Nej, Malmö behöver hållbara lösningar nu

Replik från svenska narkotikapolisföreningen till Torgny Jönsson om legalisering av cannabis

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Även om legalisering skulle ta en del av marknaden från de kriminella grupperingarna, finns inget skäl att tro att de stillasittande skulle titta på. Det finns alltid utrymme för en svart marknad, skriver Lennart Karlsson, ordförande, Svenska Narkotikapolisföreningen i en replik.

DEBATT. I debattartikeln ”stoppa våldet i Malmö-legalisera cannabis” föreslår debattören Torgny Jönsson legalisering av cannabis som en lösning för de pågående skjutningarna i kriminella miljöer. Liknande förslag har i olika sammanhang framförts av en rad andra debattörer. Problemet med dessa förslag är, förutom de uppenbart negativa konsekvenserna ur ett folkhälsoperspektiv, riskerna för våldsökning snarare än en minskning.

Sant är att det dödliga våldet mellan olika kriminella grupperingar i stora delar kan kopplas till territoriella strider om narkotikamarknaden. Sant är att en del av basinkomsten i narkotikaförsäljningen utgörs genom cannabisförsäljning. Men konflikterna handlar inte enbart om narkotika. Narkotikaförsäljningen handlar inte enbart om cannabis.

De kriminella grupperingar som är involverade i narkotikaförsäljningen tillhandahåller all typ av narkotika. Även om cannabis är vanligast så utgör även en betydande del av försäljningen preparat som kokain, narkotikaklassade läkemedel och på senare tid även amfetamin.

Även om legalisering skulle ta en del av marknaden från de kriminella grupperingarna, finns inget skäl att tro att de stillasittande skulle titta på. Det finns alltid utrymme för en svart marknad. De kriminella grupperingarna kommer inte att följa spelregler för en legal marknad med skatter, avgifter och ålderskontroll. Ett tydligt exempel är all den alkohol som säljs av de kriminella grupperingarna. Alkoholen säljs billigare och till ungdomar. En försäljning som också den utgör en viktig inkomstkälla.

En annan uppenbar risk, om vinstmarginalerna på grund av legaliserad cannabis skulle minska, är överväxling till andra preparat. När mexikanska drogkartellers vinstflöde minskade, på grund av sämre avans på cannabis, ökade i stället produktion och smuggling av heroin, kokain och metamfetamin. Effekten blir mer av allt.

Även om stor del av konflikterna kan kopplas till narkotika, är grundorsakerna till skjutvapenvåldet betydligt mer komplicerade. I en rapport från Brottsförebyggande rådet, ”Skjutningar i kriminella miljöer - en intervjustudie”, pekar rapportförfattarna på en rad omständigheter som påverkar förekomsten av skjutningar. Narkotikamarknader är en del men det handlar även om personliga relationer. Maktfaktorn är central. Många intervjupersoner ser skjutvapenvåldet som en investering i den kriminella karriären.

Debattören Torgny Jönsson har en förhoppning om att en legaliserad cannabismarknad skulle leda fram till att skjutningar och sprängningar skulle minska till nära noll. Tyvärr är nog detta ett önsketänkande präglat av förhoppningen om en enkel lösning.

Vid en internationell utblick kan man i stället se att många av de länder/städer som legaliserat eller har en tolerant hållning mot cannabis fått se ökade problem med dödligt våld. Colorado och Denver, som legaliserade 2012, har sedan dess haft en stadig ökning av dödligt våld för att 2018 nå de högsta nivåerna på 14 år.

Uruguay som legaliserade cannabis 2017 upplevde året efter en ökning av antalet mord med 46 procent. Polisen i Holland beskriver situationen i Amsterdam som närmast kaotisk på grund av skjutningar och sprängningar mellan kriminella narkotikanätverk.

Även om det på dessa platser, lika lite som i Sverige, finns glasklara kopplingar mellan narkotikan och det dödliga våldet, tycks ändå förhoppningen om legalisering som lösning på problemet komma på skam.

Svensk narkotikapolitik påstås vara förlegad. Min uppfattning är dock snarare att svensk narkotikapolitik under många år varit förlamad. Halverade straff för grova narkotikabrott kan på goda grunder antas vara en bidragande orsak till att narkotikan nu svämmar över gator och torg.

Svensk narkotikapolitik påstås, i en internationell jämförelse, vara extremt restriktiv och repressiv. När påföljder för smuggling av exempelvis 10 kilo cannabis i själva verket ligger i den nedre skalan, vid en europeisk jämförelse. Tuffare tag och hårdare straff kan säkerligen kortvarigt kyla ned konflikterna, vilket är nödvändigt, men inte lösa problemen på sikt.

Långsiktigt hållbara lösningar, för Malmö och alla andra utsatta platser i landet, kostar tid och engagemang från hela samhället. Myndigheter som samverkar. Förebyggande insatser med fokus på unga för att förhindra nyrekrytering. En fungerande skola. Breda resurser till utsatta områden.

En lång lista med flera punkter.

Legalisering av cannabis är dock garanterat inte en av dessa.


Lennart Karlsson, ordförande, Svenska Narkotikapolisföreningen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här

ARTIKELN HANDLAR OM