Wennerholm: Det är stil, klass och ledarskap

Mats Wennerholm

KÖLN. Grattis, Rikard Grönborg och jag hoppas VM-guldet smakade bra.

Men nu väntar nio tuffa månader att föda fram ett OS-lag utan NHL-spelare.

Mission Impossible?

Nej, jag tror inte det längre.

Innan VM var Rikard Grönborg den eviga förloraren. Som huvudansvarig i båset hade han förlorat allt. Tre JVM-finaler med både J18- och J20-landslagen och ett par nästan pinsamma bronsmatcher.

Nu är han med i matchen igen och min respekt för Grönborg har växt enormt efter det här VM-guldet.

Stil, klass och ledarskap

Han har stil, han har klass och han stod inte och utnyttjade läget för att ge tillbaka på alla kritiker.

Det är stil. Det är klass. Det är ledarskap.

Jag var en av de värsta kritikerna och var inte nådig i min kritik efter World Cup och semifinalförlusten mot Team Europa. Jag sågade på tills alla grenar var borta, inte ett löv var kvar, men så blir det ibland då man både är arg och besviken. Men alla pilar pekade nedåt för svensk hockey just då och det blev inte bättre efter JVM, J18-VM eller Damkronornas omdebatterade mästerskap med en ifrågasatt Leif Boork i båset.

Kan inte sluta bättre än så här

Med all rätt måste jag säga. I det sammanhanget förändrar det här VM-guldet ingenting och jag hoppas att det inte förblindar de styrande på förbundet. Svensk hockey har en lång väg att gå på alla nivåer och det är inte alla år nitton NHL-spelare kommer hem för att förgylla en VM-turnering, Det kan bli en våldsam baksmälla den dag de inte gör det.

Henrik Lundqvist har definitivt gjort sin sista landskamp. Han är 35 och det går inte att avsluta en landslagskarriär bättre än så här.

Nicklas Bäckström? Nja.

Knappast med en familj som kräver tid och ett Washington som förmodligen kommer gå långt i mästerskapen.

William Nylander, då?

Nej, jag tror Toronto är på väg mot att blir ett topplag igen med en ung och talangfull trupp och Mike Babcock i båset. Jag är inte förvånad om Lill-Nyllet har lyft både en och två Stanley Cup-bucklor inom några år i ett av NHL:s mest talangfyllda lag.

Så njut medan chansen finns.

Men Svenska Ishockeyförbundet gjorde helt rätt i att betala alla miljoner i försäkringspengar och inte spara på några utgifter inför den här turneringen.

Det här VM-guldet går inte att värdera i pengar.

Det var så viktigt, så stort, så omtumlande.

Det väckte ett hockeyälskande och slumrande folk och gick rakt in i hjärtat på alla. Det blev röda mattan rakt in i Kungliga Slottet, det gjorde Sergels Torg till den jublande folkhav det brukade vara.

Sanna hjältar

Årets Tre Kronor var sanna hjältar, stora hjältar.

Henrik Lundqvist må ha tjänat en miljard som stjärna i New York Rangers, men den här gången kändes det som han kunde bytt bort alla de pengarna mot VM-guldet han bar om halsen.

Stilikonen, mångmiljonären och perfektionisten stod och torkade tårar hela vägen ner för den mixade zonen där alla ville intervjua honom efter matchen mot Kanada. Och han stannade för varenda en. Stor som liten.

Den här segern ihop med tvillingbrorsan Joel tror jag slår allt när han sammanfattar den fantastiska karriären.

Och det här guldet var extremt viktigt för svensk hockey. Hur mycket Tommy Boustedt än pungade ut med i svindyra NHL-försäkringar var det värt varenda öre.

En gång champ, alltid champ

Ingen kan förringa betydelsen av att vinna ett mästerskapsguld med Tre Kronor, hur rika och bortskämda många tycker att dessa NHL-miljonärer är.

Men nu väntar en ny verklighet när Rikard Grönborg vaknar. OS i Sydkorea och garanterat inga NHL-spelare efter vad jag hör från mina kontakter i NHL.

En ny utmaning för mannen som alltid har en plan för hur han ska lyckas.

Men det måste bli den största kuppen någonsin i så fall.

Men fan vet om han inte kan lyckas en gång till. En gång champ, alltid champ.