ÖB: De som gör lumpen i dag är bättre än jag
Uppdaterad 2018-10-18 | Publicerad 2017-07-09
VISBY. Svenska Hjältar mötte Sveriges överbefälhavare Micael Bydén och pratade civilkurage, mobbning och det viktigaste han lärt sig från papparollen.
– De unga som gör lumpen i dag är bättre än jag, säger han.
Vad drömde du om att bli när du var liten?
– Jag kommer inte ihåg så mycket av mina drömmar, men jag minns att det var väldigt ljust. Men jag ville bli stor – jag tyckte väldigt mycket om att vara bland vuxna som mina mor- och farföräldrar.
Och hur hamnade du här?
– Ja det är en bra fråga. Jag gjorde min värnplikt och sedan blev jag kvar i Försvarsmakten. Jag har haft förmånen att få göra ett par väldigt intressanta jobb och jag har haft personer framför som trott på mig. Jag har alltid försökt att göra mitt bästa.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Att få vara en del av ett större sammanhang. Mötet och interaktionen med andra människor – det är vad jag hämtar min kraft från.
Du träffar många människor – vilket möte har berört dig mest?
– Det absolut starkaste mötet för mig var 2007 när vi förlorade fyra helikopterpiloter. De väldigt intensiva timmarna efter det när alla anhöriga kom – det är de absolut starkaste mötena jag har haft.
Vad är en hjälte för dig?
– En hjälte för mig kan vara egentligen vem som helst som vid ett tillfälle gör en väldigt särskild prestation. Det kan vara i det väldigt lilla eller vid mer dramatiska förhållanden.
– I min organisation möter jag hjältar hela tiden. Jag var i Mali förra veckan och träffade ett helt gäng med svenska hjältar som är där under svåra förhållanden och komplexa situationer, och som gör väldigt fina insatser varje dag.
Vilka egenskaper beundrar du hos en annan människa?
– Bland det finaste är personer som lyssnar och som gör det med ett engagemang.
När började du intressera dig för civilkurage?
– Jag vet inte riktigt. Jag har alltid varit sådan själv, att jag tycker om att hjälpa till. Jag mår bra av att göra någonting för någon annan.
Hur var din egen skolgång?
– Min skolgång och min uppväxt – den skulle jag göra om vilken dag som helst. Jag är uppväxt på landsbygden med väldigt många barn runtom.
Har du upplevt mobbning och utanförskap?
– Ja, till någon nivå. Jag har varit på båda sidor, och kanske varit den som uppträtt på ett sätt som jag förstår i dag inte var okej. Det är klart att det finns tillfällen som jag kan ångra. Men jag har sett andra sidan också. Jag var ganska fetlagd, och det kan man ju vara som barn. Men jag fick kommentarer kring det – och de tog mig väldigt hårt.
Du har själv barn – hur har du rustat dem för framtiden?
– Förhoppningsvis genom att var en god förebild. Jag har försökt att föregå med gott exempel.
… och vad har du själv lärt dig från papparollen?
– En mängd saker! Jag har ofta en väldigt tydlig bild av hur saker och ting ska ske. Till exempel om man ska åka iväg på en viss tid. Det har jag stört mig på – att det blir väldigt sällan som jag har tänkt mig när jag är med min familj. Det har jag fått jobba med – det är inte så viktigt att man åker att man åker en precis i tid.
Vad gör dig rädd?
– Jag gillar inte ormar, och jag gillar inte höjder och att springa på hustak. Fast det är ju bara en form av obehagskänsla.
– Men det som skrämmer mig är framför allt att det ska hända min familj någonting.
Vad är det modigaste du gjort?
– I mitt vuxna liv är det nog att jag sökt ett jobb där jag gav mig ut och släppte greppet ganska rejält. Jag har tackat ja till jobb som jag inte trodde att jag var kapabel att göra – så att släppa greppet och ge sig ut i det okända.
Vad skrämmer dig mest just nu?
– Jag har svårt för när man pekar ut vissa folkgrupper, och det blir vi och dem. Det finns tendenser i dag som jag personligen tycker är rätt obehagliga.
Vilket är ditt bästa minne från lumpen?
– Jag har många! Men det är nog egentligen de första skälvande dagarna. Jag ryckte in på KA4 i Göteborg som 18-åring och jag hade inte gjort så mycket – jag hade inte rest så mycket, jag hade mest varit i den miljö jag växte upp i. Så mötet med de alla de här ungdomarna som hade gjort en massa andra saker, det är den häftigaste upplevelsen.
På vilket sätt tror du att generationen som nu ska göra lumpen skiljer sig från din generation?
– Jag inte bara tror utan jag vet att de är generellt sett bättre än jag. De är bättre rustade, de är bättre utbildade. När de pekar mot bröstet så handlar det inte om ego utan det handlar om att det ska betyda någonting. De vill vara med och göra skillnad.
– Så jag har stort hopp och ser fram emot att lära känna dem bättre nu när de kommer till oss.
Hur jobbar du för att motverka machokultur inom Försvarsmakten?
– Jag försöker att var en bra förebild. Det finns en bild sedan tidigare om Försvarsmakten med manlig machokultur, men den här organisationen står egentligen för allt annat. Vi är en värdegrundsbaserad och väldigt känslomässig organisation.
– Vi försvarar alla – oavsett om man tycker om Försvarsmakten eller. Till syvende och sist kan det vara jag som står mittemot någon annan och man ska fatta ett avgörande beslut. Och då måste man ha en väldigt trygg värdegrund – man måste ha funderat igenom allt.
Hur ska du få fler tjejer att vilja göra lumpen?
– Genom att fortsätta göra det fina jobb vi gör i grundutbildning. De som kommer in ska mötas av en organisation som är det allra bästa de någonsin har mött. Sedan handlar det mycket om förebilder.
– Vi har inte lyckats väl där. Det handlar om jämställdhet, men det handlar också om att vi blir en bättre organisation. Om vi inte når fram till kvinnorna i samhället – då får vi inte heller de allra bäst lämpade för uppdraget.
Vart är Sverige på väg?
– Förhoppningsvis i en bra riktning. Men vi och andra länder är i en situation där vi skakas av ett antal saker. Konflikter, attentat och förändringar i miljön – det är en hel rad svåra utmaningar vi står inför. Så jag tror att det är väldigt viktigt att vi i Sverige visar vägen framåt så som vi gjort.
Vilka råd vill du ge till svenskar i vardagen?
– Att försöka förstå vad som händer och kritiskt granska den information som sköljer över oss. Att inte dra förhastade slutsatser utan ställa några frågor till. Att tänka på att det finns de som försöker att måla upp en bild som inte stämmer, så var noggrann när du hämtar information.
Vad vill du hälsa till de som är kritiska till er arbete?
– Jag har inga problem med att det finns medborgare som inte tror på det här i grunden, och som gärna skulle se en värld i fred utan att ha ett enda vapen– den tanken är väldigt fin.
Men vi lever inte i den världen just nu. Och vi som jobbar i Försvarsmakten värnar de demokratiska värdena och det här landet. Och vi gör det även för de som inte tycker om oss.
För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook