Regeringen, stoppa skattehöjningarna
KD-toppen: Vi ska inte straffa grupper som gör rätt för sig
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-15
DEBATT. Strävsamma svenskar och företag får nu rekordskattehöjningar på elen, på sparande och på att ha skaffat sig en utbildning. Allt detta ovanpå den pausade uppräkningen av brytpunkten.
En moderatledd regering måste stoppa skattehöjningarna som slår vitt, brett och hårt mot breda grupper i redan ansträngda tider.
Det är uppenbart att det inte är ett lätt läge att sitta i regering. Det övergripande målet om att bekämpa inflationen är viktigt, inte minst för oss verksamma i kommunerna som har till uppgift att finansiera en allt dyrare välfärd.
Att dämpa inflationen är dock också ett argument som kastats fram i skattefrågor som egentligen inte alls påverkar inflationen.
Regeringens jobbskatteavdrag blir ett välbehövt tillskott för många hushåll men när rekordhöjningar av skatter som slår brett väntas, måste en borgerlig regering gå ännu längre.
Ett exempel är elskatten.
Vi går än en gång mot en kall vinter. Det var ett historiskt paket på 54 miljarder i elstöd regeringen med Ebba Busch som energi- och näringsminister rullade ut. Det underlättade för hushåll och företag efter tidigare års höga elkostnader.
Därtill hålls nu ett högt tempo på klimat- och näringslivsdepartementet för att laga det brustna energisystem regering fick ärva från tidigare. Ett arbete som är viktigt men vars frukter kommer att märkas i svenskars plånböcker först på sikt.
Parallellt behövs därför en finanspolitik som möter upp det akuta läget för svenskarnas ekonomier.
Finland, Norge och Danmark har sett det uppenbara i finanspolitiken som ett avgörande verktyg för att skapa tillväxtvänliga förutsättningar och därmed sänkt sina energiskatter.
I Sverige inför vintern väntas i stället en rekordhöjning av elskatten. Totalt handlar det om tre miljarder i ökade elkostnader som skickas till företag och hushållens köksbord. Finansministern borde se det orimliga i att elen ytterligare fördyras i ett redan ansträngt läge.
Ett annat exempel är brytpunkten för statlig inkomstskatt. Redan i början av hösten stod det klart att uppräkningen av brytpunkten för vem som ska betala statlig inkomstskatt pausas.
Det innebär att drygt trehundra tusen svenskar nästa år kommer anses som höginkomsttagare och betala mer i skatt. Antalet grundskolelärare som drabbas ökar med två hundra procent. Antalet grundutbildade sjuksköterskor ökar med åttioen procent.
Yrkeskategorier där borgerliga partier traditionellt velat främja karriärstrappor och högre löner ska nu drabbas av en skattesmäll avsedd för höginkomsttagare. Grupper som till exempel vidareutbildat sig för att växla upp kan inte straffas för det.
Detta kan också ses i ljuset av att CSN räntan rekordhöjs. Att ompröva det förmånliga lånet är i sig inget konstigt. Att det däremot motiveras med att de som betalar i tid ska betala ännu mer för att kompensera för de som inte gör det, sänder andra signaler.
De som gör rätt för sig ska belönas, inte straffas för det.
Även skatten på investeringssparkonto en skatt som kommer rekordhöjas. Att svenskar vid sidan av att arbeta och betala skatt, också fattar det kloka beslutet att spara vid sidan av är viktigt. Att kunna ha en buffert som gör dem mindre sårbara för drastiska förändringar i livet är en frihetsfråga.
Det borde ligga i en borgerlig finansministers intresse att vilja främja.
En högerregerings finanspolitik behövs för breda grupper i samhället. Vill vi främja tillväxt, människors egen frihet, att man utbildar- och vidareutbildar sig är finanspolitiken som berör detta ett väsentligt verktyg.
Därför borde det ligga i Elisabeth Svantessons ryggradsreflex som borgerlig finansminister att stoppa rekordhöjningarna som annars straffar ut grupper som gör rätt för sig.
Nike Örbrink, gruppledare (KD) Stockholms stadshus
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.