”Vi har fortfarande inte fått segerpokalen...”
Trav365 blickar tillbaka på tio Elitloppshändelser vi aldrig glömmer: • Victory Tilly och Stall Kalas • Naken-Linda • Skandalerna • Den långa väntan på pokalen • Readly Express tunga sorti • Och mycket mer...
Uppdaterad 2021-05-30 | Publicerad 2021-05-24
I år körs det 70:e Elitloppet och Trav365 blickar tillbaka på tio händelser vi aldrig glömmer.
Det har genom åren bjudits på kalas, nakenchockar, skandaler, tårar – och en utebliven pokal.
– Vi har fortfarande inte fått pokalen från fransmännen efter Conny Nobells seger, avslöjar Björn Goop.
Elitloppet firar 70 år och Trav365 väljer att blicka tillbaka på tio händelser få kan glömma, så häng på!
”Mycket pengar för en valack”
Året var 2000, ett nytt millennium, och ägarna till en viss Victory Tilly skulle stå för kalaset. Bakom valacken fanns en grupp ICA-handlare som slagit ihop sig och inhandlat hästen året dessförinnan för dyra pengar. Vad man döpte ägarkonstellationen till? "Stall Kalas", vad annars?
– Det var inga problem att leva upp till det namnet. Det var Johan, en av hästägarna som kom på namnet. Vi levde en drömtillvaro och behandlades som kungligheter vart vi än åkte, berättar Bo Paulsson, en fjärdedel av "Stall Kalas", för Trav365.
Bo växte upp i Sundbyberg, ett stenkast från Solvalla, och travintresset kläcktes redan i ung ålder. Med åren växte också en dröm fram, en dröm om att en dag få äga en häst bra nog att vinna det finaste av lopp på hemmabanan. Efter en del hästköp genom åren som inte rosat marknaden valde han och tre vänner att slå sina påsar ihop och köpa Victory Tilly som då var till salu. Billig var han dock inte.
– Han kostade 3,5 miljoner. Plus moms. Det var mycket pengar för en valack men säljaren höll fast vid priset. Vi hade dessförinnan hållit till i gärdsgårdsserien och kände att vi behövde tagga till oss. Att han hamnade hos Stig H Johansson berodde på att han var bäst då, och dessutom var min dotter, som också är travintresserad, bestämd med vem som skulle ta över träningen.
ICA-handlaren minns gärna tillbaka till det där magiska året då Victory Tilly skrev in sig i historieböckerna genom att hemföra ett av de tuffaste Elitlopp som körts.
– Vi var fyllda av förväntningar den dagen och det kändes som om jag själv skulle uppträda. Att han fick spår sju i försöket var inte optimalt men han visade klassen och det var stärkande inför finalen. Tyvärr hade alla ägarna lurats ner till innerplan av tv-teamet. De ville att vi skulle se loppet ihop med dem och det kändes sådär. Man har inte den rätta överblicken där, inte som när man sitter på läktaren. Vi missade mycket av finalen och jag fick lyssna på banreferatet.
Victory Tilly i spets med den franske styrkefantomen General du Pommeau pressandes utvändigt. Det blev ett minne för livet för både ägare, Stig H Johansson och travpubliken, med Victory som vinnare på nytt världsrekord. I en sällsynt glädjeyttring kastade segerkusken körspöet och publiken skulle efter segern skandera "Stig H, Stig H" om sin idol.
– Göran, en av ägarna, sprang iväg och mötte hästen direkt efter loppet. Själv gick jag med en silverbricka som vi fick för segern över huvudet upploppet ned och det var makalöst att ta emot publikens jubel. Det som följde var en hel vecka av eufori!
Kallar man sig för "Stall Kalas" så finns det givetvis förväntningar på att det ska bli just... ja, ett kalas i samband med större vinster, och segern i Elitloppet 2000 var inget undantag.
– Jag hade någon vecka innan loppet fyllt 50 och då hade vi bjudit in en sambaorkester med dansande tjejer. Vi började då tänka på att även boka dem under Elitloppet. Om det inte blivit seger så hade vi kunnat låtsas som om det var Solvalla som tagit in dem. Jag minns att tjejerna fick byta om på Klaus Kochs kontor, vilket inte var så populärt bland personalen som tvingades ha en massa lättklädda damer där. Klaus var dock med på noterna. Dessutom bjöds hela Kongressen på champagne, och vi var med och delade på kostnaden.
