Sänka biståndet är en farlig väg för Sverige
We Effect, LRF och HSB: Det hotar även vår trygghet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-21
DEBATT. Det enda som biter på globala kriser är mer samarbete över gränserna – inte mindre. En ny regering behöver investera i internationellt samarbete för en starkare och mer hållbar värld.
Det är en förutsättning för ökad trygghet även för oss i Sverige.
Samtidigt som Sverige valspurtat har globala larmrapporter från forskare, hjälporganisationer och FN avlöst varandra.
Pandemin, klimatförändringarna och kriget i Ukraina har skapat en perfekt storm.
En femtedel av världens befolkning riskerar extrem fattigdom. Var 48:e sekund dör en människa i Östafrika av hunger. I en undersökning från förra året konstaterades att 23 procent av världens barn var undernärda.
I modern tid har läget aldrig varit mer allvarligt.
När en ny regering nu ska formas och budget förhandlas fram dras riktlinjerna upp för politiken framåt. Då är det viktigt att utgå från dessa fakta.
Dels för att Sverige sedan många decennier har åtagit sig att försvara mänskliga rättigheter och bekämpa fattigdom och förtryck. Och dels för att situationen i världen påverkar den svenska samhällsekonomin, vår nationella säkerhet och vår miljö och klimat. Här och nu.
Vi vet att till exempel att matbrist är en bidragande orsak till många konflikter, från franska revolutionen på 1700-talet, svenska hungerkravaller på 1900-talet till kriget i Syrien på 2000-talet.
Med stigande matpriser ser vi nu ökad social oro och våldsamheter i flera länder i Mellanöstern, Afrika, Asien och Latinamerika.
Trots detta har två partier gått till val på att minska det internationella utvecklingssamarbetet kraftigt och frångå Sveriges åtagande att en procent av BNI ska gå till bistånd.
Det är en farlig väg att gå för Sverige.
Sådana nedskärningar får katastrofala följder, som att minst en miljon människor, som i dag får svenskt stöd, skulle få svårare att klara sin livsmedelsförsörjning, 760 000 människor som hungrar inte får mat, två miljoner barn inte kan gå till skolan och två miljoner människor inte får tillgång till rent vatten.
Stänger vi dörren till världen minskar vi också Sveriges möjligheter att verka för ökad frihet, jämställdhet och demokrati i världen.
I debatten hörs att biståndet inte ger resultat. Vi som står bakom We Effect, världens största kooperativa biståndsorganisation, vet att det inte stämmer.
I över 60 år har We Effect arbetat långsiktigt med lokala partnerorganisationer i länder med utbredd fattigdom. På så vis har vi bidragit till att samhällen i dag står starkare mot kriser, att mer mat kan produceras, att fler har arbete, råd med en trygg bostad och att betala för sina barns utbildning.
Det handlar om att försvara människors rättigheter och investera i utveckling. Bara under förra året stöttade vi fler än 1 000 kooperativ och närmare 3,6 miljoner människor i 20 länder.
Flera partier föreslår även ett ökat fokus på humanitära insatser på bekostnad av det långsiktiga biståndet. Det är kortsiktigt och motverkar också sitt syfte om man i slutänden vill bidra till att skapa en långsiktigt hållbar värld.
Att skicka matpaket är en sista akut åtgärd, aldrig den långsiktiga lösningen. Vi måste i stället bli bättre på att förebygga kriser i andra länder och stödja människor att själva ta sig ur fattigdom.
Enligt en ny rapport från Bill & Melinda Gates Foundation behövs kraftfulla satsningar för att utveckla grödor som kan klara klimatförändringarna och ge mer mat.
Särskilt angeläget är detta i Afrika, där många länder är beroende av spannmålsimport, menar Bill Gates.
Sådana satsningar är en förutsättning för att vi ska nå Parisavtalet och Agenda 2030. De gör också att människor slipper bli klimat- och krigsflyktingar och minskar behovet av bistånd. För vi ska komma ihåg att bistånd inte är ett mål. Det är ett medel.
En ny regering behöver investera mer i en starkare och mer hållbar värld – inte mindre.
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Anna-Karin Hatt, vd och koncernchef LRF
Johan Nyhus, förbundsordförande HSB
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.