Hjälpte till att fånga serievåldtäktsman

Svenska Miriam i Honduras stöttar barn som utsatts för sexuellt våld

Uppdaterad 2018-11-19 | Publicerad 2017-05-07

Miriam Mondragon, 52, lämnade Sverige för ett av världens farligaste länder, Honduras.

Där hjälper hon barn som våldtagits eller dras in i kriminella gäng.

– Jag möter 11-åringar som tvingas begå väpnade rån, berättar hon.

Hennes livsberättelse är aktuell i en ny bok.

För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook

Honduras huvudstad Tegucigalpa är som tv-serien ”Narcos” om Pablo Escobars drog- och mördarimperium, fast på riktigt. De kriminella gängen styr staden, politiker är korrumperade, att vittna är livsfarligt och poliser begår brott.

Längst ner på skalan står de fattiga barn som lever i slummen. Och det är dem som svenskan Miriam Mondragon lever för att hjälpa.

– Ibland kan det räcka med att en enda person ser de här barnen och tycker att de är betydelsefulla, säger hon.

I boken ”Kärlek i våldets huvudstad” av Berthil Åkerlund berättas Miriams historia. Hon är uppvuxen i Piteå och blev tidigt fast besluten att hjälpa människor som har det svårt.

Serievåldtäktsman fångad

Efter olika omgångar i Centralamerika bor hon nu i Tegucigalpa. Där är hon en av få utlänningar som arbetar i organisationen ASJ, Föreningen för ett rättvisare samhälle.

– Bland annat var vi med och fångade en av historiens värsta serievåldtäktsmän, som hade överfallit runt 40 flickor. Med en otroligt modig insats av en av tjejerna lyckades vi hjälpa polisen att ta fast honom, berättar Miriam när vi ses under ett Sverigebesök.

En av de viktigaste uppgifterna för ASJ – som vill bygga ett fungerande rättssamhälle – är att hjälpa barn som utsatts för sexuella övergrepp. Med hjälp av advokater, detektiver och psykologer stöder de barnen från anmälan via rättegång till fällande dom, samtidigt som barnen får hjälp att komma över traumat. På vägen möter de svårigheter som mutade domare och ”experter” som betalas för att göra slarvsylta av bevisen.

Tidigare gick bara två procent av de här fallen till domstol. Tack vare Miriam, hennes kollegor och en engagerad överåklagare får många fler barn rättvisa i dag.

Småpojkar blir utpressare

Ett gigantiskt problem i staden är alla som rekryteras till kriminella gäng redan som småpojkar. I de värsta områdena gör ASJ också en insats.

– Det gäller att vända kurvan när de är väldigt unga. Vi ser 5-åringar som skickas ut för att sköta utpressningar och 11-åringar som rånar åt gängen. Vi försöker att fånga upp de yngsta med hjälp av ungdomsklubbar, sportklubbar och psykologer, säger Miriam.

– Det gäller att hjälpa utan att utmana gängen, som ser de här killarna som sin egendom. Det är en balansgång.

Hon är själv gift med en man som växt upp vid en av stadens soptippar, och som är filosof och översättare. De har två tonårssöner ihop. Miriam har råkat ut för många brott genom åren:

– Jag har blivit rånad ganska många gånger, blivit påpucklad någon gång och haft en del inbrott, säger hon med ett tonfall som om det är vardagsmat.

– Jag känner ingen här som inte blivit rånad eller bestulen. Man är liksom förberedd på det.

Är du rädd?

– Jag går inte omkring och är orolig, men sedan jag blev mamma är jag mer försiktig. Jag har aldrig handväska med mig, och bär alltid gympaskor på stan. I de farligaste kvarteren har jag ibland en kvinnlig civilklädd polis med som livvakt. Mina kollegor härifrån, som håller hög profil och ofta är med i tv, blir mordhotade hela tiden.

Du berättar om så mycket korruption och våld – får du aldrig lust att ge upp?

– Nej, jag måste vara optimist, det gäller att ingjuta hopp hos befolkningen här och ge förslag till lösningar. En del saker går ändå åt rätt håll - det finns politiker och poliser som vill göra rätt. Vi är idealister både min man och jag, lite tokiga kanske, säger Miriam och skrattar.

Förändrats mycket

Hon berättar att hon förändrats enormt av åren i Honduras:

– Jag har genomgått en metamorfos. Jag är mer tacksam för livet, och tar inget för givet. Innan såg jag problem, och nu ser jag möjligheter. Jag väljer mina strider.