I dagarna har det publicerats flertalet artiklar som berör våra nationella ishockeygymnasier samt regelverk kring agentverksamheten inom ishockeyn. Det har publicerats uttalanden från föräldrar som menar att ungdomar inom vår verksamhet mår dåligt och det är aldrig okej. Det är allas vårt ansvar att se till att verksamma inom vår idrott tas om hand och mår bra.
Från Svenska Ishockeyförbundets sida känner vi oss trygga och stolta över den modell vi har arbetat med i många år. Vi har tydliga styrdokument på plats för hur verksamheten ska bedrivas på våra hockeygymnasier och det sker fortbildning kring dessa dokument årligen. Vi besöker alla hockeygymnasier fysiskt varje år som styrker den bilden – vi har en bra verksamhet inom svensk ishockey. Svenska Ishockeyförbundet genomför också årliga elevutvärderingar för att kunna följa upp hur eleverna/spelarna mår och upplever verksamheten. I utvärderingarna får skolorna höga betyg för sitt stöd och förmåga att anpassa verksamheten för eleverna och föreningarnas instruktörer får också bra betyg från de drygt 1000 elever inom NIU-verksamheten.
Det finns flera anledningar till det 3-årsåtagande en spelare gör när han/hon blir antagen till ett hockeygymnasium. Vi har ett stort ansvar gentemot skolorna för att möjliggöra att bygga en bra verksamhet kring eleverna, men också ett ansvar gentemot föreningen att ta hand om spelarna på allra bästa sätt. Vår upplevelse är att föreningar sköter eventuella fall där spelare vill byta förening på ett bra sätt och med en god kommunikation.
Några siffror som kan vara bra att känna till är att 80% av eleverna som blir antagna till ett hockeygymnasium kommer från den egna regionen. Det visar på en hög kännedom hos föreningar om spelare i närområdet. TV-pucken på pojksidan spelas av 550 spelare och på de nationella ishockeygymnasierna finns 378 platser. 20% av eleverna som blir intagna till ett hockeygymnasium har inte spelat TV-pucken.
Utöver de nationella ishockeygymnasierna finns också 86 lokala ishockeygymnasier varav många arbetar tillsammans med Svenska Ishockeyförbundet för att kompetensutveckla och stärka verksamheten.
– Från SICOs sida känner vi inte igen den bild som målas upp i media. Ingen spelare eller familj skall bli ersättningsskyldig vid byte av klubb. Att agenter får kontakta spelare tidigare, är inte lösningen på frågan, enligt SICOs uppfattning. Tänkvärt är att det kan finnas spelare vilka vill studera på college, och tack vare sin idrottsliga talang kan få sin collegeutbildning betald. Då får du inte lov att ha, eller ha haft, en agent då du klassas som professionell utövare av din idrott och du riskerar således att inte godkänd att spela collegeishockey. En fråga du kanske inte tagit ställning till året du ska fylla femton. säger Klara Stenberg, tf Generalsekreterare för SICO.