”Allt fler i svenska skolor stöder hederskultur”

Mariet Ghadimi: Flickornas frizon är hotad

Cecilia Gustavsson

UPPSALA. Hon blev strängare uppfostrad än andra, men förstod inte varför.

I dag hjälper Mariet Ghadimi tusentals flickor som drabbas av hedersförtryck.

– Inte ens skolan är en frizon längre, säger hon, som grundat Tris, Tjejers rätt i samhället.

Att inte få träffa kompisar efter skolan, inte vara med på idrotten och inte få prata med killar. Hot och tvångsäktenskap. Det är vardagen för tiotusentals flickor här, i världens mest jämställda land.

– Fler och fler pratar öppet om det här – samhället kan inte sitta och titta på längre, säger Mariet Ghadimi, 45.

Går bakåt

Men samtidigt som kunskapen kring hedersförtryck ökar, så går utvecklingen bakåt på andra områden, varnar hon:

– Tidigare har skolan varit en frizon för dem som drabbas. Där har de här tjejerna kunnat leva lite friare och känt sig mer som andra. Men det har tyvärr förändrats de senaste åren – allt mer personal med hedersvärderingar har kommit in i skolorna. Bland annat lärare och kuratorer, och även i socialtjänsten och polisen. Flickor som hör av sig till Tris kan säga att ”Jag känner mig kontrollerad i skolan för en släkting arbetar där”.

Mariet Ghadimi ser en stor fara i detta.

– Det måste vara självklart att alla som anställs delar skolans värdegrund, som jämställdhet mellan könen.

Hon tycker att det borde vara obligatorisk utbildning om hederskultur till exempel inom lärarutbildning, polishögskolan och socionomutbildningen.

Bara förra året hade Tris tusen ärenden. Föreningen har skyddade boenden, utbildningar för kommuner, föreläser i skolor och mycket mer. Nyligen tilldelades Mariet Ghadimi Raoul Wallenbergpriset för sitt arbete.

Strängt uppfostrad

Hon är själv uppväxt med hedersnormer.

– Mina föräldrar hade en auktoritär uppfostrarstil som krockade med det jag lärde mig om barns rättigheter i skolan. Ju äldre jag blev, desto mer begränsningar var det. Till exempel var det en stor sorg att inte få sova över hos någon kompis. Mina föräldrar ville alltid ha koll på var jag var och vem jag träffade. Jag kunde aldrig göra något spontant. Jag kände så starkt att jag ville leva ett friare liv och vara som mina kompisar!

Hon beskriver det som en form av dubbelliv:

– Jag kunde inte vara den jag är, varken hemma eller i skolan. Jag höll upp en fasad och låtsades att jag hade det som alla andra.

När Mariet gick på högstadiet hände något som gjorde att hon började brinna för den här frågan på allvar.

– En av mina nära vänner blev bortgift i ett annat land. Hon var bara 15 år när hon försvann.

2002 – samma år som Fadime Sahindal mörades av sin pappa – bildade hon och hennes två systrar Tris. De första sex åren jobbade Mariet ideellt samtidigt som hon studerade till socionom. I dag arbetar hon på Tris 70 procent, och resten av tiden undervisar hon vid Stockhoms universitet.

”Otroligt starka”

En del flickor som söker hjälp har till sist fått nog av våld och förtryck, och är så desperata att de rymmer och lämnar familj, skola och hela sin bakgrund.

– De här flickorna är otroligt starka. Vi hjälper dem att hitta sin egen väg.

Varifrån kommer ditt driv?

– Det är en kombination av mina egna erfarenheter, och att jag är socionom i grunden. Jag skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag inte gjorde något.

Vad har hänt de senaste åren när det gäller att motarbeta hedersförtryck?

– De teoretiska kunskaperna har ökat Men rent praktiskt, hur det fungerar när socialtjänsten ska hjälpa till exempel, är det väldigt eftersatt.

Följ Svenska Hjältar på Instagram!

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan på TV4 i december.

Nominera din hjälte här nedan!