Nej, våldet är inte invandringens fel
Forskare: Att skylla på migrationen är förenklat och dumt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-10-09
DEBATT. Enligt Jimmie Åkesson är våldet till 100 procent migrationens fel. Det stämmer att det finns en koppling mellan invandring och brottslighet i Sverige.
Men Åkesson förstår inte att Sverige är ett undantag: Invandring leder vanligtvis inte till ökad brottslighet, och sambandet har etablerats för att integrationen misslyckats. Ett ensidigt fokus på invandring innebär en förenklad och dum debatt.
Historiskt har invandring som en förklaring till brottslighet alltid dykt upp. Redan på 1800-talet hävdade historikern och akademiledamoten Erik Gustaf Geijer att brottsligheten i städerna ökade på grund av migration. Men då var det inte invandrare utan landsbygdsbor som sökte lyckan i städerna som stod för brotten.
Även om urbaniseringen kan ha varit en bidragande faktor till brottslighet på 1800-talet, var den sannolikt inte den främsta faktorn. I stället kan brottsligheten i stor utsträckning tillskrivas den utbredda fattigdomen.
Det finns tydliga paralleller till dagens situation: En omfattande flyktinginvandring i kombination med bristande integration har skapat ett utanförskap som gynnar brottslighet och gängkriminalitet.
Utanförskapets betydelse är de flesta överens om. Men utanförskap är inte unikt för Sverige och forskningen kan inte besvara varför skjutningarna ökat just i Sverige. Och i brist på förklaring får invandringen en överdriven betydelse.
Men syndabockar har alltid funnits: Från ligapojkar i början av 1900-talet till tattare på 1940-talet, knarkare på 1960-talet och juggemaffian på 1990-talet.
Det som skiljer dagens situation är att man inte pekar ut en liten grupp, utan hela gruppen med utrikes bakgrund (invandrare och deras barn), som utgör 34 procent av Sveriges befolkning.
Att stigmatisera specifika grupper är alltid problematiskt, men när generaliseringen är så här grov är den bara dum. En sådan generalisering gjorde Gudrun Schyman när hon förklarade mäns våld mot kvinnor med att svenska män är som talibaner.
Gudrun Schyman kritiserades kraftigt efter uttalandet, men att hävda att invandringen är den enda, eller den främsta, förklaringen till de ökande gängskjutningarna reagerar få på i dag. För när något tippar över, så tippar det ofta över för mycket.
När Ulf Kristersson i sitt tal till nationen lyfter invandring som förklaring, väljer han likt Erik Gustaf Geijer hellre att peka ut än att mobilisera.
Framför allt blir invandrarförklaringen trubbig när brottsligheten minskar, trots att andelen invandrare ökar.
Statistik från Brå visar en minskning av anmälda brott (per 100 000 invånare) med sex procent under de senaste tio åren.
Och även om kritiker hävdar att brottsutvecklingen ser annorlunda ut om man ger större vikt åt allvarliga brott, är det svårt att argumentera för att invandring, å ena sidan, påverkar dödligt våld, men å andra sidan, inte mindre allvarliga brott som stöld och misshandel, vilka har minskat.
Man måste höja blicken och ta hänsyn till det generella sambandet. Om invandring inte är en förklaring till brottslighet i andra länder, är det svårt att argumentera för att det är den huvudsakliga förklaringen i Sverige. För så är det, invandring är inte en universell förklaring till brottslighet.
Mest intressant är att jämföra med Tyskland som haft en liknande utveckling som Sverige: Men trots att invandrarna från Mellanöstern ökade kraftigt efter flyktingkrisen 2015, finner man inget samband mellan invandring och brottslighet.
Förvisso är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken. Men överrepresentationen är mycket större bland socialbidragstagare och personer utan gymnasieutbildning (ungefär 250 procent större). Detta tydliggör att problemet inte enkelt kan reduceras till invandring.
Det är snarare en fråga om bristande integration, skolsegregation och utanförskap. Dessa förklaringar har också fördelen att de går att påverka, medan invandrarstatus av naturliga skäl inte kan ändras.
Vi har stramat åt invandringen vilket sannolikt varit nödvändigt för att inte spä på utanförskapet. Nu måste vi gå vidare och diskutera hur vi kan förbättra integrationen och minska utanförskapet i samhället.
Att unga killar väljer gängkriminalitet beror varken på att de är män eller invandrare utan på att samhällets skyddsnät brustit.
Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, forskar på ämnet brottslighet, segregation och utanförskap
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.