Samtal från barn som skadar sig själva ökar
Bris: 42 procent fler än året innan ringde oss om självskada
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-04
DEBATT. Var sjätte tonåring har skadat sig själv och samtalen om självdestruktivitet till Bris ökar. Tillgänglig vård, ökad kunskap och tillit är centrala för att barn ska få hjälp.
Bris har länge lyft hur samhällsutvecklingen påverkar barn, barns framtidstro och barns mående. Vi har genom våra stödjande samtal med barn en unik inblick i barns berättelse om hur de mår, vad som påverkar deras mående och hur de ser på det stöd som samhället erbjuder.
I samtalen berättar barn även om varför de vänder sig till Bris kuratorer i stället för andra vuxna i deras närhet eller samhällets stödinstanser.
I dag släpper Bris ”Barnrapporten 2024” som bygger på analyser av förra årets kontakter med barn och aktuell forskning.
Under 2023 hade Bris över 51 500 stödjande samtal med barn och den vanligaste orsaken att barn kontaktar Bris är psykisk ohälsa. De senaste åren har vi sett hur allvarlighetsgraden i samtalen tilltagit och framför allt att samtal om självskadebeteende ökar mer än något annat kontaktområde.
Ökningen började i samband med pandemin och bara under 2023 har Bris tagit emot 42 procent fler samtal om självskada än året innan.
Att samtalen om självskada ökar behöver inte betyda att fler barn skadar sig, men det finns forskning som menar att det finns tecken på att självskadebeteende har ökat under 2010-talet.
Forskning visar även att omkring var sjätte tonåring har skadat sig själv utan avsikt att ta sitt liv.
Orsakerna till att ett barn skadar sig kan vara många.
I samtal med Bris beskriver barn hur de genom att göra sig själva illa tillfälligt lättar sin ångest, men att strategin inte fungerar utan att de många gånger mår ännu sämre efteråt.
Det finns dessutom ett tydligt samband mellan våldsutsatthet och självskadebeteende. Enligt den senaste nationella kartläggningen av förekomsten av våld mot barn är det 20 gånger vanligare att ett barn som lever i stor utsatthet har skadat sig själv, än att ett barn som inte lever i utsatthet har gjort det.
I samtalen till Bris framgår även brister i det stöd som samhället är skyldiga att ge barn. Många barn som skadar sig själva söker inte vård, vare sig inom elevhälsa, ungdomsmottagningar eller BUP.
I ungefär 29 procent av samtalen till Bris som handlar om självskada framkommer det att barnet har en pågående kontakt med någon av samhällets stödinstanser. Samtidigt säger många att de väljer att prata med Bris om saker som deras andra kontakter inte vet något om.
En anledning till det är deras negativa erfarenheter av att söka stöd. Långa kötider till BUP och att inte känna sig väl bemött inom vården är exempel på brister inom vården som gör att barn känner sig bortprioriterade eller upplever att de inte tas på allvar.
- Barn har rätt till stöd och stödet för psykisk ohälsa och självskadebeeteende måste bli bättre. Bris vill därför se:
- Att vården och vårdkedjan förbättras. Primärvården behöver byggas ut och vägen till hjälp måste vara kort, enkel och tydlig.
- Att resurser utökas för samtalsstöd inom elevhälsa och hälso- och sjukvård, samt för kompetenssatsningar kring självskada. Det behövs bättre förutsättningar för att utreda orsakssamband och att kunna skapa förtroendefulla relationer med barn.
- Att kraftigt ökade resurser tillsätts för en god uppväxt för alla barn. Detta ska ske i enlighet med kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.