S försvårar för nya gruvor i Sverige
Sara Skyttedal: Risken är att ursprungsbefolkningar som samerna får vetorätt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-09-21
DEBATT. När vänstersidan inte längre kan försvåra för industrierna från sina tidigare kontor på regeringskansliet, försöker man göra detta i EU.
Genom de socialdemokratiska europaparlamentarikernas agerande riskerar ursprungsbefolkningar att få vetorätt över nya svenska gruvsatsningar.
Europaparlamentet röstade i torsdags förra veckan om den så kallade kritiska råmaterialakten, som ska säkerställa EU:s försörjning av viktiga råmaterial – till exempel aluminium, koppar och litium. Råmaterialakten är av stor betydelse för att EU:s gröna omställning och breda elektrifiering ska lyckas och för att minska beroendet av omvärlden, i synnerhet Kina.
Ett av målen är att öka utvinningen av råmaterial och ta tillvara på de outnyttjade tillgångar som finns i EU. Det behövs helt enkelt mer gruvbrytning i Europa, och på den punkten kan och bör förstås Sverige spela en framträdande roll.
Råmaterial av hög strategisk betydelse kan bli föremål för strategiska projekt. Sådana projekt kommer att kunna dra fördel av bland annat snabbare tillståndsprocesser och få hjälp att säkra finansieringar.
För att kunna få status av strategiskt projekt, med de förmåner det innebär, är det nödvändigt att ett företags projekt uppfyller ett antal kriterier.
I Europaparlamentet lade vänstergrupperna fram ett gemensamt ändringsförslag, som tyvärr röstades igenom med hjälp av svenska socialdemokratiska parlamentariker.
Förslagets innebörd är att bedömningen av strategiska projekt ska ta hänsyn till principen om fritt och informerat förhandssamtycke, FPIC, som slagits fast av FN. Denna princip tillämpas visserligen redan i Sverige, där den tolkas i termer av rätt att få komma till tals och få sina intressen beaktade.
Men frågan är vad som händer när FPIC nu kastas in i den kritiska råmaterialakten, givet att principen i EU-sammanhang även kan uppfattas som rätt till veto.
Den osäkerhet detta skapar är inte till gagn för vare sig gruvnäringen eller EU:s gröna omställning och strategiska oberoende. Det finns en risk att EU-institutioner tolkar FPIC strikt, och att en lagstiftning med denna princip snarare stjälper än hjälper gruvindustrin.
En sådan utveckling skulle vara mycket negativ för svensk gruvindustri, som då skulle ställas inför en grundläggande förändring av inte bara det inarbetade samspelet med samerna utan även sin verksamhet.
Det är ingen tvekan om att intressen står och väger mot varandra.
Lösningen är dock inte att spränga in oklara FN-principer i ny EU-lagstiftning och sträva efter att ge vetorätt till en liten andel av ett helt lands befolkning.
Den rätta vägen är dialog på nationell och lokal nivå. Socialdemokraterna i Europaparlamentet valde i stället ny försvårande och övernationell lagstiftning, som riskerar spä på motsättningarna mellan olika delar av det svenska folket. Som till exempel mellan icke näringsidkande samiska gruvarbetare och näringsidkande samer.
Får ursprungsbefolkningar vetorätt finns inget rum för dialog.
Ibland kan tanken vara god men resultatet får förödande konsekvenser. Ett parti sprunget ur den svenska arbetarrörelsen borde veta bättre. Även den tidigare socialdemokratiska regeringen talade sig varm för behovet av att skapa bättre förutsättningar för svensk gruvindustri.
Men att snacka räcker inte. De socialdemokratiska europaparlamentarikerna agerar nu alldeles uppenbart i motsatt riktning.
Sara Skyttedal, Europaparlamentariker (KD), ledamot i utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.