Våld i nära relationer – få hjälp ur fysisk och psykisk misshandel

Relationsvåld: Kontaktuppgifter för hjälp och stöd

Angelica Öhagen

Känner du någon som är utsatt för våld i nära relation?

Eller behöver du själv stöd och hjälp att bli fri?

Här är allt du behöver veta om vart du kan vända dig – även anonymt.

helskärm

Mörkertalet är stort när det gäller våld i nära relation, det säger Åsa Witkowski, på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Hon är expert på vilken hjälp som finns för våldsutsatta kvinnor och är verksamhetschef för nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen som har öppet dygnet runt. Enligt statistik från Brå polisanmäldes 23 200 fall av misshandel mot kvinna under 2020 och 13 kvinnor dödades av en förövare som de hade, eller hade haft, en relation med.

– Många kvinnor ringer i dag till Kvinnofridslinjen men det är samtidigt många fler som skulle behöva söka hjälp och stöd. Ett första steg för många när de ringer är att få sätta ord på vad man är med om och säkerställa att det man upplever som så märkligt är våld. För även om man inte blir fysiskt misshandlad så är att bli förnedrad, isolerad och kontrollerad också våld. Många säger att det vore lättare om de kunde visa blåmärken, säger Åsa Witkowski.

Ofta ringer de som är utsatta flera samtal till Kvinnofridslinjen. Det är en process som kan gå olika fort och de som arbetar i stödtelefonen finns alltid där.

– I det första samtalet är det sällan någon som efterfrågar hänvisningar men det finns flera olika instanser som vi kan hjälpa att förmedla kontakt till.

Här kan du få hjälp vid våld i nära relationer

• Om situationen är akut eller livshotande – ring alltid 112. Hos SOS Alarm kan du få hjälp av polis, ambulans och räddningstjänst beroende på vilken typ av situation du befinner dig i. Här svarar operatörer som är vana vid att hjälpa människor i svåra situationer. Vid behov kan de ta in tolk i samtalet.
• Om du vill ha hjälp anonymt eller bara vill prata med någon som är van vid att möta våldsutsatta så finns Kvinnofridslinjen . De har öppet dygnet runt på telefonnummer 020-50 50 50. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. De som tar emot ditt samtal på Kvinnofridslinjen är socionomer eller sjuksköterskor. De har tystnadsplikt och du säger bara det du själv vill och orkar. Om du vill kan de föreslå alternativ och informera om olika verksamheter som kan ge dig ytterligare hjälp där du bor. Vid behov tar de in tolk och om du är döv eller har nedsatt talförmåga kan du få hjälp genom texttelefoni.
• Om du hellre vill chatta kan du göra det på Kvinnojouren online. Över hela landet finns kvinnojourer som erbjuder stöd via samtal, både fysiska som via telefon och chatt. Vid behov kan de hjälpa till att hänvisa vidare till andra instanser som skyddade boenden och hjälpa dig vid polisanmälan. Du hittar närmaste kvinnojour genom deras hemsidor Roks, Unizon och Terrafem. Om du behöver hjälp att hitta din närmaste kvinnojour kan du ringa Kvinnofridslinjen som hjälper dig vidare. För män som utsätts för våld finns stöd att få via Mansjouren.
• Stöd på olika språk kan du få via Terrafems rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. De erbjuder stöd på 69 olika språk. Du kan vara anonym och samtalet syns inte på telefonräkningen.
• Stöd på teckenspråk kan du få på Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk. De erbjuder svenskt teckenspråk, taktilt teckenspråk, internationella teckenspråk samt skriven svenska genom chatt, videosamtal och email. Här finns kompetens inom bland annat traumahantering och återhämtning samt motiverande samtal. De kan även hjälpa till i kontakt med myndigheter.
• Brottsofferjouren hjälper till med såväl stödsamtal som med information. Om du vill polisanmäla kan du få hjälp med det samt stöd under rättegång. Du kan chatta, mejla eller prata i telefon med Brottsofferjouren och de kan hjälpa dig på 25 olika språk. Deras hjälplinje 116 006 är öppen vardagar kl 9–19 och helger kl 9–16.
• Om du lever i en samkönad relation har RFSL en stödjour. De erbjuder krissamtal, bearbetande samtal och stöd i kontakt med myndigheter via videosamtal, mejl, telefon eller på plats. De kan ge stöd på svenska, engelska, spanska eller med tolk.
• För dig som är yngre och utsatt för våld i nära relation finns hjälp via telefon, mejl, chatt och samtal hos BRIS, Unga jourer, Föreningen storasyster och Unga relationer. Du kan vara anonym och de ger dig det stöd och den hjälp du önskar.

