”Känslomässigt har han betytt allt för mig”
Sagohästen Legolas hyllas på V75 • Tränaren om: • Karriären • Minnena • Avskedet
Uppdaterad 2020-12-07 | Publicerad 2020-12-04
Thomas Nilsson, 73, körde sagohästen Legolas till 35 segrar.
På lördag avgörs Legolas Minne på V75.
– Det han gjorde ska inte vara möjligt, säger förre tränaren till Trav365.
Legolas föddes 1978 i Slättåkra, strax norr om Halmstad.
Under hela karriären tränades och kördes han av Thomas Nilsson.
I tidig ålder var det få som trodde att hästen skulle bli något utöver det vanliga då han drogs med återkommande skador.
Legolas var skör och oansenlig, men trots detta valde Marko Anic att köpa honom, främst av medlidande och utan några reella förhoppningar om att han skulle bli en bra tävlingshäst.
”Betraktades som mytoman”
Efter över ett år av skadeproblem så valde tränaren Thomas Nilsson att låta honom sluta träna. Efter det kastrerades han och då påbörjades en saga och karriär travsporten aldrig sett make till tidigare.
– Vi anmälde till ett kvallopp där han var mycket bättre än vad jag förväntat mig. Han startade sedan på Halmstad och vann sina fem första lopp. Det var inte med stor marginal men han skulle bara vara först i mål. Mellan tävlingarna skrittades han bara och tränades inte överhuvudtaget på ett traditionellt sätt. Än i dag är det många som inte tror på det och jag förstår knappt själv, men det var så det var. Förr betraktades jag av vissa som mytoman, säger den förre tränaren Thomas Nilsson.
”Var helt galet”
Legolas fortsatte att rada upp segrarna. Att en häst var obesegrad och kom från ingenstans var något den tidigare vd:n för ATG, Remy Nilsson, uppmärksammade.
Han marknadsförde Legolas i samband med dåtidens spel V65 och hästen blev på kort tid en rikskändis. Alla visste vem Legolas var och när han skulle tävla.
Sagohästen räknas som den som betytt mest för svensk travsport genom alla tider.
– Det var helt galet. Vart vi än kom så hyllades han och många gånger var jag helt övertygad om att nu skulle första förlusten komma, men det gjorde den inte. Han bara vann och förvånade mig bara mer och mer hela tiden. Det blev ett väldigt uppsving för travet på den tiden och spelbolaget ATG lyfte rejält med hans prestationer.
När Legolas vunnit 18 raka segrar fick tränaren av en slump frågan om att åka till USA och delta i VM-loppet (International Trot) på klassiska Roosevelt Raceway.
Thomas Nilsson var mycket tveksam till att sin häst kunde duga i det tuffa sällskapet på andra sidan Atlanten men efter en viss övertalan från ägaren Marko Anic blev äventyret ett faktum.
Det blev ytterligare en seger innan den femårige valacken gjorde den långa resan till USA (1983).
”Allra största minnet”
Legolas var med sina 19 raka segrar alltjämt obesegrad.
– Man ska komma ihåg att då hade Legolas aldrig ens mött hästar i gulddivisionen. Nu skulle han möta den yttersta eliten och jag trodde inte på några som helst chanser. Han var fantastiskt bra den dagen och slutade tvåa bakom ”omöjlige” Idéal du Gazeau. Av alla prestationer och minnen håller jag just den insatsen allra högst, det var helt osannolikt det som hände där. Andraplatsen kändes som en seger, säger Nilsson.
”Otrolig känsla”
Segersviten blev bruten men Legolas popularitet i Sverige hade nått bristningsgränsen. Sex veckor efter hemkomsten från USA avgjordes Åby Stora Pris på hemmabanan Åby.
– Jag själv trodde det skulle bli svårt att vinna och trots hans popularitet stod han i 13 gånger pengarna. Vi hamnade i positionen tredje invändigt och fick fritt de sista 100 meterna. Det var långt fram men vi tog oss förbi hästen Snack Bar de sista stegen. Det var en fantastisk känsla. Åbytravet var sprängfyllt (17 000 åskådare) och en otrolig känsla när vi skulle segerdefilera.
Hur kunde en oansenlig valack, som inte tränade, besegra hela världseliten och rada upp segrarna på det här sättet?
– Det är svårt att svara på för det ska ju egentligen inte gå. Han hade ett oerhört psyke, en vinnarskalle och en exteriör utöver det vanliga. Han hade mycket lungor och en förmåga att röra sig som påminde om en häst i passgång. Det har funnits bättre hästar men kanske är det så att världen aldrig sett en bättre löpare.
Vem tycker du har potential att bli en ny Legolas?
– Det går inte att uppnå igen. Hans storhet och popularitet byggde på ett ekipage. Dagens travsport ser helt annorlunda ut och har tagit en utveckling som jag inte tycker om. Spelet och omsättningen är i dag det primära, förr var det fokus på sporten och hästarna. Det kommer aldrig hända igen att vi får en ny Legolas.
Legolas tog 35 segrar på sina 90 starter och tjänade 3 miljoner.
Efter sin karriär fick han sin mat och uppehälle betalt av spelbolaget ATG.
– Han har betytt så mycket för så många och för mig känslomässigt har han betytt allt. Han levererade varje gång och sa jag åt honom att springa snabbare så gjorde han det, som en maskin. Jag har vunnit Elitloppet men han är det i särklass största som hänt mig. Min egen betydelse var inte viktig för det var hästen som gjorde allt.
”Uppskattar man minns honom”
På lördag avgörs V75 från Åby.
Legolas Minneslopp, gulddivisionen, körs som femte avdelning över distansen 2 140 meter med bilstart.
– Jag uppskattar att loppet finns och att man minns honom. Vanligtvis brukar ju jag och min fru Lotta vara på plats och delta i en prisceremoni men i år sätter pandemin stopp för det. Jag har än så länge dålig koll på hästarna som deltar i år men jag ska snart läsa igenom travprogrammet ordentligt.
Legolas avslutade sin tävlingskarriär 1987 och levde ända fram till 2004 då han avlivades av humanitära skäl.
– På slutet fick han problem med ett bakben och kom aldrig riktigt tillbaka. Han hade ont och jag ville inte att han skulle bli någon föredetting. Efter hans karriär fortsatte människor att besöka honom. Han stod hos goda vänner till min fru Lotta och hade det väldigt bra. När han var 26 år fick han stora problem med tänderna så det fanns inget annat att göra än att låta honom lämna jordelivet, avslutar Thomas Nilsson.