Tre raka käftsmällar från Ryssland
De var utdömda när de kom.
Men det ryska juniorlandslaget åkte hem från Karjala Tournament som mästare.
De delade ut tre raka käftsmällar på seniorlandslagen från Sverige, Finland och Tjeckien.
Det ryska förbundet fick massiv kritik när de inte skickade sitt bästa lag till Karjala, utan ett gäng 18- och 19-åringar på väg mot JVM i Edmonton.
Men det unga ryska laget stormade in i den här turneringen när de krossade hemmanationen Finland i öppningsmatchen och vann med 6-2.
De fortsatte med att slå Sverige på straffar (2-1) innan de avslutade med att mosa även tjeckerna med 3-0 i sista matchen.
En sensationell uppvisning av ett juniorlag. Smack, smack, smack.
Och en normal turnering hade jag ägnat den här söndagseftermiddagen åt att kratta löv, ta en långpromenad eller tvätta bilen.
Toronto ångrar sig inte
Jag brukar hålla mig till Sveriges matcher i den här typen av turneringar.
Men den här gången kunde jag inte hålla mig borta.
Det här ryska juniorlandslaget kan jag inte se mig mätt på.
Jag trodde att det här skulle bli deras tuffaste match, med tanke på den hatfyllda historien när ryska och tjeckiska landslag möts.
Det märktes också en tydlig irritation hos tjeckerna, när det inte kom någon vart.
Speciellt när David Jiricek fult körde på ryssarnas Egor Spiridonov i ryggen. En riktigt ful tackling som hade gett fem minuter och matchstraff i SHL åtta dagar i veckan.
Nu blev det en tvåa, vilket visar vilka annorlunda spelregler som gäller internationellt.
Men målvaktsstjärnan Jaroslav Askarov gick hålla nollan i sin tredje raka match och har varit turneringens bästa målvakt trots att han bara är 18 år.
Men även forwarden Rodion Amirov har varit sensationellt bra, 19-åringen som kvitterade i slutminuterna mot Sverige och sedan även gjorde mål i straffläggningen.
Nu öppnade han målskyttet mot tjeckerna då han slog in 1-0 på en retur.
Amirov som blev historisk i årets NHL-draft, då han blev den förste ryss någonsin att draftas av Toronto Maple Leafs i första rundan när han gick som nummer 15.
Toronto lär knappast ångra det valet efter vad de sett i Karjala Torunament.
Sensationellt genombrott
Och vad ska man säga om 59-årige legendaren Igor Larionovs debut som huvudtränare?
Han har ju mest ägnat sig åt sina privata affärer sedan han avslutade den aktiva karriären som 43-åring i New Jersey Devils.
Ja, han hoppade in och spelade två matcher för jämtländska division 1-laget Brunflo säsongen 2005-06, men det var mer ett marknadsföringsjippo även om Larionov gjorde fyra poäng (1+3) på de två matcherna.
Han övertalades att hoppa in som assisterande tränare i det ryska JVM-laget för mindre än ett år sedan - den 30 november - och det var första gången han stod i ett bås som tränare.
Den här säsongen är hans första som head coach och här talar vi rivstart.
Jag har sett massor av stjärnspäckade ryska lag åka omkring på en skridsko i den här typen av turneringar, uppenbart ointresserade av att spela som ett lag.
Men det här ungdomsgänget?
Vilken totalhockey, vilket maskineri, vilken inställning, vilken disciplin, fysik och dynamik.
Larionov har ju varit en världsspelare sedan han själv var junior, han har vunnit allt som går att vinna. Han var en del av det gamla sovjetiska systemet i tio år och när järnridån föll släpptes han i väg till NHL.
Och trots att han 28 år när han kom dit, hann han spela 14 säsonger och 921 NHL-matcher. Och han var alltid en lagspelare.
Då vet man vad som krävs. Då lämnar man inget åt slumpen.
Nu verkar han ha lyckats överföra det till ett gäng arton- och nittonåringar och fått ett sensationellt genombrott som coach.
Och det är inte offensiven som imponerat mest, utan det defensiva spelet. Där verkar Larionov har byggt sin egen järnridå.
Och det känns som han just inlett en andra hockeykarriär och gett ny tyngd åt det smeknamn han fick redan som spelare - ”Professorn”.
Kanadensare, amerikaner, svenskar och finländare har en del att analysera inför JVM i Edmonton som startar i julhelgen.
Allt verkar redan sitta i ryssarnas spel.
Sverige förlorade jumbofinalen mot Finland med 2–3, kom sist och totalbetyget blir underkänt för Johan Garpenlövs första landslag.
Då hade ändå Sverige ledningen med 2–0 efter halva matchen. Så långt hade jag sällan sett så tama lejon och finländarna hade bara fått iväg sex skott på mål.
Men så vände allt.
Finländarna vann sista perioden med 2–0, trots fyra svenska powerplay inklusive ett långt fem mot tre.
Nej, bedrövligt.
