Stoppat tjuvskytte gör världen säkrare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-03-24
Debattörerna: Det finns en koppling mellan utrotningshotade djur och global säkerhet
Skydd av utrotningshotade djur har länge ansetts vara en så kallad trädkramarfråga. Politisk prioritet och resurser har lyst med sin frånvaro medan vårt världsnaturarv försvinner. Företag som involverat sig har oftast gjort det utifrån ”corporate social responsibility” syfte.
Nu håller detta på att förändras.
I dag samlas statsöverhuvud och andra eminenta personer i Botswana för att diskutera den pågående krisen kring tjuvskytte av till exempel elefanter och noshörningar. Mötet kommer bland annat belysa tjuvjakt utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Det finns fortfarande de som hånler åt att utrotningshotade djur skulle ha något med global säkerhet att göra men fakta ljuger inte.
De senaste åren har runt 140 000 elefanter och över 3 500 noshörningar dödats. Tjuvjakt och illegal handel med till exempel elefantbetar och noshörningshorn är en av de största trafficking industrierna i världen. Tidigare i mars greps till och med tre män i Stockholm som försökte sölja ett noshörningshorn vars värde var runt 10 miljoner kronor.
Bredare miljökriminalitet som inkluderar tjuvfiske, skogsskövling och stöld av mineraler är en verksamhet som uppgår till uppemot 220 miljarder dollar varje år. I jämförelse kan noteras att den årliga globala biståndsinsatsen ligger på cirka 135 miljarder dollar.
Förenta Nationernas generalsekreterare, USA:s President Barack Obama och oberoende forskningsorganisationer har påvisat att transnationella kriminella syndikat och terroristorganisationer fyller sina kassakistor genom tjuvskytte, miljö- och naturresurskriminalitet.
På listan av organisationer som tjänar pengar på att förstöra moder jord hittar vi några av världens mest avskyvärda grupper: den Islamska Staten, Joseph Konys Lords Resistance Army, FARC-gerillan, Nigerias Boko Haram och Somalias Al Shabaab. Genom smuggling av allt från olja, virke, guld och elfenben drar dessa grupper in miljontals dollar varje månad.
Trenden drivs av starkt ökad efterfrågan på elfenben och noshörningshorn i Kina och Sydostasien där produkterna anses vara en statussymbol och felaktigt betrodda att bland annat ha potenshöjande effekt.
Svaret från världssamfundet har stegrats successivt de senaste åren, inte minst för att USA:s tidigare utrikesminister Hillary Clinton belyst frågan med stor frenesi.
Globala teknikföretag har också satsat för att hjälpa till i kampen mot denna avskyvärda kriminalitet. Tyvärr har mycket resurser smalt fokuserat på drönare. Denna teknik är en del av ett bredare kapacitetsbyggande arbete men för att vara en effektiv lösning måste grundläggande kommunikationsteknik, övervakningssensorer som radar, och ledningssystem först tillsättas.
Det är precis denna teknik som Sverige är bra på och i vissa fall världsledande. Den globala marknaden för skydd av miljö och annan kritisk infrastruktur är också starkt växande.
Med detta som utgångspunkt skulle svenska teknikföretag kunna storsatsa på att leda utvecklingen av skydd av naturresurser, särskilt på utvecklingsmarknader. En grön nationell satsning skulle göra säkerhetspolitisk nytta samt skapa nya affärsmöjligheter på starkt växande marknader. Svenska företag och Sverige som land behöver detta för att bibehålla toppkompetens och vår välfärdsstat.
Skydd av djur och natur är också utvecklingspolitik. 15 procent av Kenyas BNP är till exempel relaterat till turistsektorn som naturligtvis lutar sig mot de populära djuren som elefanter och noshörningar. När dessa nu hotas till utrotning hotas även en viktig del av Kenyas ekonomi.
Turistsektorn är också en sektor där kvinnor får större utrymme i ledarskapsroller. Skydd av djur och natur är alltså feministisk utrikespolitik i praktiken.
Världens hav, skogar och djur är under attack. Om staten, företagen, akademin och det civila samhället samarbetar kan hoten besegras. Sverige kan leda vägen.
Johan Bergenäs
Fredrik Gustafsson