Vi klarar oss inte utan invandrad arbetskraft
Arbetsgivarorganisationer: Skrota utredningen, regeringen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-02-17
DEBATT. Regeringens utredning om ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare är, precis som befarat, inte någon rolig läsning.
Enligt Tidöpartierna är lönegolvet en del av migrationspolitiken, att få färre personer med utländsk härkomst i Sverige. Med en statlig minimilön för utländsk arbetskraft från tredje land vill man hindra den lågkvalificerade arbetskraften.
Den ska ersättas av arbetslösa svenskar som plötsligt ska ta de arbeten som nu utförs inom exempelvis skogsbruket, servicesektorn eller besöksnäringen. Samtidigt vill regeringen öka tillgången på högutbildad utländsk arbetskraft.
Vi är skeptiska.
Visst måste fler arbetslösa komma i arbete, men detta måste ske genom ökade incitament, inte genom att kasta ut nödvändig arbetskraft. Alla jobb kräver någon form av utbildning, erfarenhet, vilja och ambition vilket gör utländsk arbetskraft till ett nödvändigt komplement.
Ett lönegolv skulle även skada den svenska modellens lönebildande funktion.
Dessutom tycks regeringen inte förstå att hög- och lågutbildad arbetskraft verkar i symbios. Utan högutbildade – inga lågutbildade och vice versa.
Till exempel: För att börja producera grönt stål i Boden behövs högkvalificerad arbetskraft från utlandet. Dessa behöver i sin tur också barnomsorg, vård, gatuunderhåll, hotell, restauranger, sophämtning, städtjänster, snickare och så vidare.
Behovet av arbetskraft täcks varken av Bodens arbetslösa eller ditflyttade från övriga landet.
Den svenska industrin behöver rekrytera 300 000 personer de närmaste åren. Och för varje nytt industrijobb skapas behov för ytterligare 1,1 jobb inom tjänstesektorn. Även den offentliga sektorn behöver rekrytera 100 000-tals personer de närmaste åren.
I dagsläget behöver vi rekrytera alla med rätt kompetens. Och alla verktyg behövs; etableringsjobb, yrkeshögskolor, omställningsstudiestöd, arbetsmarknadspolitiska insatser och möjligheten att rekrytera kompetens från utlandet.
Arbetskraftsinvandringen ger företagen möjligheter att hitta nödvändig kompetens och människor en chans att skapa sig en framtid. Bidraget till samhället uppgår till 45 miljarder i ökad BNP och 14 miljarder i skatteintäkter – varje år.
Regeringens utredning har flera problem, två direkt skadliga:
- Ett lönegolv på 100 procent av medianlönen, i dagsläget 34 200 kr, är inget annat än en statlig minimilön (om än bara för vissa). Detta kommer att undergräva den svenska partsmodellen, för att inte tala om hur det skulle påverka alla verksamheter som är helt beroende av tillgången på utländsk arbetskraft.
- En arbetsmarknadsprövning för undantag från lönegolvet kommer att bli ytterligare en byråkratisk börda för svenska arbetsgivare. Därutöver kommer den att snedvrida konkurrensen mellan de branscher och regioner där villkoren kan skilja sig åt.
Om regeringen vill minska antalet utlänningar i Sverige, är det inte arbetskraftsinvandrarna som ska klämmas åt. Detta skulle kosta samhället betydligt mer än vad de skulle smaka.
Är det arbetslivskriminaliteten som ska tyglas? Se till att använda befintliga verktyg i stället för att straffa hederliga arbetsgivare.
Vill regeringen få fler arbetslösa svenskar i jobb, delar vi den målsättningen. Alla behövs för att lösa kompetensbristen – även utländsk arbetskraft.
Vårt budskap till regeringen är tydligt: Skrota utredningen och lyssna till de arbetsgivare vars verksamhet är beroende av utländsk arbetskraft. Arbetskraftsinvandringen är och har alltid varit, nödvändig för Sverige, vårt näringsliv, vår konkurrenskraft och vårt välstånd.
Ann Öberg, vd Almega
Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare
Jonas Siljhammar, vd Visita
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.