Alkohol ingen lösning när livet känns tungt

Debattörerna: Fundera på om du verkligen behöver lägga ut bilder på ett glas rosé i motljus

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-08-03 | Publicerad 2019-07-09

Vardagsdrickandet har ökat de senaste åren och med det även riskbruket. Det finns tydliga samband mellan att må psykiskt dåligt och att dricka mycket alkohol, skriver Karin Hagman, vd IQ Karin Schulz, generalsekreterare Mind.

DEBATT. Nu börjar rosésäsongen. Drömmen om sommar som representeras av ett immigt glas i motljus på sociala medier. Men det som inte syns är ett gräl om vem som tar mest ansvar för barnen eller att man känner att man aldrig duger som dotter eller svärson.

Vi visar oftast inte det där fula, obehagliga eller sorgsna för varandra utan tänker att det behöver skylas eller döljas. Bäst är om man slutar tänka på det överhuvudtaget, om stressen och ångesten bara går bort.

Vi är många som dricker när vi är uppfyllda av jobbiga känslor. I stunden kan det kanske kännas som att det hjälper.

En ny undersökning från IQ visar att nästan nio av tio svenskar tror att det är vanligt att dricka alkohol för varva ner på semestern, och fler än åtta av tio anser att det är vanligt att dricka alkohol för att minska stress. Alkohol har en bedövande effekt som gör att vi känner oss tillfälligt lugnare och mer avslappnade. Men det är bedrägligt. Risken är stor att man mår sämre på sikt eftersom serotoninnivån påverkas, som bland annat styr sömn, impulskontroll och sinnesstämning.

Vardagsdrickandet har ökat de senaste åren och med det även riskbruket. Gränsen mellan ett par glas en tisdag för att sätta guldkant på vardagen och ett par glas för att man haft en riktigt motig dag kan vara svår. Att dricka när man är stressad, har ångest eller är deppig, känner sig obekväm socialt eller behöver tröst, är sällan en bra idé. Det finns tydliga samband mellan att må psykiskt dåligt och att dricka mycket alkohol.

Hög alkoholkonsumtion ökar risken för depressiva besvär, självskadebeteende och utagerande psykiska problem. Även det omvända gäller, att depressiva besvär ökar risken för hög alkoholkonsumtion.

När vi är lediga har vi ofta skyhöga förväntningar. Vi ska ha fantastiskt trevligt med vänner och släkt. Vi ska vara smala, snygga och solbrända på badstranden. Vi ska dricka drinkar på barer i solnedgången. Vi vill umgås med barnen och ha hur mycket tålamod som helst. Vi blir inte alls trötta på vår familj. Vi känner oss aldrig ensamma eller uttråkade. Vi känner att vi duger hela tiden och behöver aldrig känna oss värdelösa. Vi är glada jämt, dokumenterar allt på sociala medier och får en massa likes. Eller?

Nej så ser ju inte livet ut för de allra flesta av oss. Då är det lätt att ta sig ett extra glas. Det känns lite lättare då kanske. Men ändå inte.

Låt oss undvika att ta det där glaset när vi mår dåligt. Och bjud inte din släkting eller vän på alkohol när hen är deppig eller ledsen. Prata i stället med varandra och fråga hur det är. Eller bara sitt tillsammans och njut av sommarnattens tystnad. Och låt oss fundera på om vi verkligen behöver lägga ut några bilder på ett kallt glas rosé i motljus.


Karin Hagman, vd IQ
Karin Schulz, generalsekreterare Mind


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.


PODD: Därför dricker vi mer alkohol på sommaren – här är riskerna

I podden Aftonbladet Daily pratar vi om att svenskar dricker mer alkohol än vi gör andra tider på året. Men slentriandrickande som många ägnar sig åt under sin ledighet kan bli en ingång till att utveckla ett alkoholberoende.

Lyssna  iPhone  Acast  Spotify
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen