Sjukdom av jobbet tar fler liv än olycksfallen

Arbetsmiljöverket: Siffrorna i ny rapport är häpnadsväckande

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-03-23

helskärm

DEBATT. Varje år dör 30–50 personer i arbetsolyckor i Sverige. Ändå är arbetsplatsolyckorna bara toppen på ett isberg.

Omkring 3 000 liv förkortas varje år på grund av sjukdomar orsakade av bristande arbetsmiljö.

På uppdrag av Arbetsmiljöverket har forskare beräknat hur många liv som vissa riskfaktorer i arbetsmiljön skördar varje år och hur de tror att det kommer att se ut i framtiden.

Resultatet av de studerade arbetsmiljöriskerna är häpnadsväckande. Risker som exempelvis ohälsosam arbetsbelastning eller jobbstress, skiftarbete, motoravgaser och damm, leder till att cirka 3 000 människor dör i förtid i Sverige varje år. Det är nästan 100 gånger fler än dem som dör av arbetsolyckor.

Det är också en jämställdhetsfråga eftersom män i större utsträckning drabbas av allvarliga arbetsolyckor, medan kvinnor dör av arbetssjukdomar orsakade av hög arbetsbelastning.

Kvinnor är mer utsatta för stress i arbetslivet än män och det är den viktigaste orsaken särskilt som arbetsrelaterad stress har ökat, sett över en längre tidsperiod.

Forskarnas analys indikerar också att antalet dödsfall på grund av ohälsosam arbetsbelastning och jobbstress kommer att öka i framtiden.

Alla arbetsplatser bör ha en nollvision som inte bara handlar om att förhindra olyckor, utan som tar ett helhetsgrepp om arbetsmiljöområdet. Den behöver också innefatta arbetssjukdomar och de organisatoriska och sociala frågorna på arbetsplatser.

Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå.

Nya studier tyder på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord, att jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökade risken för självmord eller självmordsförsök.

Studier visar också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord. De som hade kränkts hade oftare gjort självmordsförsök och begått självmord, och män hade högre relativ risk än kvinnor för självmordsbeteende.

Forskningen visar att det går att minska den arbetsrelaterade dödligheten genom förebyggande åtgärder på arbetsplatsen och tillämpning av ny kunskap som minskar förekomsten av riskfaktorerna i arbetsmiljön.  

För att minska antalet arbetsrelaterade sjukdomar och skador är det helt avgörande att man på arbetsplatsen har rutiner för att regelbundet identifiera, bedöma och åtgärda risker – både på kort och lång sikt.

Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men det utesluter inte att alla som finns på arbetsplatsen har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö.

För en arbetstagare kan det till exempel handla om att följa de instruktioner och säkerhetsrutiner som finns om att använda skyddsutrustning.

Beteenden och attityder behöver också diskuteras och arbetsgivaren ansvarar för att skapa en kultur där det är okej att säga ifrån när det finns risk för olycka eller sjukdom.

Det är avgörande med en miljö där man är rädd om varandra och vågar diskutera både risker och hur man förebygger ohälsa.

Det är viktigt att anmäla tillbud även om de inte lett till skador eller dödsfall.

Tillbudsrapportering används för att upptäcka brister i rutiner och säkerhetsarbete. Det konkreta förebyggande arbetsmiljöarbetet behöver pågå varje dag i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare och skyddsombud.

Stöd och kunskap finns också hos fackförbund och arbetsgivarorganisationer och myndigheter.

Forskning och ny kunskap är viktiga insatser i nollvisionsarbetet och i dag presenterar vi en sammanställning av kunskap där en översyn görs av kunskapsläget om arbetsrelaterad dödlighet. Översynen visar bland annat att:

Små och medelstora företag behöver öka sin kunskap om risker och förebyggande åtgärder som fungerar för just deras verksamhet. De flesta dödsolyckorna sker nämligen i företag med mindre än 100 anställda.

Dessutom bedrivs deras verksamhet ofta på tillfälliga arbetsplatser såsom byggen, inom transporter och jord- och skogsbruk, vilket innebär extra risker.

Arbetsgivare behöver bli bättre på att bedöma risker i arbetsmiljön och ha kunskap om hur man bedriver ett förebyggande arbetsmiljöarbete så att ingen skadar sig, blir sjuk eller dör i förtid.

Det är viktigt att inte bara förebygga direkta olyckor, utan även arbetsmiljörisker som på längre sikt leder till sjukdomar och för tidig död. Sådant arbete är dessutom lönsamt både ekonomiskt och i människoliv.

Att förebygga ohälsosam arbetsbelastning är och kommer att bli allt viktigare. Det handlar både om att se hur arbetet är organiserat och hur den sociala arbetsmiljön är.

Att analysera vilka risker för ohälsa som finns och hur man kan minska eller ta bort dem. Det här måste arbetsgivare ha rutiner för så att de skapar en god arbetsmiljö – nu och på lång sikt.

Det förebyggande arbetet måste utgå från förhållandena på den enskilda arbetsplatsen.

Det är oacceptabelt att jobbet gör oss sjuka eller leder till skador, i värsta fall med dödlig utgång. Alla har rätt till en sund och säker arbetsmiljö. Vi ska hålla i ett allt längre arbetsliv – det tjänar alla på.

Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör

CHATTA: Har du blivit sjuk av jobbet?

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.