Återvandring måste vara ett alternativ

SD: För dem i utanförskap skulle det innebära en bättre framtid

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-12-17

SD, M och KD är alla överens om att systemen för såväl migrations- som integrationspolitik måste göras om i en mycket restriktiv riktning. Replik från Ludvig Aspling och Jonas Andersson, SD.

REPLIK. ”Den breda mitten” i svensk politik består i dag enbart av Centerpartiet, som ironiskt nog allt mer framstår som ett marginaliserat ytterkantsparti.

En av anledningarna till detta är deras bristfälliga konsekvensanalys gällande både migrations- och integrationspolitiken.

Ådahls och Catos kritik är både luddig och självmotsägande. Självklart är det skillnad mellan budget och migrationslagstiftning, det torde vara uppenbart för de flesta. En budget är främst ett ekonomiskt styrmedel, och den historiska budget från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna som röstades igenom i riksdagen är inget undantag.

Där görs stora satsningar på våra pensionärer, på rättsväsendet, på sänkt bensinskatt och mycket mer.

Dessa satsningar hade aldrig blivit verklighet om Centerpartiet fick bestämma.

Fram tills vi får majoritet för en konservativ regering efter valet 2022, är den blågula avsiktsförklaringen gällande migration en kraftfull signal om kommande förändring.

Våra respektive partier står beredda att förhandla och kompromissa i sakfrågor, däremot är ingen av oss beredda att kompromissa om Sveriges framtid.

Vi är alla överens om att systemen för såväl migrations- som integrationspolitik måste göras om i en mycket restriktiv riktning.

Slutligen vad gäller frågan om återvandring är det – tvärtemot vad man kan förledas att tro – ingen ny företeelse eller diskussion. Exempelvis skriver Centerpartiet själv i en motion 1990 följande:

”För många som tvingats lämna sitt land finns alltid en önskan om att återvända dit. För många kan det dock av olika skäl vara svårt att återvända. Släkt och vänner kan ha skingrats och hemmet utplånats. Möjligheten till utvandring till annat land än hemlandet bör i sådana fall också underlättas från svensk sida. Det kan gälla olika praktiska insatser i samband med resan, men också att stödja det internationella arbete som bedrivs för en återvandring.”

När Sverigedemokraterna trettio år senare talar om just detta, möts vi däremot av chock.

Detta trots att var och en med egna ögon kan se de växande problemen i vårt samhälle, som till stor del hänger ihop med den vansinnespolitik som Centern varit garant för under hela 2010-talet.

Frivillig återvandring är inte en mirakellösning eller ens ett första alternativ, men de senaste decenniernas misslyckanden visar att det även fortsatt måste vara ett av flera alternativ för alla de som fastnat i evigt utanförskap.

”De flesta flyktingar har en dröm om att en gång kunna återvända till sitt hemland” inleds kapitlet ”Återvandring” i den socialdemokratiska regeringens höstbudget år 1988.

Den drömmen är troligen väldigt mycket större och mer levande hos dem som hamnat i dagens utanförskap, arbetslöshet, trångboddhet, och i områden styrda av gängkriminella och moralpoliser.

Återvandring kan för många innebära att drömmen uppfylls, och en bättre framtid för både den enskilde och för vårt land. Sverige måste ta detta på allvar.


Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson (SD)
Jonas Andersson, ledamot i socialförsäkringsutskottet samt tidigare representant i migrationskommittén (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.