Matens miljöeffekter ingår i vårt uppdrag
NNR svarar på kritiken från LRF om nya rekommendationer för mat, näring – och miljö
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-04-04
REPLIK. Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande, hävdar i sin artikel i Aftonbladet att de nya nordiska näringsrekommendationerna kommer att ge mindre näring till barn, sjuka och äldre. Han skriver att den ”brittiska lobby- och tankesmedjan Chatham house”, har fått dominera hållbarhetsperspektiven i näringsrekommendationerna.
Inget av dessa påståenden är korrekta. Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) rekommenderar en fullvärdig diet som anger ett optimalt intag av näringsämnen till alla åldersgrupper i befolkningen. NNR låter sig inte påverkas av någon lobbyverksamhet.
Chatham house rekryterades som externa experter på globala frågor, de valdes inte ut för att bidra med expertis om lokala förhållanden i Norden och Baltikum. Vi har ett stort antal andra experter på förhållandena i Norden och Baltikum.
Chatham house är en oberoende och erkänd institution som ger råd till internationella organisationer som FN, G20-länderna och Internationella valutafonden.
Chatham house har gett ett värdefullt men avgränsat bidrag till NNR-rapporten.
I fredags skickades det femåriga arbetet av 400 forskare från åtta länder ut för samråd. I NNR-rapporten har vi undersökt hälsoeffekterna av 36 näringsämnen och 15 livsmedelsgrupper. Dessa sammanfattas i större tekniska rapporter där tusentals studier systematiskt har utvärderats.
Rapportens beskrivning av näringsämnenas hälsoeffekter kommer förmodligen inte att utlösa någon stor diskussion.
Det som är nytt i den här upplagan är två saker: Vi har tittat på livsmedelsgruppernas hälsoeffekter och Nordiska ministerrådet har gett oss i uppdrag att integrera hälsa, klimat och miljö i rekommendationerna.
Vi tittar alltså på miljöeffekterna av maten vi äter. Detta skapar engagemang. Under de Nordiska näringsrekommendationernas 40 åriga historia har det aldrig varit så mycket debatt innan rapporten har lanserats.
Det är särskilt i tidningar med band till jordbruket som debatten utspelar sig.
Köttproducenter, köttindustri och jordbruksorganisationer kritiserar vad de antar kommer att bli rekommendationerna – nämligen, att minska köttkonsumtionen. Det borde inte överraska någon att rekommendationerna går i riktning mot en mer växtbaserad diet med mindre animaliska livsmedel.
De nuvarande nationella kostråden i Norden rekommenderar, av hälsoskäl, mycket mindre kött än den nuvarande konsumtionen. FN:s klimatpanel (IPCC) och EU:s livsmedelsstrategi Farm-to-fork ger samma rekommendation för att minska kostens miljöeffekter.
Den nya NNR-rapporten ger specifika rekommendationer för hur de nationella kostråden bör uppdateras i de nordiska och baltiska länderna.
Den kommitté som har arbetat med de nya rekommendationerna ska inte värdera – och inte heller ge råd om – livsmedelsproduktion och jordbruksmetoder.
Den internationella NNR-rapporten ska ge vetenskapliga råd till de nationella myndigheterna som sedan kommer att utarbeta nationella kostråd i de åtta nordiska och baltiska länderna. Jordbruksmetoder, livsmedelsproduktion, livsmedelsimport, och självförsörjningsnivåer är bedömningar som görs i varje enskilt land.
Starka åsikter och stridsfrågor finns inom alla kompetensområden och kan baseras på politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen. I NNR-projektet har vi utvecklat ett antal solida kontrollmekanismer för att minska risken för subjektiva bedömningar.
De nästan hundra kunskapssammanfattningarna som nu utarbetats har skickats ut för kvalitetsgranskning och diskuterats av specialister i workshops. Dessutom har en lång serie av öppna remissrundor hållits. Vi lägger stor vikt vid öppenhet och transparens.
Maten vi äter i Norden och Baltikum bygger inte bara på lokal livsmedelsproduktion. Mer än hälften importeras. Ofta produceras den i några av världens utsatta och fattiga länder som också kämpar med miljöutmaningar.
Kosten i Norden och Baltikum påverkar därför klimatet och miljön långt utanför våra länders gränser.
Det är nu 11 år sedan den senaste uppdateringen av näringsrekommendationerna, och mycket har hänt inom forskningen sedan dess. Kunskapssammanfattningarna är omfattande tekniska rapporter där tusentals forskningsstudier systematiskt granskas.
WHO och myndigheter i EU och länder som USA, Kanada, Japan och Australien följer därför noggrant arbetet när en ny uppdaterad NNR-rapport snart publiceras.
Nu läggs NNR-rapporten med rekommendationer ut på en öppen remissrunda i alla åtta nordiska och baltiska länder. Därefter ska rapporten färdigställas för att lanseras till i juni 2023.
Till hösten börjar ländernas arbete med att se över de befintliga nationella kostråden för att uppdatera dem med eventuell ny kunskap. Kostråden är viktiga i utvecklingen av den nationella livsmedelspolitiken.
Alla som är intresserade uppmanas att komma med synpunkter i den öppna remissen av NNR-rapporten. Vi hoppas att vi i slutfasen ska få många gedigna och professionella inspel.
Rune Blomhoff, projektledare för de nya nordiska näringsrekommendationerna, professor vid universitetet i Oslo
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.