Ert förslag är ett hot mot rättsstaten, SD
Replik på Sverigedemokraternas förslag om skärpta straff under coronakrisen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-04-06
REPLIK. Sverige och världen befinner sig i en kris. Det berättigar att för tillfället göra inskränkningar i några av våra grundläggande fri- och rättigheter. Vi får dock inte glömma att krissituationer ger auktoritära krafter möjligheten att undergräva rättsstaten.
I Aftonbladet uppmanar Jimmie Åkesson (SD) och Katja Nyberg (SD) regeringen att lägga fram förslag om en tillfällig lag som innebär att våldsbrott som begås under den rådande coronakrisen, och resulterar i sjukhusvård, ska medföra hårdare straff.
Förslag om skärpta straff har de senaste åren varit vanligt återkommande. Flera partier har i princip tävlat med varandra om vilka som kan lägga fram de hårdaste kriminalpolitiska förslagen. Straffskärpningar kan i vissa fall vara befogade, men låt oss konstatera att en repressiv hållning inte sällan saknar stöd i forskningen.
I en rättsstat ska varje individ på förhand kunna förutse det straffrättsliga systemets regler. Den förutsägbarheten minskar vid tillfällig lagstiftning. Exempelvis skulle brottet grov misshandel – om man utgår från SD:s förslag – från en dag till en annan gå från ett lägsta straff om 1,5 år till hela 10 års fängelse, för att därefter återgå igen när krisen är över.
Givetvis hör det inte hemma i ett rättssäkert samhälle.
Vidare kan man fråga sig om SD tror att våldsbrotten, och därmed belastningen på vården, kommer att minska om straffen tillfälligt höjs?
Hårdare straff leder inte till minskad brottslighet, oavsett om det är kristider eller ej.
Om ändamålet nu är att avlasta sjukvården, varför inte lägga resurserna på att öka vårdkapaciteten istället för på redan överbelagda häkten och anstalter?
Fler frihetsberövade under en längre tid skulle ta betydligt mer resurser än de ca 1 500 personer per år som behöver sjukhusvård till följd av våldsbrott. Den siffran ter sig för övrigt blygsam jämfört med de ca 6 600 personer som varje år läggs in för sjukhusvård till följd av avsiktligt självdestruktiva handlingar.
SD berör inte ens frågan om att minska trycket på vården genom insatser mot till exempel psykisk ohälsa.
Förslaget om en tillfälligt skärpt strafflagstiftning är inte ett initiativ av SD i syfte att avlasta vården i denna krissituation. Det bör snarare betraktas som ett försök att undergräva rättsstaten.
Ali Kassim, advokat
Leo Essemyr, juriststudent
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.