Sluta vabba – våra barn är inte sjukare i dag
Debattören: Uttaget av vab måste minska – för allas skull
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-12-23
DEBATT. Svenska småbarnsföräldrar vabbar mer än någonsin, rapporterade Försäkringskassan i oktober. Detta trots att barn inte är mer sjuka nu än tidigare.
I år beräknas den tillfälliga föräldrapenningen, vab, kosta skattebetalarna åtta miljarder kronor – två miljarder kronor mer än innan pandemin.
Pandemiuppgången förklaras sannolikt av en ökad försiktighetskultur, menar Försäkringskassan. Och det är inte särskilt konstigt att både föräldrar, förskolor och skolor håller barnen hemma oftare nu.
Folkhälsomyndighetens råd är fortfarande att undvika mänskliga kontakter vid symtom på covid-19. I dag när viruset inte är livshotande för de allra flesta som är vaccinerade borde rekommendationerna ses över.
Det är i längden ohållbart att råda folk att sätta livet på paus vid minsta tecken på snuva.
Men det är inte bara covid-19 som har fått föräldrar att vabba oftare, visar siffror som Timbro begärt ut från Försäkringskassan.
Mellan år 2009 och 2019 ökade antalet utbetalda vab-dagar med 49 procent. Antalet barn i vab-ålder ökade inte tillnärmelsevis lika mycket. Inte heller är barn betydligt mer allvarligt sjuka nu än förr.
Redan innan pandemin upplevde 35 procent av alla småbarnsföräldrar att förskolan skickade hem barn som egentligen inte var sjuka, visar en undersökning som Timbro har låtit Demoskop genomföra. Detta trots att förkylda barn, enligt de dåvarande riktlinjerna, skulle fortsätta gå på förskola om de orkade.
De flesta infektioner hos barn orsakas av ofarliga virus, som när de ger symtom redan har spridit sig. Så länge barnet inte är alldeles för trött och taget kan det vara på förskolan.
Även om Folkhälsomyndigheten skulle ändra rekommendationerna och gå tillbaka till de gamla råden, finns risk att förskolorna skickar hem barn som egentligen inte behöver vabbas.
Incitamentsstrukturen är skev: Arbetsmiljön blir lugnare ju färre barn som är där och det kostar ingenting att avvisa dem. Men det är inte samhällsekonomiskt hållbart att barn nekas förskoletid.
Därför borde ersättningen göras om, och åtminstone till del baseras på det antal timmar ett inskrivet barn de facto befinner sig på förskolan.
En annan förklaring till det ökande vabbandet är att det blivit lättare att fuska.
Försäkringskassan säkerställer varken att föräldern faktiskt varit hemma från jobbet utan lön, eller att barnet har varit borta från förskolan.
Några klick är allt som behövs för att få ut ersättning. Kontrollen är dålig och straffen låga.
Utbetalningarna från välfärdssystemen bör granskas lika hårt som inbetalningarna. En förutsättning för att få ut pengar från till exempel Försäkringskassan borde vara samtycke till att myndigheten, likt Skatteverket, får tillgång till bank- och löneuppgifter.
Att minska sjukfrånvaron bland barn är inte bara en kostnadsfråga, utan det finns också en viktig klassaspekt. Från skolor i utanförskapsområden larmas det om att föräldrar sjukanmäler barnen om de är lite trötta.
För hög onödig sjukfrånvaro gör att barnen halkar efter, och sedermera kan få svårt i arbetslivet.
I somras släpptes en statlig utredning som föreslog åtgärder för att stävja det ökande vabbandet. Tyvärr är förslagen långt ifrån tillräckliga.
För att vabbandet ska minska krävs att Folkhälsomyndigheten ändrar sina rekommendationer, och att den nytillträdda borgerliga regeringen tar frågan på allvar.
Kajsa Dovstad, välfärdsansvarig Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.