Nya högern måste vara konservativ, inte liberal

Oikos: Det behöver alla partier i regeringsunderlaget ställa upp på

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-08-20

En ny högerregering får inte falla tillbaka i social- och nyliberala politik. Det måste till kursförändringar mot den konservativa högerns traditionella prioriteringar. Och alla partier som vill ingå i den kommande högerregeringen eller dess parlamentariska underlag bör ställa upp på det, skriver Arvid Hallén från Oikos.

DEBATT. Sverige står inför ett historiskt val. För första gången på mycket länge kan Sverige få en riktig högerregering.

Det behövs. För Sveriges problem, vilka är en konsekvens av de senaste decenniernas ansvarslösa politik på ett otal områden, är historiskt stora.

Ödestimmen nalkas, och det är av avgörande vikt att ett maktskifte inte förfuskas.

En ny högerregering får inte falla tillbaka i 1990- och det tidiga 2000-talets social- och nyliberala politik.

Det måste till grundläggande kursförändringar i riktning mot den konservativa högerns traditionella prioriteringar: hårda straff, restriktiv immigration, starkt försvar, och en positiv syn på kärnkraften.  

Det är dessa frågor som fått ett stort antal väljare att korsa blockgränsen till den borgerliga sidan.

Om en högerregering inte kan leverera grundläggande förändringar på dessa områden kommer den att förlora dessa nya väljare, och då kommer regeringen inte att omväljas. Och en högerregering måste väljas om. Det kommer att ta långt mer än fyra år att få Sverige på fötter igen.

Tankesmedjan Oikos har därför sammanställt en lista på tio tydliga högerförslag som alla partier som vill ingå i den kommande högerregeringen eller dess parlamentariska underlag bör ställa upp på.

Väljarna förtjänar besked om detta i god tid innan valet.

  1. Skärp straffen. Den grova gäng- och våldsbrottsligheten utgör det enskilt största hotet mot tryggheten i Sverige. Maffiabrottsligheten har blivit så omfattande och vittförgrenad att den utgör ett systemhot mot det svenska statsskicket. Mycket hårda straffskärpningar är nödvändiga för att få bukt med situationen.
  2. Stärk försvaret. Den ryska invasionen av Ukraina har satt vikten av ett starkt försvar i blixtbelysning. En central uppgift för ett nytt styre är att höja anslagen till Försvarsmakten, och rusta upp landets totalförsvar samt psykologiska försvarsberedskap. Att dröja ända till 2028 med att nå Natos tvåprocentsmål av BNP till försvaret duger inte.
  3. Begränsa invandringen. Under de senaste decennierna har Sverige haft Europas minst restriktiva invandringspolitik, och har därför drabbats av Europas svåraste invandringsrelaterade problem. Till följd av kriget i Ukraina har Sverige plötsligt blivit närområde i en stor flyktingkris. Om vårt land ska klara denna prövning krävs Europas kraftigaste begränsning av all utomeuropeisk asyl- och anhöriginvandring.
  4. Sänk drivmedelspriserna. Drivmedelspriserna har blivit för höga, huvudsakligen på grund av skatter och regleringar. För att lätta bördan och underlätta övergången till en elektrisk fordonsflotta måste den nya regeringen avskaffa den ineffektiva reduktionsplikten, och under övergångsperioden sänka drivmedelsskatterna och ge positiva incitament till en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Då kan hela Sverige, inte bara storstäderna, klara övergången till en elektrisk transportinfrastruktur.
  5. Energi för Sverige. Elpriserna har skenat till absurda nivåer. Det är en följd av S och MP:s nedmontering av kärnkraften. Sverige och Vattenfall behöver omgående satsa på utbyggnad av modern och säker kärnkraft.
    Sverige behöver också ett tydligt regelverk för rationell utbyggnad av havsvindkraft. Den dyrbara anslutningen till elnätet måste finansieras genom att auktionera ut vindkraftsblock till kraftbolagen, i stället för att dumpa kostnaden på skattebetalarna.
    Slutligen måste Sveriges vattendomar genomgå en totalöversyn för att effekthöja vattenkraften. Bara de tio största kraftproducerande älvarna skulle med nya vattendomar och investeringar kunna ge ytterligare 3400 MW, motsvarande en ökning på 24 procent.
  6. Det ska löna sig att arbeta. Arbetslöshet är ett gift som slår sönder sunda sociala strukturer, skapar fattigdom, och förslösar människors potential. Genom att sänka skatterna för låginkomsttagare samtidigt som bidragstak införs, stärks både möjligheterna och incitamenten för meningsfullt arbete. I långa loppet bör ingen som betalar skatt få bidrag, och ingen som får bidrag ska betala skatt. 
  7. Stärk lantbruket. Sveriges jordbrukare är en oumbärlig men ofta ringaktad stomme i vårt lands kris- och krigsberedskap. Svenskt jordbruk har goda möjligheter att stärka båda Sveriges försörjningssäkerhet och ge exportintäkter – om politikerna slutar belasta lantbruket med betungande skatter och klåfingriga pålagor och regleringar.
  8. Öka valfriheten i föräldraförsäkringen. Öronmärkningen av dagar i föräldraförsäkringen bör slopas, och uttaget göras helt fritt. Den förälder som tar ut föräldradagar bör erhålla kompensation för de framtida förlusterna i pension.
  9. Stärk civilsamhället genom avdragsrätt för donationer. Ett självständigt civilsamhälle utgör grundvalen för ett fritt statsskick. Alla ideella organisationer utom de som tar emot skattemedel från staten bör kunna ta emot avdragsgilla gåvor, och dagens maxbelopp bör höjas.
  10. Skärp kraven för medborgarskap. I dag är det för enkelt att bli svensk medborgare. Kraven för medborgarskap måste bli högre, så att den svenska gemenskapen kan vara just en gemenskap. En karenstid bör införas så att den som begår allvarliga brott inom fem år efter att den blivit medborgare förlorar sitt förvärvade svenska medborgarskap.


Arvid Hallén, programansvarig på tankesmedjan Oikos


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.