Bo Paulsson och de övriga ägarna hade nått sina drömmars mål och fick uppleva många framgångsrika år ihop med hästen som de en gång gamblat med. I sitt livs sista start vann Victory Tilly och fick avsluta karriären på topp. När Stig H fyllde 60 år fick han sin drömhäst i födelsedagspresent och än i dag kan man hälsa på honom på gården, i ett stall som ägarkretsen var med och sponsrade bygget av.
– Vi var förbi förra året i samband med att han fyllde 25 år. Han var fortfarande vid god vigör och blir väldigt tillgiven när vi kommer med morötter. Det är också bra goodwill för Stig, och hästen har betytt så oerhört mycket för oss. Åren med Victory Tilly var de bästa man kan tänka sig, avslutar Bo.
Den oslagbare amerikanen betvingades
Sex år tidigare tjusade en viss Copiad travvärlden med två raka vinster i Elitloppet 1994 och 1995, där den första säkert sticker ut för de allra flesta. Duellen mellan Värmlands stolthet och amerikanske Pine Chip ses av många fortfarande som den kanske mest klassiska kampen två travhästar emellan på svensk mark. När Trav365 nyligen tog ett snack med tränaren Erik Berglöf hade han följande att säga om den där minnesvärda majdagen då den, enligt många, oslagbare Pine Chip betvingades:
– Jag visste mycket om honom innan Elitloppet 1994. Han hade vunnit allt och tränaren Chuck Sylvester räknade med vinst. Det fanns också en del underskattning med i bilden. Jag var säker på att kusken skulle ta spår två i finalen, men istället valde han fyra eller fem, vilket gjorde att vi fick ett startspår invändigt om honom. Hade rollerna varit ombytta så hade Copiad troligen inte tagit en längd på honom, och spår ett ville jag inte ha. Egentligen hade han den bättre hästen men körde enligt mig bort honom.
– Jag minns allt från den dagen och det var den roligaste segern i mitt liv. Vid något tillfälle vände jag mig om och såg att övriga hästar var 40 meter bakom. I det läget pressade Pine Chip hårt på oss och då kändes det tufft. En stund senare visade Chris körspöet för sin häst men då hände ingenting. Det är kul att folk fortfarande förknippar mig med Copiads segrar i Elitloppet. Få minns mina Derbyvinster men det gör inte så mycket. Chuck skrev ett brev till mig efter loppet där han gratulerade till vinsten. Det blev ett jäkla party på en båt efter den första finalvinsten och det var nog fler än jag som tog ledigt från jobbet dagen efter. Den där båten sjönk faktiskt för inte så länge sedan.
Sedd som historiens bästa
2001 och 2002 är åren då den italienska flaggan skulle vaja stoltast. Finskättade Jori Turja, med Italien som sin bas, tog revansch på Victory Tilly för misslyckandet 2000 och den av många sedd som historiens bästa travhäst stod framför allt 2001 för en magisk insats. Efter en löpning utvändigt fjolårsvinnaren krossade Varenne denne och seglade ifrån konkurrenterna över upploppet. Varennes speed, styrka och fantastiska kurvteknik imponerade travälskare runt hela världen och den nu 26-årige åldermannen, som tjänade drygt 52 miljoner och aldrig var sämre än trea under sin karriär, kommer inte att glömmas i första taget. Varennes vinster blir därmed vårt tredje minne på denna lista.
”Då rider jag ett ärevarv naken”
Det många kanske minns allra bäst från 2007 års upplaga är inte vinnaren, eller ens någon kusk eller tränare, utan en viss skötare vid namn Linda Albertsson. Mest känd är hon dock under sitt dåvarande smeknamn "Naken-Linda". Segern det året gick till Frankrike, Jean-Michel Bazire och L'Amiral Mauzun, men de som drog till sig mest intresse var tveklöst den amerikanske gästen Mr Muscleman och kretsen kring hästen. Skötare var en glad svensk brunett i sina bästa år och inför Elitloppet hade hon lovat att rida ett ärevarv spritt springande naken – om Mr Muscleman vann finalen.
– Jag ska säga dig, i sista sväng alltså... Då tänkte jag: ”detta torskar han aldrig”, och det gav mig huvudbry. Herregud, inte kan jag väl rida naken? Hade jag tagit mig vatten över huvudet? Jag har nog aldrig varit så glad över att sluta tvåa som just den dagen, säger Linda skämtsamt.
Media hade dagarna innan tagit lättklädda foton på Linda iklädd den amerikanska flaggan, och detta fick stor genomslagskraft i allehanda tidningar.
Hur kläcktes egentligen den idén?
