”Tror inte det här är rätt väg att gå”
Publicerad 2016-07-20
Fredriksson: Jag vill se en ny förbundskapten
Leif Boork svingar och svamlar om att ”det är dags att sätta ner foten”.
Så jag gör väl det då!
Det här känns huvudlöst och idiotiskt.
Nu vill jag se en ny förbundskapten.
”Emma är en av de spelare vi bygger landslaget kring den kommande tiden.”
Den 18 april i år prisades Luleås guldkapten Emma Eliasson som årets hockeyspelare och orden kommer från motiveringen och är hör och häpna Leif Boorks egna.
Förbundskaptenen var en av de som tyckte (och nu läser jag innantill igen) att valet var ”lika enkelt som rättvist”.
Just nu känns det svårt att greppa att det där bara var tre månader sedan.
Exakt vad som hänt sedan dess är ännu oklart, och bara det är ju i en skandal i sig.
Man kan inte peta Sveriges bästa spelare utan att lägga fram alla korten på bordet.
Dissade landslaget 2014
Emma Eliasson dissade Leif Boork och landslaget efter OS 2014 och kallade i den vevan hans metoder, som att han väckte spelarna mitt i natten för svinlånga promenader, för ”ett dagis”. Hon sa i samband med det avslutet (som blev tillfälligt) bland annat:
”Jag kan bli så jävla förbannad om saker inte stämmer med min uppfattning, smågrejer som jag inte håller med om”.
Vad Eliasson sagt den här gången vet jag inte. Men läser man mellan raderna verkar det hela handla om en maktdemonstration från förbundskaptenen. För när Boork pratar om att Eliasson har mycket kvar att lära defensivt och internationellt kan han ju inte mena allvar.
Vi ska inte heller glömma att landslaget redan saknar en tongivande spelare i Djurgårdens Tina Enström, som tackat nej till landslaget under Boorks ledning.
Damkronorna har en förbundskapten som har uppenbara problem att hantera sina kanske mest tongivande spelare – och det funkar inte i det här laget.
Boork som borde dra
Boork pratar själv om att det är dags att sätta ner foten inför kommande OS. För honom innebär det att sluta kompromissa med etablerade spelare, i det här fallet Sveriges bästa, som... tycker. Jag tror inte att det är rätt väg att gå.
Luleås tränare Fredrik Glader är i sin vassa kritik inne på att den här soppan kan få andra spelare att sätta munkavle på sig själva och i förlängningen lämna landslaget.
Jag tycker att det är Leif Boork som ska dra före någon annan.
Damkronorna består av ett gäng som älskar att spela hockey, men som inte har möjligheten att leva på sin sport. De lägger ner otroligt mycket tid, omsorg och kärlek på det de gör.
Den som leder de här spelarna framåt bör också gör det.
