Sätt stopp för nya gruvor i Sverige
Debattören: Vårt land är ett skatteparadis för gruvbolag
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-07
DEBATT. Tänk dig att du får ett ton järnmalm. Men inte bara du, utan alla i din familj får ett ton järnmalm var, och alla invånare i Sverige, ja faktiskt alla människor i hela EU får varsitt ton järnmalm.
Så mycket järnmalm, och långt mycket mer än så, 575 miljoner ton, beräknas det finnas i den planerade gruvan i Gállok/Kallak som regeringen för några månader sedan beviljade bearbetningskoncession för.
Det är ogreppbara mängder, och om gruvan öppnar kommer såren i naturen bli brutala och oåterkalleliga.
Gállok är inte heller den enda gruvan som planeras öppna i Sverige framöver, och många av platserna ligger i samebyars renskötselområden.
Renskötsel klassas som ett riksintresse och Sverige ska enligt bindande konventioner inom Europarådet och FN skydda samernas kultur.
Men dessa intressen och konventioner verkar spela liten roll för svenska politiker.
2020 kritiserade FN:s rasdiskrimineringskommitté Sverige skarpt för att den planerade gruvan i Rönnbäcken skadade renskötseln.
När det gäller Gállok ställde regeringen ”unika krav” för beviljandet, bland annat att området efter att driften upphört ska återställas, men forskare menar att det inte är sannolikt att det kan göras.
Inte heller Naturvårdsverket, Boliden eller myndigheten SGU känner till ett enda exempel på att det har skett.
Sverige är i praktiken ett skatteparadis för gruvbolag.
Mineralavgiften är absurt låg, endast 0,5 promille av värdet ska betalas till staten och 1,5 promille till markägare, vilket ökar risken för att lycksökande aktörer håvar in intäkterna och sedan drar härifrån och låter staten bekosta sanering efteråt.
Feministiskt initiativ vill i stället helt ha ett stopp för nya gruvor och att regeringens beslut om gruvprojektet i Gállok upphävs.
De nämnda gruvorna är några exempel på vad som kan kallas grön kolonialism. Mineraler används för att ställa om från fossilberoende till en elektrifierad värld, bland annat till batterier i exempelvis elbilar, men
Feministiskt initiativ menar att mer konsumtion och produktion inte kan bromsa klimatkrisen. Tillväxt i det oändliga är inte möjlig på en ändlig planet, inte ens om tillväxten kallas ”grön” eller ”hållbar”.
Elektrifiering behövs, men Fi förespråkar framför allt nerväxt och att vi minskar vår energiförbrukning och övriga konsumtion.
Vi vill att det satsas betydligt mer på återvinning och återbruk av mineraler och metaller och att planerat åldrande för produkter förbjuds.
I dagsläget är nationalparker i Sverige skyddade mot gruvdrift. Feministiskt initiativ vill att det även ska gälla områden som har ett särskilt värde utifrån vattenresurser, rennäring, turism och urfolks fortlevnad.
80 procent av jordens biologiska mångfald finns i områden där urfolk traditionellt lever, och artutrotningen är ännu en av de pågående kriserna.
Den drivs på av att dessa områden ofta är drabbade av skogsskövling, gruvdrift och annan exploatering, där gruvor medför kraftiga föroreningar av vatten och mark långt bortom själva gruvområdet.
I snitt mördas fyra mark- och miljöförsvarare –framför allt urfolk –varje dag runtom i världen.
På ett antal platser i världen har politiska beslut fattats om att ge naturen juridiska rättigheter. I Ecuador ingår det sedan 15 år i grundlagen, och i andra länder har enskilda floder eller andra områden fått status som juridisk person eller annat särskilt skydd.
Feministiskt initiativ vill att naturens rättigheter skrivs in även i den svenska regeringsformen för att stärka skyddet mot exploatering och artutrotning, och att Sverige driver på för att ekocid blir ett brott som den internationella brottmålsdomstolen kan väcka åtal för.
Naturen har ett mycket större värde i sig själv än den har ekonomiskt för oss människor, och det är det egenvärdet som måste vara det väsentliga.
Teysir Subhi, partiledare och riksdagskandidat, Feministiskt initiativ
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.