– Jag får skylla mig själv. Det hade rest över några grabbar till USA för en intervju och de undrade vad jag skulle göra om Mr Muscleman vann Elitloppet. "Då rider jag ett ärevarv naken men det får ni inte skriva." Jag sa det där med glimten i ögat och det var alltså "off the record". När vi sedan anlände till Sverige fick vi veta att flera tidningar fått nys om detta och då föreslogs de där fotona. "Nej, för helvete", tänkte jag då. Vad skulle tränaren och ägaren säga? Vi skulle ju hålla en låg profil!
Ja, vad sa tränaren Noel Daley?
– Han bara skrattade och sa att det var en briljant idé! Jag ångrar ingenting men hade inte gjort om det i dag. Vem vet hur publiken mottagit det hela? Vissa hade kanske tittat snett på mig medan andra jublat? Hade tv vågat visa mig naken? Det har jag faktiskt inte ens tänkt på tidigare. De där fotona har jag sparat i ett fotoalbum döpt efter hästen.
”Naken-Linda” skadad av ren
Mr Muscleman vann inte Elitloppet 2007 men var tapper tvåa, och det trots att han inte var som bäst för dagen. Den långa resan över Atlanten hade av förklarliga skäl satt en del spår, tidsomställningen drabbar inte bara människor, och dessutom tilläts han inte tävla med ordinarie utrustning då denna var förbjuden i Sverige. Som om detta inte var nog sprang han och slog sig på knäna i försöket, och beslutet att rycka alla fyra skorna blev inte heller lyckat.
– Något jag minns från den dagen är att allt gick fel. Efter försöket tvingades jag lappa ihop knäna, och efter finalen hade barfotakörningen slitit ner fötterna totalt. Han hade hunnit bli sju år vid det laget och han tävlade inte länge till. Han gick i pension och står på Kentucky Horse Park. Nyligen fyllde han 21 år och jag hoppas inom kort kunna hälsa på min gamle vän.
Linda arbetar numera med samisk upplevelseturism. Hon är något av en allt-i-allo i sin yrkesroll och det blir bland annat fiske, jakt och dopp i badtunnor. När Trav365 når henne skurar hon dass, så det är minst sagt varierande arbetsuppgifter. Turistnäringen går åt rätt håll och hon har kombinerat detta med sitt fortsatt stora hästintresse ända sedan flytten tillbaka till Sverige i samband med att Mr Muscleman lade tävlingsskorna på hyllan. I vintras hjälpte hon till hos kusinen Susanne Oscarsson och livet leker för Albertsson på många vis, bortsett från faktumet att hon under 2016 skadade sig allvarligt.
– Jag krockade med en ren en dag och har fortfarande ont i knät. Förhoppningsvis kan jag operera in ett nytt knä snart. Sedan olyckan sköter jag inte renar längre. Och några planer på att rida naken i framtiden har jag inte, om nu inte folk vill se en skrynklig 44-åring, avslutar Linda med sitt sedvanligt lättsamma sätt.
”Bold Eagle var sanslöst bra”
Näst i tur är Elitloppsminne fem. Vi hoppar fram några år, till 2017. Det franska monstret Bold Eagle tog Solvalla med storm då han i försöket travade rekordsnabba 1.08,4 och visade ingen pardon mot ledande Delicious. Vad hade vi just fått bevittna?
– Jag försökte komma till ledningen, men det gjorde jag inte. Jag var säker hela vägen att jag skulle vinna. Det var ett bra tempo för Bold Eagle, han kändes bra hela vägen, sade kusken Franck Nivard efter loppet.
Efter den oerhörda försöksinsatsen blev han skyhög favorit i den efterföljande finalen men där blev det "bara" en tredjeplats, troligen var hästen märkt av urladdningen timmarna innan. Vann gjorde istället Timoko med en viss Björn Goop i sulkyn.
– Bold Eagle var sanslöst bra i försöket, medan Timoko var sådär och gick på fyrans växel. Elitloppet är dock speciellt och även om vi inte var slagna på förhand slog vi ur underläge. Dessutom brukade Timoko få i femmans växel i finalerna.
Björn var också i högsta grad inblandad i ytterligare två av våra tio Elitloppsminnen, men mer om det lite senare.
