”Vi får inte sväva iväg”
Uppdaterad 2019-06-28 | Publicerad 2015-04-23
VÄXJÖ. En match från ett historiskt guld.
Men budskapet från Växjö-lägret är tydligt: inget är vunnet ännu.
– Vi måste vara först till fyra för att de tre andra segrarna ska vara värda något, säger Robert Rosén.
Största dynastierna i svensk hockey
Växjö, som spelar första finalen någonsin under blott fjärde SHL-säsongen, är en match från SM-guld.
Under hela slutspelet har budskapet när spelarna snackat varit tydligt: ”det är först till fyra som gäller”, ”vi har inte vunnit något ännu”.
De uttrycken präntades in inför slutspelet.
– Vi pratade om de sakerna innan slutspelet började och har förhållit oss bra till det hittills, säger Robert Rosén, och fortsätter:
– I både kvarten och semin så har vi behållit fokus. Inte svävat iväg. Det var ingen överdriven glädje efter senaste finalvinsten heller. Vi vet att det krävs en seger till för att vi ska uppnå målsättningen. Inget är vunnet ännu.
Hur håller ni fokus?
– Genom att se varje match som en vanlig match. Det går inte komma ifrån att det är annorlunda, men det gäller att hålla fast vid sina rutiner och inte göra saker annorlunda bara för att det är slutspel.
”Man blir härdad”
Tränaren Sam Hallam är inne på samma linje och inget blir annorlunda inför finalmatch sex:
– Vi kommer ha samma rutiner som inför alla andra matcher. Vi har gjort över 80 matcher tillsammans i år och rutinerna, tiderna och förberedelserna är alltid samma, säger han.
– Vi ska spela match. Det är inte mer än så. Det gäller att kanalisera ner energin och göra en så bra prestation som möjligt. Gör vi det så tvingar vi motståndarna att vara riktigt bra för att besegra oss.
Är det lätt att hålla sig i slutspelsbubblan?
– Jag tycket det. Ju längre slutspelet går, desto mer härdad blir man. Vi har gått igenom så mycket på kort tid i slutspelet att man blir avtrubbad och tänker inte så mycket. Vi kör bara på.
Robert Rosén:
– Vi har satt oss i en bra position och gett oss själva bra förutsättningar, men det är först till fyra som gäller om det ska vara värt något. Så enkelt är det.