Inse vad slakten av studieförbunden innebär, regeringen
Ny rapport från Tiden och Fores: En bildad befolkning spelar roll, Mats Persson
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-21
DEBATT. I höstas beslutade regeringen och deras samarbetsparti att kraftigt minska de statliga anslagen till studieförbunden. Detta gjordes utan att först utvärdera potentiella följdverkningar.
Med tanke på vilka effekter beslutet får för både individer och samhälle är det olyckligt att det fattades så lättvindigt.
Ett starkt civilsamhälle och en bildad befolkning spelar roll. När medborgare samlas för att lära sig om samhället ökar den mellanmänskliga tilliten och förståelsen för hur vår värld fungerar. För många är studieförbunden ett viktigt steg mot ökat självständigt lärande och ett första möte med demokratin i praktiken.
Kunskap, tillit och demokratiska värderingar är viktiga delar i att upprätthålla ett demokratiskt samhälle.
I en orolig omvärld med krig och demokratisk tillbakagång blir folkbildningens roll än viktigare. Snabbfotade studieförbund med lokal närvaro har förmågan att bidra till livslångt lärande även i föränderliga tider.
Det visar inte minst studieförbundens överlägsna förmåga att snabbt anpassa verksamheten till att ge ukrainska flyktingar svenskundervisning när regeringen länge stod helt handfallna. Med krig i Europa borde civilsamhällets förutsättningar att bidra stärkas – inte strypas.
Detta till trots aviserade utbildningsminister Mats Persson (L) den 18 september 2023 att studieförbundens stöd dras ner med 250 miljoner kronor 2024, med ytterligare sänkningar planerade för kommande år.
Fram till 2025 planeras anslagen att minskas med 350 miljoner kronor. Motsvarande summa för 2026 är en halv miljard kronor, närmare en tredjedel av det totala anslaget.
Om beslutet hade föranletts av en konsekvensanalys skulle den visa att nedtrappningen av anslagen drabbar närvaron på landsbygden och människor som redan är särskilt utsatta. Den skulle även visa att ett av de stora studieförbunden skulle tvingas lägga ner helt.
Dessa följder finns nu svart på vitt, men först efter att vi på tankesmedjorna Tiden och Fores har gjort det förarbete som regeringen hoppade över.
I rapporten ”Ett tystare Sverige: konsekvensanalys av de minskade statsbidragen till studieförbunden” visar vi att regeringens nedtrappning av statsanslagen kommer att få långtgående negativa effekter för den svenska folkbildningen.
Åtta av nio studieförbund uppger att de kommer få svårare att bedriva verksamhet på mindre orter, sju av nio att särskilt utsatta grupper kommer drabbas och fem av nio att avgifter kommer behöva höjas.
Dessa nio studieförbund är nu åtta, eftersom Kulturens bildningsverksamhet har tvingats lägga ned sin statsanslagsfinansierade verksamhet.
De minskade anslagens effekter för studieförbunden skulle kunna sammanfattas som färre deltagare på färre platser i landet till högre avgifter. Grupper som bor i lands- och glesbygd, som har särskilda behov eller om har små ekonomiska resurser kan komma att delta i mindre utsträckning.
Statens uttalade syften med stödet till studieförbund är stärkt demokratifrämjande verksamhet, ökad mångfald av människor som engagerar sig i samhället, utjämnade utbildningsklyftor och förbättrad tillgängligheten till kulturlivet. De minskade statsbidragen motverkar alla dessa syften.
Sverige byggdes till stor del av folkrörelser och medborgerligt engagemang. Det är betydelsefullt att de studieförbund där många beslutsfattare och stora kulturskapare har tagit sina första steg fortsätter finnas i landsorter och förorter.
Därför borde regeringen ta till sig av den konsekvensanalys som nu finns och omvärdera sitt beslut inför höstbudgetens förhandlingar.
Johan Sjölander, verksamhetschef Tiden
Ulrica Schenström, vd Fores
Martin Rynoson, analyschef Tiden
Tove Hovemyr, samhällspolitisk expert Fores
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.