Mörkaste kapitlet i svensk travsport
Allt runt Elitloppet är inte kalas och nakenrubriker, vilket leder oss till nästa minne på listan. Vissa blir upprörda på sina kollegor, andra känner sig förföljda av domarkåren. Och så det kanske mörkaste kapitlet för svensk travsport, nämligen diskningen av Propulsion i samband med fjolårets Elitlopp, något Trav365 skrivit spaltmeter om. Upp som en sol under söndagen, ner som en pannkaka bara någon dag senare. 2020 års Elitlopp är en upplaga många säkert vill dra ett streck över. Fråntagen vinst för Daniel Redén och Stall Zet, och ingen tillåten publik på grund av coronapandemin. Festen som kom av sig, och skandalen som sedan uppdagades, är vårt sjätte minne av tio.
Kari kallade konkurrenten ”jubelidiot”
Om vi säger 2006, vad svarar ni? Ett av de rivigaste och mest skandalomsusade Elitloppen någonsin, kanske? En som inte har några roliga minnen av den finalen är Kari Lähdekorpi som gick in till loppet med segerförhoppningar. Hans Hot Shot Knick vann ett av försöken och blev även hårt betrodd i finalen från ett perfekt innerspår. I den bästa av världar kunde man kanske förutspå att Hot Shot enkelt skulle ta hand om ledningen, bestämma tempot efter behag, och så passera mållinjen som vinnare. Och visst blev det spets, men en viss kanadensisk kusk vid namn Rick Zeron, också kallad "The Whip", vek fram körspöet och sände precis allt som gick med nordamerikanska gästen Snazzy Millie. Trots spår sju forsade ekipaget fram – till Karis förtret.
Via en öppning på ursinniga 1.06,3 första halvvarvet tvingades Thomas Uhrberg släppa med Hot Shot Knick, och en minst sagt upprörd Lähdekorpi, som följde loppet från innerplan i TV4:s studio, slet av sig sitt headset och lämnade ursinnig sändningen. Kanske var det vinsten som rök där, något vi aldrig får veta. Kari hade inga vänliga ord att säga om Rick Zeron och har efteråt kallat honom "jubelidiot". Och vem kan egentligen klandra den normalt sett så sansade tränaren?
Hot Shot Knick slutade till sist femma i finalen men flyttades upp två hack på grund av ett minst lika sorgligt kapitel i Elitloppets långa historia, tillika nästa punkt på vår lista. Först i mål var franske Jag de Bellouet, som dock diskades i efterhand för dopning. Samma utgång blev det för skandaltränaren Holger Ehlert och hans Lets Go som inkom som tvåa. Att både ettan och tvåan fråntogs sina placeringar för dopning är en skandal som få, om något, travlopp kan matcha.
Fransmännen behöll trofén
Med både ettan och tvåan diskade flyttades den av Olle Goop-tränade Conny Nobell upp som segrare, vilket gav kusken Björn Goop hans första vinst i det finaste av sprinterlopp. Dock bestals kretsen kring hästen på möjligheten att få ta emot publikens jubel och trots segern var det mycket smolk i bägaren.
– Det kändes jättebra att sluta trea och fyra med stallets båda hästar: Conny Nobell och Thai Tanic. Jag ställde mig dock frågande till Lets Go insats i finalen, då vi hade slagit den tidigare. Det dröjde dock till juni eller juli månad innan jag fick veta att vi vunnit.
Hur nåddes du av nyheten att Stall Goop tagit en dubbelseger?
– Jag deltog faktiskt i en golftävling i Rättvik och hade precis gått en bra runda, då sportchefen springer fram och säger: "Du har vunnit Elitloppet, ettan och tvåan är diskade." Andra rundan gick inte lika bra eftersom jag var rätt tankspridd då. Det var en dubbelkänsla. Otroligt kul att som far och son vara etta och tvåa, men bitterhet över att båda hästarna gjort sitt yttersta och tävlat mot hästar som inte var rena. Det var som Per Elofsson mot Johan Mühlegg. Den där segerpokalen har vi dock ännu inte fått från fransmännen, utan Solvalla ordnade en slags replika åt oss i samband med Jubileumspokalen.
”Det som gläder mig mest är...”
Vårt nionde minne är ett som fortfarande får många att bli känslosamma, nämligen Readly Express tunga sorti 2019. Tanken var att stjärnhästen skulle få kröna sin framgångsrika karriär med en seger i Elitloppet. Det var redan på förhand bestämt att detta skulle bli sista natten med gänget, då avel på heltid väntade den av Timo Nurmos-tränade publikfavoriten. Och allt började ju så bra denna majdag även om Solvalla, tyvärr, inte hade vädergudarna med sig.
Efter en försöksseger var det bäddat för fest men nästan direkt då Readly Express, ihop med sin kusk Björn Goop, kom ut på banan inför finalen började publiken ana att något inte stod rätt till med hästen. Readly signalerade hälta.
