Klädinköpen måste ner – men vi behöver hjälp
Professor i företagsekonomi: Nu krävs det att företagen tar större ansvar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-11-28 | Publicerad 2023-11-24
DEBATT. IPCC (the United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change) har uppmärksammat konsumtionens roll och menar att det är mänskliga aktiviteter som bär ansvaret för historiska klimatförändringar. Senare års väderförändringar gör oss påminda om att det är bråttom.
Konsumtionsmönstren måste förändras och det gäller i synnerhet kläder. Black Week som syftar till ökad konsumtion är otidsenlig och ansvarslös. I stället behöver företag ta större ansvar för att minska och förändra klädkonsumtionen.
Produktion av kläder har omfattande miljöpåverkan och konsumtionen av kläder har accelererat de senaste decennierna. Dagens garderober är ofta överfulla.
Kläder köps för att man tröttnat på dem som redan finns. Mode, variation och nyhetens behag är starka drivkrafter.
Kläder fanns med i bouppteckningar fram till 1970-talet. En accelererande konsumtionstakt och överproduktion har lett till att kläders ekonomiska värde minskat (bortsett från vintage).
Tidigare generationer köpte ofta för långsiktigt bruk, vårdade och lagade kläder. Låga priser, ökad modemedvetenhet och inte minst fast fashion (ständigt nya kollektioner till låga priser) samt numera ultra fast fashion gynnar ökad konsumtion.
Men vem betalar priset för låga priser och att kläder ständigt byts ut? Det gör de personer som producerar kläder under orimliga arbetsförhållanden, vår planet och framtida generationer.
Överproduktion av kläder med låg kvalitet, kortsiktigt mode och låga priser leder till avfall vilket i sin tur påverkar miljön negativt. Produktion av textil kräver råvaror, vatten, kemikalier, landareal och energi.
Kläder som bara används ett fåtal gånger och sedan slängs är resursslöseri. Kläder som inte används bör i första hand återanvändas och därefter återvinnas.
I vilken utsträckning sker detta? En artikel i Aftonbladet den 14 oktober 2023 visar att en del kläder som lämnats till H&M för att återvinnas fraktas till u-länder, utan fungerande sophantering och med konsekvensen att våtmarker och känsliga ekosystem förstörs.
Det pågår ett arbete inom EU för att förändra textilbranschens klimatpåverkan. För att företag ska ta sitt ansvar på allvar behövs lagstiftning på liknande sätt som för andra samhällsproblem.
I arbetet för en hållbar konsumtion är det viktigt att förstå konsumtionens drivkrafter.
Vilken betydelse har konsumtionsdrömmar och sociala normer som kommer från massmedia och populärkultur för konsumtion av kläder? Vilken påverkan har konsumenter som förmedlar drömmar om konsumtion genom sociala medier? I vilken utsträckning förmedlar nutida influensers ansvarsfulla miljömedvetna budskap?
I ett samhälle där konsumtion över tid blivit en allt viktigare del av människors vardag är det viktigt att förstå konsumtionens innebörd och att det finns olika förutsättningar att konsumera.
Att konsumera kan vara status för vissa, att inte konsumera kan vara status för andra. Second hand upplevs trendigt för vissa, men inte för andra.
Kläder är starka identitetsmarkörer och det kan vara svårt att avstå konsumtion i relation till grannar, vänner och sociala medier.
Människor har olika resurser (pengar, tid, kunskap) som gör att de kan förhålla sig till konsumtion på olika sätt. Även om viljan att agera miljövänligt finns så kan förmåga (bristande kunskap eller vanor som är svåra att bryta) eller möjlighet (ekonomi, tillgänglighet) utgöra hinder.
Människor som har ekonomiskt, kulturellt eller socialt kapital, alltså resurser i form av pengar, kunskap eller nätverk kan ha lättare att välja bort konsumtion eller ha möjlighet att köpa miljömärkta varor som oftare är dyrare.
Fast fashion gör det möjligt för människor med låg inkomst att följa mode, vilket kan uppfattas som en demokratisk rättighet i ett samhälle där kläder är starka identitetsmarkörer.
Konsumtion inkluderar och exkluderar.
Konsumenter har ett ansvar för att minska och förändra klädkonsumtionen. Men designers, producenter, detaljister, marknadsförare och influensers behöver ta större ansvar. Affärsmodeller som ser kläder som snabbrörliga konsumentvaror eller bygger på ständig rea är inte hållbara.
Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, Textilhögskolan i Borås, författare och redaktör för boken ”Marketing Fashion, Critical Perspectives on the Power of Fashion in Contemporary Culture” (Routledge 2023)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.