helskärm

Juridisk rådgivning vid våld i nära relationer

• Terrafem har en juristjour där den som utsatts kan få gratis juridisk rådgivning, hjälp med förberedelser inför mötet med rättsväsendet och stöd under rättegång. Även Agera kvinnojour har en juristjour som ger kostnadsfri juridisk rådgivning vid våld i nära relation.
• Socialtjänsten är en viktig instans för den som är utsatt för våld i nära relation. Det är deras ansvar att se till att personen får hjälp, skydd och stöd samt informera om vilka möjligheter som finns. För att komma i kontakt med socialtjänsten, ring växeln i din kommun och be att få prata med socialtjänsten. Du kan också ringa och be stödpersonerna på Kvinnofridslinjen om hjälp att komma i kontakt med socialtjänsten. De kan även guida dig igenom vilka olika alternativ som finns och hur processer kan se ut.

Åsa Witkowski på Nationellt centrum för kvinnofrid betonar att det är viktigt att det är den våldsutsatta kvinnan själv som beslutar vilka steg hon vill ta.

– Det är viktigt med olika alternativ så att kvinnan känner att hon kan välja när hon vill sätta igång processen. Att hon kan bestämma i vilken ordning hon tar de olika stegen så att hon känner att hon återtar kontrollen över sitt liv. Det kan till exempel handla om var man vill söka hjälp, om man vill göra det på den ort där man bor eller om det känns skönare att göra det i en större stad i närheten där man kanske känner sig mer anonhm, säger hon.

Kvinnofridslinjen är öppen även för anhöriga till våldsutsatta kvinnor.

– Om man vill hjälpa en syster eller kompis så är det viktigt att veta vilka alternativ som finns, så att man kan presentera flera möjligheter när kvinnan själv är redo att ta steget. Att man till exempel kan berätta var det finns skyddade boenden, säger Åsa Witkowski.

Men stödet på Kvinnofridslinjen kan också handla om hur man bäst samtalar med en anhörig som man tror är utsatt för våld.

Varningstecken på att någon är utsatt för våld

Utöver synliga skador som blåmärken och sår finns det flera andra sätt att upptäcka om någon är utsatt för våld i nära relation.

Jämställdhetsmyndigheten har sammanställt en lista och här är några av punkterna:

• Får sms eller samtal konstant när hen är hemifrån
• Har stenhård koll på klockan och rapporterar hela tiden var hen befinner sig
• Får utstå förnedrande och förminskande hot och tillmälen
• Undviker sociala kontakter, speciellt med motsatta könet eller hålls separerad från familj och vänner.
• Måste förklara eller ursäkta partners beteende och be om lov att få göra saker
• Har inte tillgång till bankkort eller sin egen ekonomi
• Tappar intresset för tidigare intressen och aktiviteter

Åsas tips på vad du som vän och närstående kan göra

• Om kvinnan isolerar sig, fortsätt att hålla kontakten och visa att du finns där. Föreslå promenader eller andra aktiviteter. Bryt isoleringen.
• Signalera att du ser att kvinnan inte mår bra. Antingen genom att direkt fråga hur hon mår, om det är någon hon är rädd för, eller om det till och med är så att hennes partner är elak? Våga prata om det svåra så att kompisen vet att om hon vill prata så finns du där för henne.
• Ring till Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50 och be om hjälp och råd kring hur du kan hantera situationen. Gör en beredskapsplan för vilka alternativ som du kan föreslå när kompisen väl är redo att prata eller själv vill ha hjälp att komma bort från våldet.