Sverige behöver fler plastpåseskatter
Debattören: Konservativa borde förstå värdet av att röra sig bort från slit-och-släng-samhället
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-04-28
DEBATT. Svenskar har blivit ett ”slit-och-släng-folk”. Vi bör införa fler skatter på produkter som kan användas flera gånger. I gengäld kan matmomsen sänkas.
Hemma hos min äldre släkting kunde man hitta de mest otroliga antikviteter. Tyvärr inga gamla målningar från stora mästare, byster eller dyra klockor.
Bland vårt arvegods fanns däremot några gamla Konsumkassar från 1970-talet. Hon återanvände dem ända in till slutet.
Att spara tiotals år gamla plastpåsar framstår för alla i min egen slit-och-släng-generation som ett excentriskt beteende. Men för bara några generationer sen var sparsamhet och återanvändning en norm på ett helt annat sätt än det är i dag.
Cirkulär ekonomi är inget nytt och revolutionerande. Det är svenskarna som slutat laga saker när de går sönder och företagen som slutat göra produkter som håller.
Under de senaste decennierna har svenskarna gått från att vara sparsamma till att bli ett av världens värsta slit-och-släng-folk. Om alla levde som vi, skulle det behövas 4,2 jordklot.
Det är märkligt att se borgerliga partiers hållning i dessa frågor. I stället för att ta steg mot ökad sparsamhet, utreder regeringen nu ett avskaffande av plastpåseskatten.
Det är ett avsteg från traditionellt konservativa värderingar om återhållsamhet, sparsamhet och att bevara naturen.
Det är också ekonomisk idioti som kommer innebära ökade kostnader för hushållen. En ökad användning av plastpåsar innebär sannolikt att Sverige bryter mot EU-lagstiftning och får betala högre avgift till EU. Ett avskaffande kan bli en dyr historia.
Det finns invändningar mot plastpåseskattens effektivitet, bland annat att den missgynnar miljövänliga kassar. Dessa invändningar borde dock snarare vara ett argument för en mer träffsäker lagstiftning – inte ett avskaffande.
I diskussionen om vilken sorts plastkassar som är mest effektiva försvinner även en grundläggande insikt: minskad materialanvändning är i sig positivt.
Det är förstås bra att köpa en miljövänlig bärkasse. Det är ännu bättre att använda den påse man redan har. All materialanvändning har miljöpåverkan.
När det gäller att minska materialanvändningen är plastpåseskatten en succé. Enligt Naturvårdsverket är effekten 83 procent färre plastpåsar per krona av butikernas omsättning. Fler tar med sig en egen kasse till affären i stället för att köpa en ny.
Liknande incitament för ökad återanvändning bör spridas till fler områden. Som nyligen konstaterats i DN av forskaren Nils Johansson var det inte länge sedan dryck såldes i återfyllningsbara flaskor. Det kan göras igen.
I resten av EU pågår även ett omfattande arbete för att få bort engångsprodukter. Förbrukningen av engångsplast i EU ska minska med 50 procent inom två år. Bland annat kommer kunder ha rätt att erbjudas dryck och mat i återanvändningsbara muggar och lådor.
För att detta arbete ska lyckas behöver den folkliga acceptansen öka. Vi föreslår därför att miljöskatter (som plastpåseskatten) blir en tydligare del av den gröna skatteväxlingen.
Det bör framgå tydligt för konsumenten att skatten på bärkassar gör det miljövänliga billigare – i stället för att gå direkt in i statskassan.
I nuvarande ekonomiska läge kan skatten på en bärkasse exempelvis gå till minskad matmoms på ekologiska produkter. Detta har stöd i beteendevetenskapen kring hur man genom positiva incitament skapar ett förändrat beteende (så kallad ”nudging”).
Regeringen bör byta fot om plastpåseskatten. Ta i stället rygg på resten av EU och verka för ökad återanvändning på fler områden.
Konservativa partier bör om några förstå värdet av att röra sig bort från slit-och-släng och återta tidigare generationers mer sparsamma livsstil.
Henrik Jalalian, chef på den gröna tankesmedjan Cogito
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.