Den här resan verkar aldrig ta slut

Publicerad 2016-03-15

Modo är favorit – men det känns allt mer som Leksands säsong

LEKSAND. Ett vitt hav på norra sidan bar Leksand ytterligare ett steg närmare SHL.

Nu behövs fyra segrar mot Modo.

Visst, jag har svårt att se det hända.

Men samtidigt: det här känns allt mer som Leksands säsong.

Hans Abrahamsson.

Det är bara fem dagar sedan senaste besöket i Leksand. Nu ser jag en ny tv-puckhög runt målvakten Henrik Haukeland och en jublande och fullsatt arena. Den här framgångsresan verkar aldrig ta slut.

Fansen på Norra stå sjunger ”Krossa Modo” och ”Vi ska tillbaka”.

Kontrasten från slutet av november är total.

Då låg Leksand alltså sist i allsvenskan. Nu är man klart för en direkt avgörande matchserie mot Modo om en SHL-plats.

En helt galen resan. Jag återkommer till den.

Själva matchen är inte mycket att orda om. Det kändes som en lång väntan på avgörandet. Tegera Arena var utsålt, men det var inte nära den galna stämning som piskades upp vid 6–0-segern mot Mora i torsdags. I två perioder var det egentligen bara Norra stå som levererade.

Slår ur underläge mot Modo

Hemmaspelarna såg spända ut, det här var egentligen första gången sedan november som man gick in med favorittryck och förväntningar. Tingsryd som kollektiv var en stor besvikelse. Den här matchen skrämde ingen Modo-spion på läktaren. Mitt i all hemmaglädje måste vi slå fast det.

Först när Martin Karlsson piskade in 4–2 efter 3.18 av den tredje perioden släppte nerverna både på isen och läktaren.

Men Leksand gjorde det enda som var viktigt den här kvällen: vann matchen. Det var det enda som betydde något, och man gjorde det av egen kraft.

Ett nytt styrkebesked.

Nu väntar Modo och det blir något helt annat. Leksand slår återigen ur underläge och det tror jag passar laget alldeles ypperligt. Jag är lika övertygad om att man i Örnsköldsvik hellre hade valt Tingsryd före Leksand. Inte för att Leksand är ett så mycket bättre hockeylag, det är man inte, utan mer för hur lagens trender har sett ut. Leksand säsong är en lyckoresa som bara har accelererat sedan i november. Tingsryd har sakta men säkert pyst luft efter en säsong som överträffat alla förväntningar.

Tingsryd har pyst luft

Att Leksands publiktryck ska vara någon nackdel för Modo är jag inte lika säker på. Nu får Modo spela i en arena och en ljudkuliss de är hyggligt vana med från SHL. Att åka till spartanska Nelson Garden Arena i Tingsryd hade säkert varit en tuffare mental utmaning.

Tittar vi spelare för spelare är Modo ett bättre lag. Men det här blir minst lika mycket en mental fajt och där är det fördel Leksand.

De har absolut ingenting att förlora.

För oavsett hur det går är Leksand en vinnare.

I november, när 24 omgångar var spelade, låg Leksand sist i den allsvenska tabellen.

Sist.

Sedan vände allt.

Sportrådet har gjort allt rätt

Det nya sportrådet med Mikael Karlberg i spetsen har verkligen gjort allt rätt sedan de kom in.

Första åtgärden var att byta tränare. Ut med Sjur Robert Nilsen och in med Per-Erik Johnsson.

Förändringen är, för att uttrycka det milt, anmärkningsvärd. Knappt fyra månader senare är Leksand klart för kval om en SHL-plats mot Modo.

Per-Erik Johnson är definitivt en kandidat till ”Årets ledare”.

Nu ska Johnsson spela bort den klubb han för ett år sedan ryckte in och räddade kvar i SHL. Den svenska hockeyfamiljen är väldigt liten i bland.

Trots mer eller mindre obefintliga ekonomiska medel har Mikael Karlberg plockat in två spelare som verkligen lyft det här laget. Jag tänker givetvis på Johan Porsberger och Johan Olofsson. Farten de kom in med har gett Leksand en ny dimension i spelet.

I kväll var det också just Olofsson och Porsberger som visade vägen mot Tingsryd.

Som sagt: det mesta har gått Leksands väg sedan den tunga novemberförlusten mot Asplöven.