Skyddsplasten som satt på en av hans känsliga hovar hade gått sönder efter försöket och i efterspelet tog hoven skada. Trots flera provstarter blev det upprepade galopper. Känslorna svallade över hos många, bland annat i tv-studion där experterna utbrast: "oerhört tragiskt och tråkigt att Readly Express inte klarar detta", och "kör av banan nu!".
I samråd med banveterinären tog kusken beslutet att stryka, och gråtandes lät Björn publiken tacka av hjälten genom att låta honom möta folkhavet över upploppsrakan. Inte ett öga torrt och många travvänner hade svårt att tygla sina känslor medan de lämnade banan redan innan finalen körts. Detta var inte slutet någon hade drömt om.
Kusken själv var knäckt efteråt och till TV4 berättade han att beslutet att stryka Readly var ett av de bästa han tagit under sin karriär. Så här nästan två år senare har Björn följande att säga om den dagen:
– Jag joggade honom på stallbacken och redan då kändes han något stel. I defileringsvolten senare märkte jag att något inte stämde, fast likt fotbollsspelare kan hästar vara stela till en början. Han blev dock inte bättre under värmningen och det var ett lätt beslut att stryka honom. Readly förtjänade sedan att ta emot publikens jubel, och publiken förtjänade honom. Det var en tung tag, med mycket känslor, men jag är otroligt tacksam till både ägare, tränare och skötare för att ha fått köra honom. Det är en väldigt trevlig häst med extrem fysik. Det som gläder mig mest är att jag två dagar senare fick en videofilm skickad till mig av skötaren. Där var hästen inte halt längre, lekandes och han såg ut som världens lyckligaste häst. Det värmde. Tänk om han blivit halt i finalen... Jag får än i dag statusuppdateringar om Readly Express, avslutar Goop.
Att Dijon vann loppet får nog inte många rubriker i framtiden, men Readly Express avsked lär fortfarande väcka känslor när man sitter på ålderdomshemmet om 50 år. Ett avsked som kändes på riktigt. Hur det gick för hästen? Han återhämtade sig snabbt och kommer förhoppningsvis leva lyckligt i alla sina dagar.
Verbeecks vrede mot Solvalla
Ingen lista är komplett utan en viss frispråkig och kedjerökande belgare. En som både sågs och hördes i samband med Elitloppet 2019 var Jos Verbeeck, som inte hade mycket övers för varken domare eller Solvalla som bana. Hans uppsittning Aubrion du Gers, som senare samma år tragiskt förolyckades i samband med ett träningsjobb, slutade tvåa bakom Dijon – som hade en minst sagt tveksam auktion den sista biten. Om det ens var trav, så att säga. Jos hade givetvis noterat detta och skrädde inte orden efter loppet, både om Dijons aktion men också dramatiken med Readly Express som föranledde finalen. Till facktidningen Travronden sa han angående Dijon:
– Jag förlorar loppet mot en häst som inte travar. Jag har sett filmen på tv. Det är en stor skandal, en häst måste trava och det gör han inte. Men det är inte mitt problem, det är domarnas problem. Vi är de verkliga vinnarna. Domarna i Sverige är svåra, de gillar inte mig men jag gillar inte dem heller.
Han åkte dock själv på en tre dagar lång avstängning för snäv körning, enligt många experter och kollegor borde han ha blivit diskad för trängning, samt 10.000 kronor i böter. En bötessumma, som enligt honom själv, skulle betalas av tränaren. När Trav365 tog ett uppföljande samtal med Jos angående Readly hade han följande att säga:
– Direkt efter försöksloppet var Readly Express halt. Jag såg det själv. Han värmde upp tre gånger, men blev inte bättre. Det är en bra häst, han har vunnit allting. Du provar inte att starta en häst som är halt, om den haft en så stor karriär. Vi blev stående på banan alldeles för länge och min häst blev väldigt nervös, han pullade och gick inte iväg i perfekt trav, så jag kunde inte ladda med honom. Det här är inget gnäll bara för mig, alla hästar fick vänta för länge på starten. Förra året fick Bold Eagle gå iväg i en falsk start, nu i år detta med Readly Express, sånt får inte hända i Elitloppet. Det är inget klassiskt lopp längre. Det kan få hända på en landsortsbana, men inte i Elitloppet två år i rad. Jag är inte domare, men de skulle naturligtvis ha tagit bort Readly Express direkt.
Guide Elitloppet 2021: Allting inför superloppet Tidiga vinnare Startfältet