Volontär på Mansjouren: ”Frustration är grunden till våldet”

Publicerad 2021-05-11

Vad är det som gör att en man brukar våld mot en kvinna?

Johan Andersson som är volontär på Mansjouren menar att känslan av bristande kontroll är en stor del av förklaringen.

– Jag skulle vilja säga att kanske 80 procent av dem som kommer till oss har någon typ av svårigheter med frustration som tenderar att leda till aggressionsproblem, säger han.

Johan Andersson, 66, från Stockholm har många järn i elden. Han har ett eget företag där han arbetar med terapi och han arbetar också inom finansbranschen. Utöver det ställer han upp som volontär på Mansjouren och det har han gjort i snart tio år.

Johan Andersson, Mansjouren

– Vi har 400 samtal per månad, så det är ganska många och vi tar emot telefonsamtal från hela Sverige.

De flesta som hör av sig är män som är 30 år eller äldre, även om det händer att kvinnor hör av sig för sin partners eller exempelvis brors räkning.

– Man tar kontakt med oss av någon anledning, antingen att det har hänt någonting och man behöver lösa den situationen eller så har det pågått väldigt länge och till slut så tar man tag i det.

Det kan handla om ett ultimatum hemifrån, att partnern säger ”om du inte gör någonting så går jag” eller så har det inträffat något akut.

– Han har kanske suttit i häktet och insett att det är någonting som händer här, han har börjat förstå att han måste ta kontroll över sin egen situation och inte skylla på andra.

Den yttersta förlängningen

Mansjouren erbjuder också samtal i grupp och Johan Andersson menar att det är något som inte ska underskattas. I gruppen har de ett öppet och ärligt klimat – och man undviker att döma varandra.

– Det ger en känsla av att man inte är ensam och man blir lättad att få höra att andra också har problem, så det blir en slags neutralisering av ens egen situation. Det blir inte lika dramatiskt fast det fortfarande finns en förståelse för att jag behöver göra någonting.

I Mansjourens samtal tas många olika ämnen upp och ett av dem är mäns våld mot kvinnor.

– Jag tror det börjar i någon slags frustration i att ha bristande kontroll som skapar någon form av reaktion som sedan kan leda till det fysiska våldet.

Våldet är frustrationens och den bristande kontrollens yttersta förlängning, menar Johan.

Bägaren rinner över

Även män kan vara utsatta för våld i nära relation. Johan berättar att det i en samtalsgrupp han har nu finns tre män av totalt tio som är utsatta för våld i en heterosexuell relation.

– Det handlar om bråk, man kan känna sig överkörd. Och då är det både män som är förövare och sådana som är offer. Till slut är det något som får bägaren att rinna över och då händer det någonting.

Det kan exempelvis handla om frustration över ett misslyckat liv, en misslyckad relation. Skilsmässa är ett typiskt sådant exempel och i den situationen kan man bli elak, fast man egentligen inte vill vara det, konstaterar Johan.

– Det är en sådan typ av situation som skapar konstiga sidor hos oss själva, hos båda parter. Sedan har det varit ett stort fokus på kvinnors utsatthet. Men givetvis sker det även mot män eller åt båda hållen.

En annan faktor som påverkar våldet är alkohol och droger.

– Det förstör ju vårt ordinarie sätt att agera, släpper loss saker och får oss att reagera istället för att agera. Det är inte grunden, men en del av problemet.

Insikten att det handlar om mig

Det är tydligt att våld i nära relation är ett samhällsproblem. Johan pekar på frågan om de könsroller vi har och menar att vi behöver ifrågasätta dem och hitta alternativa sätt att vara på.

– Vad är det för roller som speglas där ute och som vi ska försöka efterlikna och hitta oss själva i? Jag skulle önska att det fanns en möjlighet i skolan till exempel att de hade ett ämne som handlade om mitt inre jag. Min egen utveckling. Tänk om det hade varit en naturligt del i skolan!

Johan efterlyser fler förebyggande insatser.

– Innan handlar det mycket om skolan, det är uppväxten, kamratskapet, hur pojkar förhåller sig till pojkar och hur man kan bryta gamla föreställningar och skapa nya på något sätt.

Och efteråt, när våldet redan är ett faktum, bättre uppföljning och stöd för förövaren i form av exempelvis motiverande samtal.

– För att komma till någon slags insikt där att ”jaha, det kanske handlar om mig. Det kanske inte bara handlar om den andra. Det kanske handlar om mig och jag behöver själv ta ledarskapet över hur jag vill ha mitt liv”.

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan i december.

Nominera din hjälte här nedan!