Wennerholm: Bara att kapitulera – SM-guldet är serverat
Uppdaterad 2017-07-20 | Publicerad 2017-04-24
JÖNKÖPING. SM-guldet är serverat, Brynäs.
Jättedödarna från Gävle har en gyllene chans att avgöra på hemmaplan på torsdag inför ett knökfullt Gavlerinken Arena.
Då är jag beredd att hylla ett gäng värdiga mästare.
Men det är inte över än.
Långt därifrån.
Brynäs måste slå in matchbollen också. Men det finns inget bättre än att göra det på hemmaplan.
Det gäller bara att glömma att SM-pokalen finns i arenan, att guldhjälmarna ligger färdiga för uppackning och att champagnen är på kylning.
Men Brynäs är bara en enda seger från ett SM-guld i en final som inte alls blev som jag räknat med.
Att hemmaplan skulle avgöra. Nu har tre av fem matcher slutat med bortaseger och HV71 har fortfarande chansen att ta det här till sju matcher med en fjärde.
Men jag hade inte räknat att Brynäs skulle göra det ”omöjliga” om och om igen.
När de vände 2–3 i matcher mot Frölunda och vann en sjunde och avgörande i Scandinavium var det bara början känns det som.
Nu har det levt upp till titeln jättedödare igen, då de vunnit två raka i Kinnarps Arena, som hade varit en mardröm för alla bortalag sedan den 16 februari i år.
HV71 var uppe i elva raka hemmasegrar.
Nu har de förlorat två raka i Jönköping.
Och inte bara det.
Höll kvar Brynäs i matchen
Brynäs bröt även HV:s rad på tretton raka tredjeperioder utan förlust, då de vann den tredje med 1–0. Även om det mest berodde på att HV-backen Andreas Borgman ramlade i egen zon med tiotalet sekunder kvar och Johan Alcén kunde sno pucken och lägga den i den tomma HV-kassen. Men det är Brynäs 2017. De gör det man minst förväntar sig.
Nej, den hemmafördel som HV71 spelade till sig igen i Gävle senast är lika mycket värd som en Eniro-aktie i dag. I princip ingenting.
Det är bara att kapitulera inför detta Brynäs, som jag inte trodde var tillräckligt bra för att utmana HV71.
De har inte vunnit än, men det är en lyster över det här laget som det bruka vara över Brynäs när de tar hem sina SM-guld. Nästan alltid som nederlagstippade underdogs.
Så var det inför semifinalen mot Frölunda i detta slutspel, så var det mot HV71.
De har alltid någon eller några som kommer upp stort när de förväntade matchvinnarna sviker.
Den här gången var det målvakten Felix Sandström, som höll kvar Brynäs i den här matchen i en förstaperiod som HV71 tokdominerade på samma sätt som Brynäs gjorde i finalmatch två uppe i Gävle.
Mattias Tedenby var väl redan beredd att hämta priset som HV:s första målskytt, då Sandström räddade ett öppet mål med klubbskaftet. Det var världsklass.
Och det var backen Elias Fälth som överraskande följde med i ett anfall, fick pucken på högerkanten och skickade in 1–0 i andra perioden. Det mål som blev helt matchavgörande.
Det var kirurgisk precision i det skottet, då han skickade upp pucken i Linus Söderströms bortre kryss.
Men hur många hade gissat att Fälth skulle bli matchhjälte?
Räck upp en hand!
Nej, jag tänkte väl det.
Ingen saknades mer
Nu är det som sagt inte över än och det är mycket man kan få äta upp om man är alltför kategorisk i det här läget. Pendeln har svängt mer än en gång i den här matchserien och spelar HV71 till sig en sjunde match in Gävle på torsdag har det svängt ännu en gång.
Men känslan just här och nu är att Brynäs sitter i vinnarhålet och bara behöver hålla i det här de sista meterna in i mål.
Och jag misstänker att Jonathan Pudas kan ha skjutit hem guldet redan i senaste matchen i Gävle, då han prickade Martin Thörnbergs i skrevet och krossade både suspensoar och HV-kaptenens mest privata delar.
Thörnberg opererades samma dag som den här femte finalen och var det bara för att lätta på trycket kan han kanske spela på torsdag. Det är ju en extra vilodag mellan match fem och sex av någon anledning.
Thörnberg som gjort tre mål för HV71 på de två senaste matcherna i Gävle.
Och ingen saknades mer än han i den här matchen.
HV71 formligen skrek efter en målskytt.