Alkoholkulturen vi har i Sverige är destruktiv
IOGT-NTO: 3,3 miljoner svenskar dricker över gränsen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-02-25
DEBATT. Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) publicerade nyligen statistik om att 3,3 miljoner svenskar dricker över gränsen för det som av Socialstyrelsen kallas riskbruk.
Det är en hög siffra. En så pass hög siffra att det då och då höjs röster att Socialstyrelsen borde höja gränsen för så kallat riskbruk – att den skulle vara för lågt satt med tanke på hur vår alkoholkultur ser ut.
Men alkoholskadorna struntar i hur vår alkoholkultur ser ut. Gränsen är satt utifrån vetenskapliga fakta, inte utifrån de normer och vanor som vi fostrats in i. Dessa fakta pekar på enorma skador som alkohol orsakar, och som utsätter individer för omfattande risker.
Varje år ligger alkohol bakom över 4 000 dödsfall. Ungefär 320 000 barn far illa av när alkohol är för närvarande i hemmet. Över hälften av allt våld är alkoholrelaterat. Var nionde person beräknas ha någon form av alkoholbrukssyndrom, i dagligt tal kallat missbruk.
I veckan släpptes även en ny forskningsrapport om alkohol och hjärnan som skrivits av några av världens främsta alkoholforskare.
Den slår fast att minskad alkoholkonsumtion ”kan vara det viktigaste påverkningsbara sättet att främja kognitiv och neurologisk hälsa, och att förebygga och minska hjärnskador”.
Alkohol leder nämligen till bland annat minskad hjärnvolym, försämrad kognitiv förmåga, tidig demens, ångest och depression. Alkoholens negativa konsekvenser för människors psykiska hälsa leder alltför ofta till den värsta av alla utgångar, och 15 procent av alla självmord beräknas vara alkoholrelaterade.
Många människor lever med uppfattningen att alkohol endast skadar de som konsumerar extrema mängder alkohol, i enlighet med någon slags arketypisk nidbild av en alkoholist.
Riskerna är såklart högre ju mer man dricker, men för många av de skador och tillstånd som påverkar oss negativt infinner sig riskerna redan vid första droppen.
Även alkoholkonsumenter som inte dricker sådana mängder att det är tal om ett missbruk utsätter sig för risker.
Gränserna är på så vis inte på något vis absurda.
Efterhand som kunskapen växer om hur omfattande skadeverkningarna av alkohol är, blir det allt tydligare att det enda som är absurt är vår alkoholkultur. Vi lever med normer och invanda beteendemönster kring en substans som skadar våra kroppar och hjärnor, försämrar vår psykiska hälsa, trasar sönder våra familjer och avslutar många av våra liv alltför tidigt.
Lyckligtvis finns det mycket vi som samhälle kan göra för att arbeta bort dessa problem, och i stället bygga förutsättningarna för en kultur där människors välmående sätts i centrum. Genom en aktiv och medveten alkoholpolitik kan alkoholkonsumtionen och därmed skadorna dämpas.
Enligt världshälsoorganisationen WHO är de tre mest effektiva verktygen att begränsa den fysiska tillgängligheten (genom att värna Systembolagets alkoholmonopol), höja alkoholskatterna och förbjuda alkoholreklam.
Samtliga av dessa tre verktyg är effektiva insatser som dessutom inte kostar en krona att stärka eller implementera. Tvärtom innebär de en samhällsekonomisk vinst som stärker statskassan.
Det är orimligt att vi har en destruktiv alkoholkultur som normaliserar att en så stor del av befolkningen ligger över nivån för så kallat riskbruk. Det enorma lidande som blir konsekvensen av denna alkoholkultur tycks ha blivit en accepterad oundviklighet, när den i själva verket går att förebygga och arbeta bort.
Det är dags att vända på den inställningen, och sätta människors välmående i centrum.
Lucas Nilsson, förbundsordförande IOGT-NTO
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.