Fagervall: Det svåra är att inte bli galen

Publicerad 2020-12-12

MALMÖ. Han har jobbat sönder ett äktenskap och fått sparken två gånger.

Nu leder Joakim Fagervall bottenlaget Malmö och kämpar för att få ordning på spelet och undvika den där bisarra förbannelsen.

– Det svåra är att inte bli galen, säger 51-åringen efter segermatchen mot Oskarshamn.

Joakim Fagervall växte upp i hockeytokiga Övertorneå och inledde hockeykarriären i den beryktade Kalott-ligan där hälften av lagen kom från Finland och hälften från Sverige.

Hårda och tuffa matcher.

Fagervall var ingen stjärna. En back som ville mycket, men kunnandet höll inte samma nivå.

– Jag kände att jag inte skulle komma dit jag ville. Då valde jag att lägga av efter två-tre år som senior i Kiruna. Därefter coachade jag i Kalott-ligan, bland annat mot Roger Rönnberg, som hade hand om Brooklyn Tigers, säger Joakim Fagervall.

Han har precis avslutat presskonferensen i Malmö Arena och ska inleda kvällsskiftet med att kika igenom matchen på video.

– Skönt att äntligen titta på en match när vi vunnit, säger han och skiner upp med det där charmigt tärda och gropiga ansiktet.

Det var troligtvis ett tag sedan han fick tänja på smilgroparna.

Malmö hade sex raka förluster innan matchen på torsdagskvällen och har sjunkit likt en betongkloss i Öresund.

– Det är kärleken till hockeyn som håller mig kvar. Det och ledarskapet samt att få jobba med människor, inleder han.

Brokig karriär

Annars är det inte helt klockrent att han fortfarande är tränare.

Karriären har varit brokig och privatpersonen Fagervall har offrat en familj för den där andra kärleken och det som i vissa delar av Skåne kallas för käppakrig.

– Klart att jag funderat många gånger på att sluta. Och jag har ju slutat en gång, 2016 i Luleå. Då valde jag en tjänst i Umeå som sportchef, men jag saknade snabbt pulsen och fick ett enormt sug att träna igen. Jag flyttade till Umeå från Luleå för att vara närmare mina barn efter skilsmässan.

– Jag hade knappt sett dem på sex år och hade konstant dåligt samvete. Men jag kom tillbaka till tränaryrket igen och nu är barnen vuxna.

Hans cv som tränare är imponerande och trots att han endast är 51 år har han varit med om extremt mycket som hockeyledare.

Vunnit CHL med Luleå.

Tränat ett lag i ryska andraligan, Molot-Prikamie Perm.

Fått sparken två gånger som hockeytränare.

Slagit poängrekord i hockeyallsvenskan.

Utsetts till Årets tränare i hockeyallsvenskan 2020. 

Sparkat två tränare som general manager för Björklöven.

Tränat elva olika klubbar från division 3 till SHL.

15 000 steg per dag

Erfaren och rutinerad. Med kunskap och förståelsen om sig själv och utmaningarna med tränaryrket.

– Det svåra är att inte bli galen, speciellt när man inte har familj att komma hem till. Jag försöker jobba klart på jobbet och inte jobba när jag kommer hem till lägenheten. Men det är svårt, det kan jag hålla med om. Och spelar Löven så vill jag se dem på tv. Eller om vi är spellediga och då är det lätt att kika på SHL på tv.

– Men jag försöker promenera mycket för att komma bort från hockeyn. Jag går 14 000 till 16 000 steg per dag, både i Pildammsparken och i centrum.

– Kanske lyssnar på Sportbladets hockeypod med Abris och när den är slut så tar jag mig ned till kallbadhuset och badar. Det är sju-åtta grader i vattnet nu och skönt att kyla ned sig. Det blir inte så många timmar kvar på dygnet efter att man jobbat färdigt. Jag brukar skicka hem övriga ledare i laget som har familjer. Bättre att jag som jobbar som inte har någon som väntar där hemma än att de ska göra samma misstag som jag gjorde för fyra-fem år sedan.

Är du orolig för att få sparken?

– Nej, det är jag inte. Jag har hållit på så länge och någonstans så har jag lärt mig att vända på varje sten och göra jobbet. Mer kan jag inte göra.

Vad är skillnaden mellan att leda ett topplag, som Björklöven, och bottenlaget Malmö?

– Jag tycker inte att det är någon större skillnad. När man tränar ett topplag som kämpar man hela tiden för att hitta vägar att vara bra på och nu i Malmö för man slita med gruppen och försöka stänga dörrar bakom oss.

Bryter förbannelsen?

Vad har gått fel med Malmö 2020?

– Vi sa inför säsongen att vår målsättning var att komma topp fyra och vi var inte mogna för den målbilden. Jag är pappa och ansvarig för det och vi skulle kanske tänkt om tidigare. På grund av pandemin har vi inte hunnit varit tillsammans lika mycket som vi hade behövt och det har medfört att grupprocessen inte fått tillräckligt med tid. Nu har vi förändrat vårt mål och nu gäller det att överleva och efter säsongen är målet att ha två lag bakom oss.

Passar ditt ledarskap och hockeyfilosofi bättre i hockeyallsvenskan?

– Nej, det tycker jag inte. Det är svårt att jämföra Björklöven med Malmö. Förra säsongen hade vi ett otroligt lag som aldrig dippade. Vi hade många spelare som var väldigt erfarna i Hockeyallsvenskan. Det är annorlunda i Malmö. Andra förutsättningar. Sedan har jag lyckats i SHL, också. Tog Luleå till semifinal 2016 och vann CHL.

Till sist, den där förbannelsen då. Vad menas med det?

– Ja, men det är ju något i svensk hockey att årets tränare alltid får sparken. Jag fick den i våras i hockeyallsvenskan och det första jag sa att det här var inte bra. Men jag får väl bevisa det går att överleva trots titelns förbannelse.

Sportbladet – SHL

Prenumerera på vårt nyhetsbrev om SHL ishockey: Avslöjandena, åsikterna, profilporträtten, djupanalyserna och listorna!