- och 80-talen kan vi till exempel räkna in också bordtennisen bland de tidigare nämnda sporterna.
Spontanidrotten
I parkerna, på ängarna, på gatorna... överallt på Balkan sparkas det fotboll, spelas handboll och kastas basketbollar.
Klimatet
Spontanidrotten underlättas förstås av klimatet som är betydligt bättre än i norra Europa.
Fattigdomen
Bollsporter som fotboll, basket och handboll är billiga och enkla att utöva på ett Balkan där visserligen ekonomin utvecklas men det fortfarande är fattigt på många håll.
Utvägen
Arbetslösheten är stor och för många är idrotten den enda vägen att uppnå sina drömmar och lyckas, precis som det nästan alltid varit i Östeuropa.
Generna
Allt är förstås inte miljö. Bolltalangen går förstås i arv också från generation till generation.
Kunskapen
Efter flera decennier med framgångar på yttersta världsnivå finns det förstås också en enorm kunskap hos tränare och ledare i de olika idrotterna. Många har dessutom varit ute i Europa som proffs de två senaste decennierna och återvänt med nya influenser och erfarenheter.
Nationella stoltheten
Det handlar om förhållandevis unga nationer där idrottsframgångarna betyder oerhört mycket för den nationella stoltheten – och tvärtom där den nationella stoltheten blir en fantastisk kraft hos spelare (och supportrar, även om det lite för ofta slår över på läktarna).
Utbytet
Det har gått 15-20 år, beroende på vilken del av ex-Jugoslavien det handlar om, sedan kriget slutade och numera är det accepterat att till exempel en kroat tar ett tränarjobb i Serbien eller tvärtom. Detta är ett kunskapsutbyte som alla tjänar på.
Fakta, Balkanländerna
Slovenien
Befolkning: 2 miljoner.
Yta: 20 273 km2.
Huvudstad: Ljubljana.
Erkänd självständighet: 1991.
Kroatien
Befolkning: 4,5 miljoner.
Yta: 56 542 km2.
Huvudstad: Zagreb.
Erkänd självständighet: 1991.
Bosnien-Hercegovina
Befolkning: 4,5 miljoner.
Yta: 51 129 km2.
Huvudstad: Sarajevo.
Erkänd självständighet: 1992.
Makedonien
Befolkning: 2 miljoner.
Yta: 25 720 km2.
Huvudstad: Skopje.
Erkänd självständighet: 1993.
Serbien
Befolkning: 7,4 miljoner.
Yta: 88 361 km2.
Huvudstad: Belgrad.
Erkänd självständighet: 2006 (hette Jugoslavien till 2003, unionen med Montenegro upplöst 2006).
Montenegro
Befolkning: 700 000.
Yta: 13 026 km2.
Huvudstad: Podgorica.
Erkänd självständighet: 2006.
Fotnot: Balkan kan definieras på flera sätt och ibland räknas till exempel Bulgarien och Grekland också in. Vi har valt att ta med de länder som ingick i det gamla Jugoslavien, minus Kosovo, vars självständighet inte är fullt ut erkänd och inte tävlar under egen flagg (ännu).