Tomas Ros: Jag får ont i magen

Tomas Ros

Hur mår Örebro?

Fritt fall, i mina ögon.

Att byta huvudtränare två gånger på 30 matcher trodde jag inte existerade i elithockeyn längre.

4 oktober 2016:

Kenta Johansson lämnar Örebro, eller om han blev sparkad. Sanningen är nog någonstans mitt emellan.

5 januari 2017:

Johan Tornberg sparkas som huvudtränare och samma veva får även assisterande tränare Lasse Ivarsson lämna.

Gör alla misstag man kan

Det är dagens stora hockeybomb och givetvis tycker jag som kvällstidningsmurvel att det är kul med dramatiska händelser i SHL.

Men ska jag analysera Örebros situation blir jag orolig.

Jag får ont i magen.

Den relativt nyetablerade SHL-klubben verkar göra alla misstag som man kan göra.

På de senaste 15 matcherna har Örebro rasat i SHL, tagit endast tre segrar och har släppt in 52 mål.

Trots att man värvat gamle NHL-backen Nicklas Grossmann, trots att man haft krismöten och vänt och vridit på det mesta.

Det är horribelt

Jag ser just nu att det är Örebro som Leksand och Rögle kan ta sig förbi i bottenkampen och på så sätt slippa kval ned till allsvenskan.

Det här som sker i dag gör att jag står ännu mer fast vid min åsikt.

Att dra i nödraketen märkt med ”byta tränare” är i min värld förlegat.

Stötta – istället för att riva ned.

Att ge Johan Tornberg sparken mitt under säsong, när han inte ens fått chansen att forma laget, utan endast ärvt Kenta Johanssons grundspel och nyförvärv är horribelt.

Så agerar en klubb i kris.

I stället för att stötta den nya tränartrojkan med Tornberg, Ivarsson och Niklas Eriksson, som så sent som för någon vecka sedan kom in från Almtuna, väljer man att slänga främst Tornberg under bussen.

Igen – så agerar en klubb i kris.

Sundblad har lyckast förr

Enkla, snabba lösningar.

Jag hör också från Örebro att klubben har det jobbigt internt, har en strulig organisation och många i ledande ställning kan inte ishockey. En renovering är på sin plats, men jag tycker det är fel att börja med tränarna och just nu.

Man ska börja högre upp.

Nu kommer Petri Liimatainen och Niklas Sundblad in, en succéduo i Tyskland som gjort det bra i både Köln och Ingolstadt. Sundblad har en frän ledarstil och det kommer nu att bli en helt annan arbetsmiljö för spelarna i Örebro.

Men Sundblad har lyckats förr med ett krislag. 2014 tog han Ingolstadt, som slutade nia i den tyska grundserien, till att vinna det tyska mästerskapet för första gången. Den bedriften sitter för alltid fast i de tyska hockey-historieböckerna. 

Han har aldrig coachat i SHL eller elitserien, men jag har sett Sundblad på Hovet där han kikat in AIK och Djurgårdens träningar. Han jobbar stenhårt, har långa dagar i ishallen och är noggrann och disciplinerad.

Och gör han om bedriften med Ingolstadt i Örebro så har general manager Pontus Gustafsson, med styrelse, gjort det enda riktiga.

Dock: jag har väldigt svårt att se att det ska inträffa.

En sak är säker i alla fall – matchen mellan Örebro och Frölunda 18.30 på fredagskvällen fick en ny innebörd i alla fall.